Stäng fönster Ljungby kn, ODENSJÖ 7:1 ODENSJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
Beskrivning |
---|
Kyrkogården ligger centralt placerad i Odensjö by vid sjön Bolmen. Öster om kyrkogården går en udde ut i sjön, den sk kyrkudden. Här växer rönnar och under sommartid brukar friluftsgudstjänster hållas i området. Mellan församlingshem och kyrkogård finns en brygga, kyrkbryggan, som anlades för den ångbåtstrafik som förr gick på Bolmen. Kistbegravningar är den vanligaste typen av gravsättning på kyrkogården. Det finns ingen minneslund eller urnlund. På kyrkogården är ytterbelysning i form av lyktor på stolpar placerade. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur. Den är uppförd 1877 enligt inskription på grindstolparna in till kyrkan, ”Muren lagd anno 1877”. På den norra och östra sidan är muren uppförd i en terrassering med en mur som bitvis stöder en gångväg som följer kyrkogårdsmurens norra och östra sida. Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar. Huvudingången är belägen i väster. Utöver den finns en ingång i söder, en i öster och en i nordost. Huvudingången består av en dubbelgrind och två enkla grindar som är fästa i huggna fyrkantiga granitstolpar som avslutas med pyramidformade krön. Grindarna är i smidesjärn. Den nordöstra och östra ingången leder ut på den terrassering som går längs med kyrkogårdens norra sida. Från den nordöstra når man även komposten som är placerad vid den nedre muren. Den södra ingången leder från parkeringsplatsen och tillkom liksom den nordöstra ingången någon gång mellan 1955 och 1970. Övriga ingångar är även de försedda med grindar i smidesjärn. Gångsystem Tidigare var kyrkogårdens kvarter avskiljda från varandra med grusgångar. Idag är de flesta gångarna igensådda och det är endast huvudgången och ytterligare en gång som finns kvar. Området framför kyrkans port är täckt med kalkstensplattor och från den södra ingången liksom från kyrkporten och bort till sakristians dörr går gångar lagda med kalksten. Vegetation Kring kyrkogården växer en trädkrans av kastanjer. Längs gången upp mot kyrkan växer parklind som är hamlade. Tidigare växte där kastanjer som även den hamlades. Inne på kyrkogården växer häckar av rosenspirea, tuja och XXXX. Tujahäcken anlades då kyrkogården grävdes om på 1940-talet. På kyrkogården finns även några solitära träd, björk och hängask. Vid enskilda gravplatser växer prydnadsbuskar och barrträd. Ytorna är gräsbevuxna. På kyrkogårdsmuren växer bland annat suckulenter och stensöta. Gravvårdstyper Gravvårdarna på kyrkogården är av varierande sort. Det är dock vanligast med gravvårdar huggna i sten. Endast tre järnkors finns på kyrkogården varav två är borttagna från sina gravplatser. De äldsta gravstenarna är ifrån 1700-talet och består av oregelbundet formade naturstenshällar med enkla inskriptioner av initialer och årtal och som troligtvis har varit stående. Dessa är borttagna och står placerade längs med kyrkogårdsmuren i kyrkogårdens östra del. En stor mängd gravstenar är monumentala obeliskformade eller högresta med spetsformade krön och huggna i diabas. Övriga gravvårdar är lägre, såväl smala, rektangulära som breda till sin form. Utmärkande är att det finns ett stort antal gravstenar huggna i diabas som har välgjorda slipade dekorationer. I en inventering från 1829 nämns bland särskilt intressanta gravstenar endast en med inskrift ”Tacksamheten reste denna Minnesvård efter Prosten och Kyrkoherden öfver Odensjö Pastorat Magister Magnus Wieslander, född 1727 död 1820. Den rättfärdige sofver blott Han väckes af Herran Job 5:26”. Gravstenen finns kvar än idag, det är en liggande häll. Tyvärr är den i mycket dåligt skick, har spruckit sönder. Byggnader Nordväst om kyrkogården står en ekonomibyggnad där redskap förvaras för kyrkogårdens skötsel. Söder om kyrkan ligger församlingshemmet som tidigare var skola. Byggnaden uppfördes på 1880-talet som kyrkskola och 1967 hade den renoverats och invigdes som församlingshem. Väster om kyrkan på andra sidan landsvägen ligger prästgården som uppfördes på 1920-talet och som idag fungerar som privatbostad. Dagens prästgård ersatte en äldre byggnad som revs och flyttades några hundra meter norr ut för att byggas om till ålderdomshem. Idag fungerar den som privatbostad. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A är beläget längs med kyrkogårdsmurens västra, östra, norra och södra sida. Gravplatserna är placerade med ryggen åt muren. Ytan är gräsbevuxen. I den östra delen är borttagna gravstenar placerade. Hela kvarteret är inte utnyttjat. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. Vanligast är gravstenar huggna i diabas och de finns i alla former, såväl högresta monumentala som lägre både smala, rektangulära och breda. Även några hällar finns. Andra stenmaterial som grå och röd granit finns också. Den äldsta gravstenen är ifrån 1881 och den yngsta från 1990-talet. De flesta är ifrån 1910 – 1930-talen. Vid den tiden var diabasen vanlig och ofta dekorerades gravstenarna med slipade mönster i form av kors, blommor och växtornament. Det är mycket vanligt att gravstenen är försedd med ortnamn, exempelvis Rydala, Löckna, Torsborg, Fagerlid och Önne. Titlar är inte allmänt förekommande men bland de titlar som finns kan nämnas handlanden, f d kyrkovärden, lantbrukaren och banmästaren. Psalm- och bibelordshänvisningar finns men är inte allmänt förekommande. Några gravvårdar skiljer sig från de övriga, exempelvis två gravstenar huggna som ett kors i röd och grå granit och ett gjutjärnskors. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B är beläget i kyrkogårdens nordvästra del. Det gränsar mot kvarter A på två sidor, kvarter C i öster och kvarter E i söder. Gränsen mot kvarter A är otydlig då grusgångarna som tidigare fanns har såtts igen. I öster och söder skiljs kvarteret åt från övriga kvarter med grusgångar. Gravvårdarna är placerade i rader på båda sidor längs med rygghäckar av rosenspirea och tuja. Ytan är gräsbevuxen. I kvarteret växer en björk. Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. Kvarteret var tidigare det sk ”fattigmanskvarteret” där den allmänna linjen fanns. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. De flesta är låga såväl rektangulära som smala och bredare. Det finns även mindre hällar. Diabas är dominerande men här finns även grå granit och någon enstaka gravsten i röd granit. Gränsen mot kvarter D är otydlig då grusgångarna som tidigare fanns har såtts igen. Ortnamn är vanligt förekommande t ex Sonhult, Dyhult, Vekadal, Gårdshult, Ånäs och Unnen. Psalm- och bibelord är inte vanliga liksom titlar. Bland de titlar som finns kan nämnas muraren, skräddare, båtbyggare, barnmorska, folkskollärare och förlagschef. De äldsta gravstenarna är ifrån 1880-talet och de yngsta från 2000-talet. Största antalet är ifrån 1930 – 50-talen. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C är beläget i kyrkogårdens norra del. Det gränsar mot kvarter A, B, D och F. Gränsen mot kvarter D är otydlig då grusgångarna som tidigare fanns har såtts igen. I väster och söder skiljs kvarteret åt från övriga kvarter med grusgångar. Gravvårdarna är placerade i rader på båda sidor längs med rygghäckar av cotoneaster/oxbär och tuja. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande med tyngdpunkt på gravstenar från senare hälften av 1900-talet samt 2000-talets början. Den äldsta gravstenen är ifrån 1890-talet. De flesta är låga och rektangulära med raka eller oregelbundet formade krön. Materialen är blandade här finns t ex diabas, grå och röd granit, labrador och hallandsgranit. Orter är vanligt förekommande t ex Åsen, Torsborg och Torseryd. Psalm- och bibelord är inte vanliga liksom titlar. I kvarteret finns ett kors i trä och en gravsten formad som en uppslagen bok. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är beläget i kyrkogårdens nordöstra del. Kvarteret är placerat längs med kyrkans långsida. Det finns inga rygghäckar och gravstenarna är oregelbundet placerade i rader. Ett stort antal av gravstenarna har en monumental utformning och det dominerande materialet är diabas. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande även om ett stort antal av gravstenarna har en monumental utformning och det dominerande materialet är diabas. Flertalet av stenarna är ifrån 1800-talets sista årtionden och 1950- och 60-talen. Den äldsta stenen är från 1882 och de yngsta från 2000-talets början. Gravstenarna är huggna i diabas, grå och röd granit. Varken titlar eller bibelords- och psalmhänvisningar är vanliga. Bland de titlar som ändå finns kan nämnas hemmansägare, folkskollärare, f d kyrkovärd och f d stationsinspektoren. Orter är mycket vanliga t ex Moanäs, Röshult, Vret och Åsen. I kvarteret finns en gravsten prydd med en porslinsmedaljong av Thorvaldsen föreställande ”Natten”. Bland särskilt intressanta gravvårdar är den häll över prästen Wieslander (född 1727 död 1820) som nämns i den inventering som gjordes 1829. Gravhällen är dock i mycket dåligt skick. Kvarter E Allmän karaktär Kvarter E är beläget i kyrkogårdens sydvästra del. Det gränsar mot kvarter A, F och B. Hälften av kvarteret består av en gräsmatta. Gravstenarna är placerade på båda sidor om rygghäckar av tuja. Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. De äldsta gravstenarna är ifrån 1880-talet och de yngsta från 2000-talets början, så gott som alla årtionden finns representerade. Dominerar gör gravvårdar från 1970- och 80-talen. Gravstenarna är till största delen låga men varierar mellan att vara rektangulära breda eller smala högresta. Orter är vanliga medan titlar och bibelords- och psalmhänvisningar är ovanligare. Bland orter finns exempelvis Byholma, Vekadal, Gårdshult, Torseryd och Skrinhult. Kvarter F Allmän karaktär Kvarter F är beläget i kyrkogårdens södra del. Kvarteret gränsar mot kvarter A, E, G och C. I öster avslutas kvarteret mot kvarter G med ett gångstråk av kalksten som går mellan ingången i söder och kyrkan. Gravvårdarna är placerade i rader på båda sidor om rygghäckar av tuja. Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande ålder och utförande. Den äldsta gravvården är från 1800-talets mitt och rest över donatorn Per Andersson och hans hustru Maria Johansdotter av församlingen. I övrigt är alla årtionden representerade dock dominerar tiden från 1940-talet och framåt. Gravvårdarna är placerade längs med rygghäckar av rosenspirea och tuja. Det finns såväl låga som högre, mer monumentala. De är huggna i olika typer av stenmaterial bland de äldre dominerar diabasen. Orter är vanliga, här finns t ex Röshult, Vret, Loftsgård och Torseryd. Även titlar är mer vanligt förekommande än i övriga kvarter, här finns exempelvis hemmansägare, f d nämndemannen, riksdagsman och kyrkoherden. Kvarter G Allmän karaktär Kvarter G är beläget söder om kyrkobyggnaden. Här finns ett stort antal monumentala gravvårdar och flera präster och kyrkvärdar har sina gravplatser här. Kvarteret gränsar till kvarter A och F. Det finns inga rygghäckar men där växer en hängask. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdstyper I kvarteret finns ett stort antal monumentala högresta gravstenar huggna i diabas. Här finns även den enda gravplatsen på kyrkogården som är omgärdad av stenram och där ytan är täckt med grus. Den äldsta gravstenen är ifrån 1869 och den yngsta från 1998. Flera gravstenar är ifrån 1800-talets andra hälft men ett stort antal är även från 1930-talet. Orter är vanliga och här kan nämnas Röshult, Ånäs, Torarp och Odensjö. Titlar är vanligare förekommande i detta kvarter jämfört med större delen av de övriga kvarteren på kyrkogården. Här finns flera gravstenar resta över präster och kyrkvärdar men här finns även lärarinnan, handlanden och f d verkmästaren. |