Stäng fönster Sunne kn, ÄMTERVIKS PRÄSTBOL 3:42 M.FL. ÖSTRA ÄMTERVIKS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖ: Dagens stenkyrka föregicks av en sannolikt medeltida träkyrka, belägen cirka 100 meter sydväst om den nuvarande kyrkplatsen. Kyrkobyggnaden ligger orienterad i syd-nordlig riktning och strax intill ligger en klockargård, numera nyttjad som sockenstuga och en folkskolebyggnad nu fungerande som församlingshem. Söder om huvudingången vid östra muren ligger ett gravkapell uppfört år 1914. Väggarna är klädda med liggande rödmålad träpanel och taket är täckt med skiffer, mot söder ar det en femsidig, halvrund avslutning. Utanför kyrkogårdens sydöstra hörn finns en ekonomibyggnad med bland annat garage. Klädd med faluröd panel och på det sadelformade taket ligger plåt. Öster om kyrkan längs med landsvägen finns relativt tät bostadsbebyggelse. Omgivningen utgörs av öppna åkrar omgiven av skogsmark. Prästgården Herresta, känd som gården "Borg" i Gösta Berlings saga, ligger med synlig kontakt några hundra meter väster om kyrkplatsen ute på en udde ut i sjön Fryken. Från kyrkan leder en grusad väg kantad av lindar fram till prästgårdstomten, den avslutas i en rundel framför huvudbyggnadens entré på västra långsidan. Prästgården har stor trädgård som mot söder och norr övergår i en friare karaktär innan den möter skogskanten. Den timrade mangårdsbyggnaden är uppförd i två våningar och klädd med en stående gräddvit panel och blå snickerier. Gården utgör ett gott exempel på värmländska prästgårdar/herrgårdar från tiden kring 1800-talets början. Huvudbyggnadens ursprungliga utformning är i väsentliga avseenden bevarad såväl gällande interiören som i exteriören. Tillsammans med den stora och delvis vildvuxna trädgården utgör prästgården en särpräglad miljö och genom sin anknytning till Selma Lagerlöfs författarskap intar Östra Ämterviks prästgård en särställning bland länets. Prästgården finns utpekad som särskilt värdefull i såväl kommunens bebyggelseinventering som i det regionala kulturmiljövårdsprogrammet gällande miljön Östra Ämterviks kyrka. Kyrkan och prästgården utgör tillsammans med det kringliggande odlingslandskapet och fornlämningar från brons- och järnåldern, ett riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOGÅRD: Kyrkogårdens tillkomst bör kunna förläggas till 1600-talets andra hälft. Enligt en storskifteskarta från 1771 låg dåvarande kyrka ca 100 meter sydväst om nuvarande kyrkobyggnad. Kring dagens stenkyrka, uppförd åren 1795-1798, har aldrig skett några begravningar. Under seklernas lopp torde smärre utökningar av begravningsplatsen ha skett, bland annat år 1914 med ett större område västerut varvid västra muren bibehölls. Kyrkogården har genomgått omfattande omläggningar, i synnerhet det äldre området. En första renovering gjordes 1948, men den mest genomgripande skedde i början av 1960-talet. Uppfyllningar gjordes på gamla delen, delar av södra muren byggdes på och västra muren lagades. Man sådde igen grusgravar, tog bort gravhägnader av olika slag och fällde träd. Allmänningar låg tidigare på båda delarnas mitt men används sedan 1950-talet till familjegravar och har obetydligt kvar av sin ursprungliga karaktär. Kyrkogården ligger skild från kyrkan och har en långsträckt rektangulär form med östvästlig orientering. Marken är i huvudsak plan men sluttar svagt mot söder på den ursprungliga kyrkogården där en liten avsats finns på södra delen. Begravningsplatsen omgärdas av stenmur och begränsas i öster av sockenstugan och församlingshemmet med bl.a. kyrkogårdsexpedition, i övriga väderstreck av gärden och i söder dessutom av Fryken. Lönn växer utmed hela kyrkogårdsmuren och vid den bevarade muren mellan äldre och yngre delen. En lindallé går från ingången i öster till stenmuren längst i väster och enstaka lindar står i kanten på den ovan nämnda avsatsen på gamla delen. Kvarters- och rygghäckarna utgörs i söder om allén av hagtorn och måbär. Gångvägarna är grusbelagda och raka och utökade med plattgångar i kvarteren. Endast ett fåtal grusgravar återstår. En av dem är försedd med gravvård av gjutjärn från 1850-talet inom järnstaket och ligger vid norra muren medan de båda andra finns på södra delen. De äldsta gravvårdarna utgörs av ett tjugotal smidda järnkors, det äldsta från slutet av 1600-talet och några från mitten av 1700-talet. De flesta korsen är uppställda söder om gravkapellet vid östra muren tillsammans med andra vårdar. Till kyrkans mest kända gravar hör den stora Lagerlöfska familjegraven där bland andra författarinnan Selma Lagerlöf vilar. Tre tumbaliknande gravmonument iordningställdes 1928 bakom gravarna. |
