Stäng fönster Värnamo kn, FORSHEDA 13:1 FORSHEDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kyrkogården i Forsheda är tydligt uppdelad i tre delar, med avtryck från tre olika epoker. Närmast kyrkan ligger den ursprungliga kyrkogården, vars äldsta del är välbevarad och innehåller många intressanta vårdar. Öster om kyrkan ligger utvidgningen från 1950-talet som avgränsas av Dannäsvägen. På andra sidan vägen ligger den yngsta kyrkogårdsutvidgningen från 2002 som knappt har hunnit tagas i bruk ännu. Varje del visar sin typiska karaktär. Kyrkan och kyrkogården ligger mitt i samhället Forsheda. Omgärdning Kyrkogårdens samtliga tre delar är omgärdade av kallmurade stenmurar, dock av olika beskaff enhet. Stenmuren runt den ursprungligaste delen närmast kyrkan fungerar även som stödmur, den är ca en halv meter hög med oregelbundet kluven gråsten. Muren kröns av en grässvål och innanför den växer måbärshäckar. Murens ålder är inte känd. Stenarna är så pass varierat kluvna vilket kan tala för att den är äldre än kyrkan som uppfördes 1866. Utvidgningen i öster från 1950-talet är också omgärdad av en stenmur, den skiljer sig tydligt åt från den äldre genom att stenarna är mer regelbundet och blocklikt kluvna. Muren har en sparsam matta av mossa överst. Den yngsta delen av kyrkogården som ligger öster om landsvägen är också omgiven av en kallmurad stenmur av skalmurskonstruktion. Denna är påtaglig i sin närvaro mot landsvägen. Muren är ännu mer förfinat kluven och utgör en stor del av entrépartiet. Ingångar Kyrkogården har tre ingångar, den västra anses som huvudingång. Denna består av en enkel trappa med granithällar och stålrörsräcke. Grindstolpar med fästen för grindar fi nns men grindarna är borttagna. På samma sätt är trappan mellan gamla kyrkogården och utvidgningen från 1950-talet utformad. Grindarna mot vägen och den handikappanpassade ingången vid södra muren är båda moderna. Järngrindarna är enkelt och stramt utformade med kors. Även den nya kyrkogården på andra sidan vägen har samma typ av grind. Troligen är grinden från 1950-talets utvidgning och har sedan även fungerat som modell för grinden till den yngsta utvidgningen från 2003. Vegetation Den gamla kyrkogården har en blandad trädkrans som består av lind, ek, lönn, kastanj och ask. Träden har förnyats successivt och har därmed olika ålder och storlek. Den östra trappan mellan gamla kyrkogården och 1950-talsutvidgningen fl ankeras av två större kastanjer och längs norra muren står lindar. I övrigt är det blandat. Mot vägen i öster i kvarter B har rönnträd planterats i en lång linje. Äldre träd har ett stort miljö- och atmosfärskapande värde. Övrig vegetation inskränker sig huvudsakligen till de yngre kvarterens rabatt- och häckplanteringar. I kvarter B är planteringarna koncentrerade till kanterna och till rabatterna som fl ankerar mittgången. På den nya kyrkogården spelar vegetationen en större roll än i de övriga kvarteren. Hela utvidgningen är uppbyggd som en landskapspark med olika kultiverade lövträd och häckar i mjuka svepande linjer, i kontrast mot naturskogen vid åkanten. Växtligheten är en stor del av den nya utvidgningen. Gångsystem Gångsystemet på kyrkogården i Forsheda är enkelt men ändå en viktig del av upplevelsen. Grusade gångar leder från kyrkogårdens ingångar i väster, söder och öster till kyrkan, och närmast runt denna. Gångarna definierar kvarteren och kyrkogårdens olika delar, samt skapar atmosfär genom gruset. Eftersom gruset som marktäckningsmaterial på gravarna i stort sett har försvunnit från kyrkogården är grusets närvaro på gångarna av desto större vikt. Gravvårdstyper Kyrkogården i Forsheda speglar främst 1900-talets gravkultur, men innehåller även enstaka betydligt äldre gravvårdar. Genom två stora utvidgningar har man lyckats minska trycket på att föryngra äldre kvarter och därigenom fi nns fl era äldre gravar och gravvårdar bevarade på plats. Norr om kyrkan fi nns ett museikvarter med daterade gravvårdar från 1700-talets början och odaterade hjulformade gavelstenar som förmodligen är ännu äldre. Dessa är museala undantag och det stora fl ertalet kommer annars från 1900-talets mitt och andra hälft. Bland de äldre vårdarna – från 1800-talets mitt – fi nns fem gjutjärnsvårdar som anknyter till gjuteritraditionen i närheten med bland annat Åminne bruk. På gamla kyrkogården fi nns även ett fl ertal mycket stora gravvårdar, resta över bland annat familjerna Lillienberg och Hazén. Titlar som bruksägare, trävaruhandlande vittnar också om hur andra hade möjlighet att bygga monumentlikt stora vårdar. De fl esta av dessa såväl stora som mindre vårdar på gamla kyrkogårdar har sedan 1900-talets första hälft haft grusbäddar. Dessa har successivt låtits sås igen med gräs och idag fi nns bara två gravar kvar med grusbäddar. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning se pdf. Kyrkogården är uppdelad i tio kvarter, namngivna från A till K. I denna rapport beskrivs fl era kvarter samtidigt utifrån deras karaktär. Föreliggande kvartersbenämningar fi nns utmärkta på kartorna på sidan 7 och 8 . Det så kallade museikvarteret saknar kvartersbeteckning eftersom det inte är i bruk, och benämns därför endast ”museikvarteret”. Kvarter A, B och E Allmän karaktär Kvarter A, B och E utgör den södra och östra delen av den gamla kyrkogården. Området omfattar den största delen av kyrkogårdens äldre gravvårdar, de äldsta från 1800-talets mitt. Det stora fl ertalet är från 1930-talet och senare tider men det är det äldre beståndet från 1800-talets slut och 1900-talets början som ändå ger området dess karaktär. Gravraderna är ordnade i norr- och södergående linjer, små vårdar är uppblandade med större. Äldre grusgångar som gått mellan gravraderna är idag igensådda med gräs. Gravvårdstyper Gravvårdarna är från 1800-talets mitt fram till idag. Även om de flesta är från tiden mellan 1930-talet och 1970-talet så är det de äldre gravvårdarna som präglar kvarteret. Här fi nns en handfull gjutjärnsvårdar men också ett antal riktigt stora gravvårdar. De flesta äldre vårdar har haft grusbäddar vilka nu är borttagna och igensådda med gräs. Området är det område på kyrkogården med flest titlar och genom dessa får vi en bild av Forsheda under gångna tider. Kvarter C och D Allmän karaktär Kvarter C och D ligger norr om kyrkan på den gamla kyrkogården. Eventuellt hör kvarteren till den äldsta medeltida kyrkogården, men kan också delvis vara en utvidgning från 1866 i samband med kyrkobygget. Enligt äldre tradition har man hellre begravts på södra sidan, och i Forshedas fall kan det ha stämt. Kvarteren har få påkostade gravar idag. . Gravarna är lagda utefter nord-sydliga rader och orienterade mot väster eller öster. Gravvårdstyper De flesta vårdar i kvarteret är från 1950- och 60-talet, men spänner i övrigt från 1933 fram till idag. Det är familjegravar, möjligen kan tidigare gravar ha varit så kallade allmänna linjen-gravar, spår från detta syns i vilket fall som inte idag. Vårdarna är tidstypiska för sin tid med låga och breda proportioner, stenmaterialet skiftar med ett fl ertal är utförda i polerad diabas. Titlar förekommer sparsamt, vilket också är typiskt för tiden. Kvarter F och G Allmän karaktär Kvarteren F och G utgörs av den östra utvidgning som gjordes i slutet av 1950-talet. De båda kvarteren är snarlika och ligger på ömse sidor om den mittgång som leder från Dannäsvägen till gamla kyrkogården. Både kvarteren består av nord-sydgående gravrader med vårdar vända mot öster och väster. Raderna är regelbundna och enhetliga. Mittgången genom kvarteret kantas av rabatter med planteringar mot en låg stenmur, samt sittbänkar. Tillsammans utgör detta en välgestaltad platsbildning framför trappan till den äldre kyrkogården. Gravvårdstyper Befi ntliga gravvårdar är från 1959 och framåt. Samtliga stenvårdar är moderna och har med få undantag samma storlek och proportioner. Närmast muren på norra delen fi nns ett fåtal liggande hällar, övriga är resta. Stenarna är typiska för 1900-talets andra hälft och följer de utvecklingsdrag man även ser på andra orter; från raka och enkla konturer till asymmetriska och naturformade, få titlar och en symbolflora som med tiden blir allt mer omfångsrik. Kvarter H, J och K Allmän karaktär Kvarteren H, J och K är kyrkogårdens yngsta kvarter. De ligger avskilda från övriga kyrkogården öster om Dannäsvägen. Kvarteren avgränsas i väster av landsvägen och i öster av strandkanten till Storån. Närmast ån växer ett fl ertal björkar och andra friväxande lövträd. Kvarteret sluttar lätt ned mot ån och delas upp av längsgående häckar av olika slag; spirea, måbär, snöbär mfl . Längs dessa häckar växer björkar och rönnar. Kvarteret är nyligen taget i bruk och ännu har endast ett knappt dussin gravsatts här. De tilltänkta gravraderna följer de böjda häcklinjerna och landskapet istället för att vara strikt väderstrecksorienterade. Kvarteren har karaktären av landskapspark med stora siktlinjer och mjukt svepande gångar och häcklinjer. Den omgärdande stenmuren är stram och ger ett tungt och kärvt intryck genom sina precist kluvna stenytor. I området finns även en plats om iordningställs som askgravlund. Gravvårdstyper Kyrkogårdsutvidgningen har endast varit i bruk sedan 2003 då den första jordfästningen ägde rum här. Idag finns elva gravar, samtliga placerade på linje närmast entrén. Gravvårdarna är typiska för sin tid med anspråkslös men ändå individuell utformning; stående stenar med olika konturer och av olika bergart. Museikvarteret Allmän karaktär Kvarteret ligger utmed kyrkans norra långhusvägg och är helt grästäckt. Det står 21 vårdar vända med ryggen mot kyrkan, ingen av vårdarna är längre i bruk. Kvarteret fungerar som museikvarter med äldre vårdar uppställda på sekundär plats för beskådande. Gravvårdstyper I kvarteret finns 14 hjulformade gavelstenar, sex högresta stenvårdar med inskrifter samt en gjutjärnsvård. De äldsta vårdarna – de hjulformade gavelstenarna går inte att datera men kan troligen vara senmedeltida och senare återanvända och försedda med inskriptioner. En av dem har årtalet 1745. Den äldsta av de högresta stenarna är från 1700-talets början. Det fi nns även en i sammanhanget ung vård, gjutjärnsvården från 1881. Stenarna står alla på sekundära platser. |
