Stäng fönster Norrtälje kn, LOHÄRADS PRÄSTGÅRD 2:1 LOHÄRADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården har en öppen karaktär som understryks av det öppna landskapet kring kyrkoanläggningen. Kring den äldre kyrkogården finns en krans av lövträd medan kyrkogårdens inre har flera barrträd av modernare snitt. Kyrkogården utvidgades åt söder 1885 och åt väster 1939. Kyrkogården utvidgades åt väster på mark som tillhörde kyrkoherdebostället. Enligt förslag till kontrakt mellan boställesarrendatorn och Lohärads församling skulle församlingen varje år i arrende betala i penningar ett värde motsvarande en hektoliter råg och 4,8 kilogram smör. Åt söder avgränsas den av en häck. Övriga sidor avgränsas av stenmurar. Gränsen mellan den äldre kyrkogården och utvidgningen i väster markeras av den gamla muren som står kvar. Två ingångar finns, i öster och norr, båda har smidda järngrindar och putsade grindstolpar med eleganta profiler. Grindarna i öster är märkta med årtalet 1861 och har varit förebild för södra ingångens grindar, märkta 1939. De flesta gravar är grästäckta, ett tjugotal grusgravar med äldre karaktär finns varav några från 1800-talet liksom en grav från 1700-talet, kyrkoherde Elias Gedners grav anlagd norr om kyrkan med avsikt att bryta traditionen att människor inte ville begavas på denna del av kyrkogården. En klockstapel klockstapel byggdes på 1630-talet, då i öppet utförande. På 1830-talet ville sockenborna ha en modern inbyggd klockstapel men byggandet av nya klockstaplar motsattes av en kunglig förordning. Timmermannen Olof Hedlund från Björklinge norr om Uppsala erbjöd sig dock att bygga om klockstapeln till ett utförande som är nära identiskt med den klockstapel han byggt vid Björklinge kyrka. Av den ursprungliga stapeln återstår antagligen inte mycket. Klockstapeln står reslig och högt belägen i vägskälet sydöst om kyrkan. Taken är täckta med spån liksom den nedersta utsvängda delen. Den vertikala fasaden och lanterninen är klädd med oljemålad gul panel med grå stenimiterande detaljer. Dragen av det tidiga 1800-talets sparsamt dekorerade klassicistiska stenarkitektur är tydliga. Klockvåningen är öppen och omgiven av ett smidesräcke. Lanterninen kröns av ett kors. Storklockan är omgjuten flera gånger, senast 1949 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm. När den ursprungligen gjöts är inte känt men man vet att den även har omgjutits 1681 och 1814. Lillklockan gjöts 1753 av Gerhard Meyer i Stockholm och är ej omgjuten. Sedan 1977 finns i norra kyrkogårdsmuren ett väl anpassat bårhus. Bårhuset är byggt med gaveln mot kyrkogården, har vitputsade fasader och tak av svartplåt. |
