Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vetlanda kn, LANNASKEDE STOM 2:1 LANNASKEDE KYRKA (LANNASKEDE GAMLA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Allmän karaktär
Kyrkogården har en rektangulär plan. Kyrkan är centralt placerad
med en förskjutning mot norr. Gravkvarteren är belägna väster, söder
och öster om kyrkan, samt norr om koret. Norr om långhuset
saknas gravar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader med vårdarna
vända mot öster på kyrkogårdens västra hälft och mot väster på den
östra hälften. I kyrkogårdens sydvästra hörn står några borttagna
äldre vårdar. Väster om kyrkan står en klockstapel från 1937.

Omgärdning
Kyrkogården omges av en meterhög kallmur av marksten, överväxt
med mossa. Sannolikt härrör muren från tidigt 1800-tal.

Ingångar
Kyrkogårdens huvudingång är placerad i norr, i linje med vapenhusets
gavel. Entrén har en smidd pargrind från tidigt 1800-tal med
texten ”LANNASKEDE”. Grinden hänger mellan två spritputsade
stolpar med toppiga krön. I sydväst är en liten öppning i muren
mot en bod.

Vegetation
Kring kyrkogården är en något splittrad trädkrans av björk, lind
och lönn i olika åldrar. I kvarteren växer några prydnadsbuskar,
kornell, syren och forsythia.

Gångsystem
Kyrkogården har bara en grusgång som går väster om kyrkan och sedan
viker av i en rät vinkel och löper rakt österut. Från vinkeln leder
en smal gång av stenplattor till klockstapeln och boden i söder.
Gravvårdstyper
Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är en handfull handhuggna vårdar
av sten från 1700-talet. De har enkel form och inskriptionen inskränker
sig som regel till initialer och årtal. Utöver dessa märks ett
par trävårdar av okänd ålder. Naturligtvis måste i sammanhanget
omnämnas den i vapenhuset förvarade förromanska kistkonstruktionen
i skiff er, sannolikt tillverkad på 1000-talet.
En mindre del av gravvårdsbeståndet härrör från 1800-talets slut och
1900-talets början. Dessa vårdar är högresta med form av bautasten
eller obelisk, huggna i svart granit. En kontrast mot dessa statusmarkörer
utgör ett par små hällar från 1897 som skulle kunna vara
en rest av allmänna linjen. Den helt dominerande gravvårdstypen
är efterkrigstidens låga, rektangulära sten i vanlig ljusgrå granit.
En mellanform från tiden kring 1930 med fl yglar, ursprungligen
försedd med grusbädd fi nns också representerad. Endast en grusgrav
fi nns idag på kyrkogården. Genom nämnda vårdtyper speglas
ståndssamhällets avveckling under 1900-talet. Huvuddelarna av
gravstenarna är från det senaste halvseklet.
Titlar fi nns på de äldre vårdarna: banvaktare, lantbrevbärare, riksdagsman,
hemmansägare, lantbrukare, nämndeman, godsägare,
fabrikör, köpman, generalkonsul, häradsdomare, överstelöjtnant,
hotellinnehavarinna, grenadjär, skräddaremästare. En minnessten är
1995 rest efter Fredrik Reuterswärd (1755-1828), ägare till säteriet
Rosenholm. Denne Reuterswärd var överste i franska regementet
Royal Suédois och sedermera diplomat.