Stäng fönster Nässjö kn, SOLBERGA 1:10 NORRA SOLBERGA GAMLA KYRKA OCH NORRA SOLBERGA NYA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Sammanfattande beskrivning Norr Solberga kyrkogård har två kyrkor, den ena från 1200-talets mitt och den andra från sekelskiftet 1900. I och med att den nya kyrkan uppfördes bredvid den gamla utvidgades kyrkogården samtidigt som den gamla delen behölls. Kyrkogården har därefter utvidgats i flera etapper, de mest påtagliga utvidgningarna gjordes vid 1940-talet slut samt 1982. Samtliga delar är typiska representanter för sin tids kyrkogårdsideal. Utvidgningarna har också lett till att kyrkogården är en av de största landsortskyrkogårdarna i länet. Mest iögonfallande är kvarter G med stora påkostade gravvårdar i ett enhetligt litet kvarter mellan nya och gamla kyrkan. Även det mer anspråkslösa kvarter B med det bäst kvarteret på kyrkogården med allmänna gravar i linje är värt att uppmärksamma. Ett stort kulturhistoriskt värde ligger även i enskilda årvdar, många på Norra Solbergas kyrkogård har kulturhisoriska värden genom det de berättar genom personhistoria, titlar, inskriptioner, orts- eller gårdsnamn etc. men även genom konstnärliga värden. Beskrivning av kyrkogården idag Allmän karaktär Kyrkogården består av två delar på var sin sida om landsvägen med helt olika karaktär. Den äldre delen söder om landsvägen är därtill utvidgad vid tre olika tillfällen och har utifrån detta också olika karaktär. Varje del är tydligt avläsbar som en egen del, präglad av sin samtid, men utan att helhetsintrycket för hela kyrkogården blir splittrat. Både norra och södra delen av kyrkogården präglas huvudsakligen av 1900-talets kyrkogårdsutveckling med enstaka spridda vårdar från 1800-talet bevarade på södra kyrkogården. Omgärdning Gamla kyrkogården är omgärdad av en låg kallmurad stenmur av lite olika utformning. I norr lades muren om på 1960-talet på befintlig plats där gamla muren låg och kryptall planterades i anslutning. Samtliga murar är kallmurade, runt den västra kyrkogårdsutvidgningen från 1947 är den kallmurad med kluvna stenar medan muren runt övriga äldre delen är kallmurad med till största delen naturlig gråsten. På grund av topografin är de västra, södra och östra murarna uppförda som stödmurar. Den nya kyrkogården från 1982 norr om landsvägen är delvis omgärdad av stenmurar (längst i norr vid minneslunden samt södra delen vid vägen) och delvis av trästaket Ingångar Den södra kyrkogården har tre huvudingångar: en mittemot gamla kyrkan, en mittemot nya kyrkan och en i skarven till den västra kyrkogårdsutvidgningen. Ingången längst i öster närmast den gamla kyrkan är en svart järngrind med putsade grindstolpar med koppartäckning. Ålder är inte känt men hör till en av de äldsta grindarna på kyrkogården. Grinden närmast den nya kyrkan är en låg järngrind från 1965 som sattes upp i samband med omläggningen av muren. Grindstolparna i mejslad granit är också från denna tid. Den västra grinden är en modernt utformad grind med stjärnor, och är troligen från 1947 när kyrkogården utvidgades. Samma typ av grind finns även på den nya kyrkogården i norr. Den andra av kyrkogårdens två äldre grindar sitter bakom gravkapellet och är av stilen att döma troligen den grind som uppsattes framför nya kyrkan när denna uppfördes 1901. Den äldre grinden vid gamla kyrkan och grinden bakom gravkapellet har höga kulturhistoriska värden, grindarna med stjärnor har mer estetiska värden medan grinden norr om nya kyrkan endast har låga kulturhistoriska värden. Vegetation Den gamla södra kyrkogårdens växtlighet präglas främst av trädkransen, almallén och rönnallén. Trädkransen är inte enhetlig och varierar från del till del. Runt den äldsta delen vid gamla kyrkan består trädkransen av lönnar som växer utanför muren och i söder av lönn och lind. I norr saknas i stort sett träd, muren kompletteras istället av kryptall. Den västra utvidgningens trädkrans består av björkar, planterade 1965. Almallén i kyrkans axel från västra ingången syns inte när det senaste flygfotot togs i slutet av 1940-talet varför den i alla fall inte kan vara äldre än så. Allén fortsätter in i nya delen mot väster med genom den rönnallé som planterades 1965. Nya kyrkogården i norr är upplagd på ett helt annat sätt än den äldre södra kyrkogården. Här spelar växtligheten en mycket större roll som rumsskapare jämfört med södra kyrkogården. Här finns rosenbuskar, oxbärshäckar, måbärshäckar, tallhäckar mm. En del äldre träd kompletterar yngre bestånd av olika frukt- och bärträd. I norra delen vid minneslunden är karaktären annorlunda med tallar och björkar. Gångsystem Gångsystemet på södra kyrkogården är traditionellt och mycket välbevarat. Gångar går runt varje kvarter och längs med kyrkogårdsmuren – bortsett från kvarteret nordväst om nya kyrkan där gånga längs kyrkogårdsmuren har såtts igen med gräs. Samtliga gångar är gruslagda. Grusgångar och grusbäddsgravar är ett traditionellt inslag på alla kyrkogårdar och med tanke på att nästan alla grusbäddsgravar är borta idag så spelar grusgångarna en desto större roll. På norra kyrkogården slingrar sig en gång från huvudingången i söder till minneslunden i norr. Gången är lagd med smågatsten, vinkelrätt från den går i båda riktningar gruslagda gångar mellan kvarteren. Gravvårdstyper På Norra Solberga kyrkogård förekommer gravvårdar från 1800-talets slut fram till idag, det förekommer både enkla gravvårdar från allmänna linjen och påkostade stora monumentala gravvårdar. Eftersom kyrkogården har växt successivt har man länge kunnat undvika att blanda in nya gravar på äldre kvarter och därför är kvarteren relativt homogena. Gravvårdar från allmänna linjen förekommer främst i kvarteren söder om nya kyrkan, påkostade köpegravsvårdar från 1900-talets börjar förekommer främst i kvarteren norr om nya kyrkan och moderna familjegravsvårdar förekommer främst i västra delen, på den nya norra kyrkogården. På norra kyrkogården finns även en minneslund, en kistlund samt en urngravslund. Byggnader Ett gravkapell uppfördes 1963 i kanten mellan västra utvidgningen och gamla kyrkogården. Kapellet har putsade vita fasader och vilar på en gråmålad slät sockel. Taket är ett högrest sadeltak som är täckt med falsad kopparplåt. Huvudfasaden mot norr är enkel och artikuleras av ett enkelt kors över en rundbågad portal. Kapellet ligger i suterräng och på baksidan finns en enkel dörr till källarplanet. Beskrivning av enskilda kvarter Nya kyrkogården Allmän karaktär Nya kyrkogården invigdes 1982 och utgör en separat del av Norra Solbergas kyrkogård, avskild från den gamla av landsvägen. Kyrkogården är långsmal i nord-sydlig riktning och indelad i mindre kvarter på ömse sidor om den stenlagda gången. Varje kvarter är tydligt rumsligt avgränsat genom höga buskar och trädplanteringar. Variationen vad gäller växtlighet är stor. Endast några få delar av kyrkogården har tagits i anspråk, främst i de södra delarna. Längst upp i norr finns en minneslund, därbredvid en urnlund samt även en kistlund. Gravvårdstyper Gravvårdarna följer sedvanlig utformning på gravvårdar från 1900-talets sista decennier – små, låga, ofta bredare än vad de är höga, saknar sockel, enkla utformningar och konturer. Antalet titlar är få och symboler på stenarna är ofta naturnära och mångtydiga. Den enda funna titeln var en stationsföreståndare. Moderna gravvårdar är ofta väldigt enhetliga men en och annan kan bryta sig ur och särskilja sig, på nya kyrkogården märks t ex en glasvård och en smidd järnvård. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A omfattar den västra utvidgningen av gamla kyrkogården som gjordes på 1940-talet och är ett homogent rygghäckskvarter. Området är omgärdat av kallmurade stenmurar och spireahäckar, inne i kvarteret är gravraderna ordnade i nord-sydlig riktning och planterade med cotoneasterhäckar. I nordvästra delen anlades enligt ursprungsritningarna en öppen plats med ett stort kors i linje med nya kyrkans axel. Korset står kvar med en liten plantering runt om och arrangemang för sittbänk, men den öppna platsen har tagit i anspråk för gravar. Ståtlig är även den rönnträdsallé som går från ingången i öster och som utgör fortsättning på allén framför nya kyrkan. Gravvårdstyper Samtliga gravvvårdar är tillkomna efter 1947, och präglas av ideal som är typiska för 1900- talets andra hälft. Gravvårdarna är enkla, huvudsakligen låga och breda, regelbundet placerade utmed raka rygghäckslinjer. Titlar förekommer men relativt sparsamt och berätta om yrken såsom charkuterihandlare, ingenjör, åkeriägare, byggmästare, trädgårdsmästare mm. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B ligger närmast den västra utvidgningen på gamla kyrkogården och utgörs av en triangulär grästäckt plan huvudsakligen med gravvårdar från allmänna linjen. Kvarteret togs först i anspråk 1931 och avsattes då för den allmänna linjen. Kvarteret är öppet och utan träd eller häckar. Gravvårdstyper Kvarter lades ut 1931 som ett område för allmänna linjen och enligt ålder på gravvårdar använde det som sådant också fram till 1941. Längs med västra häcken mot gången till gravkapellet står senare familjegravvårdar men dessa räknas in under kvarter I med övriga kantgravar. Gravstenarna är enkla och relativt små, främst högresta, antalet titlar är litet som det brukar vara i allmänna kvarter – ”förman” och ”byggmästare” är två undantag. Flera av de allmänna vårdarna har inskriptioner av typen ”Mor” och inget annat. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C består av två dubbla gravrader med en grusgång emellan, det ligger närmast kvarter B sydväst om kyrkan. Kvarteret är ett köpegravsområde med flera större familjegravar. Den östra raden av de två har en stor häck av cotoneaster. Gravvårdarna är placerade i två regelbundna rader där gravvårdarna i varje rad har ryggarna mot varandra, riktade mot öster och väster som på övriga kyrkogården. Gravvårdstyper Gravvårdarna är huvudsakligen äldre, från 1910-30-talet med spridda inslag av senare gravvårdar från 1960- och 70-tal. Kvarteret har hört till det så kallade köpegravsområdet och grvarana har haft häckomgärdningar eller stenramar, samt grusbäddar. Idag är alla grusbäddar och ramar samt häckar borttagna och ytorna är helt täckta med gräsmatta. Titlar förekommer i rätt stor omfattning vilket är typiskt för denna typ av kvarter. Bland dessa hittar vi yrken som trävaruhandlande, trädgårdsmästare, doktorinnan, bagaremästare och ringkarl. Kvarter D och E Allmän karaktär Kvarter D och E har ursprungligen varit två skilda kvarter men är idag sammanväxta och skiljs bara åt av en häck. Eftersom de är så pass lika till sin karaktär beskrivs de i detta sammanhang tillsammans. Kvarteren ligger söder och sydväst om nya kyrkan och har från början avsatts för allmänna gravar. Idag är kvarteren mer uppblandade. Kvarteren är enkla och luftiga, utan häckarrangemang, men med en del spridda sorgeträd från senare tid. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av två olika kategorier; dels vårdar från allmänna linjen från 1900- 20 tal och dels moderna familjevårdar från 1940-80-tal. Båda sorterna är av typisk utformning för sin tid. Titlar är fåtaliga vilket också är typiskt för för gravvårdstyperna – de som finns berättar om yrken såsom föreståndarinna, hemmansägare, smed, maskinmästare, mjölnare mm. Kvarter F Allmän karaktär Kvarter F omger den gamla kyrkan, och hör sålunda till kyrkogårdens äldsta, medeltida del. Kvarteret har dock inte kvar någon prägel av detta utan präglas istället av gravvårdar från i huvudsak 1900-talets mitt och andra hälft. Ett fåtal äldre vårdar blandar dock upp karaktären så att det inte känns som ett renodlat modernt kvarter. Gravvårdarna står längs regelbundna rader vända huvudsakligen åt väster. En häck av cotoneaster går genom kvarteret i linje med gamla kyrkans kor. Gravvårdstyper I kvarteret finns några av kyrkogårdens äldsta gravvårdar, men det stora flertalet kommer annars från 1900-talets mitt och andra hälft. De äldre vårdarna sätter dock en prägel på kvarteret som är viktig att värna om, mycket tack vare att flera av dessa är högresta och stora till formatet. Under 1930-talet började man åter jordfästa i kvarteret och från den tiden och framåt härrör ett stort antal stora familjegravsvårdar. De ursprungliga grusbäddarna och inramningarna är borta men storleken och ytorna runt omkring märks ändå. Titlar förekommer rikligt i kvarteret vilket hör ihop med de många stora och påkostade vårdarna. Bland dessa märks t ex inspektören, maskinisten, byggmästare, predikanten och lärarinnan, slöjdlärarinnan, grundläggaren, köpmannen mm. Kvarter G Allmän karaktär Kvarter G ligger mellan gamla och nya kyrkan, på den gamla kyrkogårdens mark. Kvarteret är litet men innehåller kyrkogårdens mest påkostade vårdar och dessa präglar kvarteret helt och hållet. Vårdarna står oregelbundet placerade enligt ett äldre skick med olika storlekar på gravarna. Regelbundna linjer och rader saknas alltså. Idag är hela kvarteret täckt med gräsmatta och de individuella gravarnas storlek syns inte längre. Gravvårdstyper Kvarteret är det kvarter på kyrkogården som har flest äldsta gravvårdar. Variationen är stor, men gemensamt för de mest typiska är storleken och höjden på dem, flera är i polerad diabas. Tre liggande hällar finns också. Titlar förekommer nästan på samtliga vårdar och speglar yrken och titlar inom samhällets högre klasser såsom bankdirektören, kaptenen, majoren och riddaren, auditören, överbarnmorskan, fabrikören mm. Kvarter H Allmän karaktär Kvarter H ligger direkt norr om nya kyrkan och har tidigare varit indelat i tre delar, idag är dessa sammanväxta till ett kvarter genom att gångar har såtts igen med gräs. Närmast kyrkans norra ingång ligger kyrkogårdens mest påkostade grav med gjutjärnsstaket, även övriga gravar är påkostade om än inte lika mycket. Kvarteret var tidigare köpegravsområde, vilket märks på de stora vårdarna och det stora utrymmet mellan varje gravvård. Alla vårdar är ordnade i regelbundna rader på samma sätt som på övriga kyrkogården. Gravvårdstyper Kvarteret har få moderna gravvårdar, de flesta härrör från 1900-talets första hälft och är från början så kallade köpegravar. Gravvårdarna är stora och högresta och många av dem bär på titlar som berättar om yrken och positioner bland samhällets övre skikt, t ex komministern, landstingsmannen, stationsinspektor, rektor, fabriksföreståndare mm. Kvarter I Allmän karaktär Kvarter I betecknar samtliga gravar utmed kyrkogårdsmuren, bortsett från de gravar som finns i den västra utvidgningen från 1940-talet. Kvarteret omfattar sålunda huvudsakligen den del av dagens kyrkogård som anlades 1902 i samband med bygget av nya kyrkan. Samtliga gravar står vända med ryggen mot muren. Gravarna längs med kyrkogårdsmurarna har allmänt fungerat som fonder och inramat kyrkogården med högre och mer påkostade vårdar, så är även fallet på Norra Solberga kyrkogård. Gravarnas karaktär följer den karaktär som kvarteret närmast har – sålunda är de norra mest påkostade och de södra minst. Gravvårdarna längs med södra muren skiljer sig åt genom att vara delar av den allmänna linjen i kvarter D och E. Gravvårdstyper Gravvårdarna längs med kyrkogårdens murar är ganska varierande till sin karaktär – huvudsakligen är de dock av det större formatet och har nästan alla haft grusbäddar och häckomgärdningar. Tidsmässigt spänner de från 1900-talets första decenium fram till idag med ganska jämn spridning. Undantaget är gravvårdar utmed södra muren som hör till den allmänna linjen och som inte heller är orienterade efter muren utan efter de övriga gravlinjerna i kvarter D och E. Det förekommer ett stort antal titlar, kopplat till att de felsta gravar oftast var påkostade familjegravar. bland dessa märks t ex direktören, riksdagsmannen, fabrikören, banmästaren, häradsdomaren etc. |
