Stäng fönster Mjölby kn, LILLA SKOGSJÖ 1:1 HÖGBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Högby kyrka Den nya kyrkan är orienterad med koret i väster och tornet i öster. Anledningen var sannolikt att den valda platsen var belägen väster om vägen och en traditionell placering hade inneburit att koret vette mot vägen. Kyrkan är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med ett flersidigt korutsprång i väster, som ursprungligen inrymde sakristia, samt ett torn i öster. Kyrkobyggnaden uppfördes 1871 efter ritningar utförda 1860 av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Albert Törnqvist (1819-1898) var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet och hans kyrkor uppvisar för tiden moderna dekorativa drag, men anknyter också i hög grad till den omedelbart föregående periodens former i nyklassicism. I Östergötland har han bl a ritat kyrkorna i Gistad, Fivelstad och Västra Ryd. Byggmästarna och bröderna August och Johan Robert Nyström var ansvariga för entreprenaden. Fadern Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag gällande profan bebyggelse. Sönerna ansvarade dock bara för en kyrkoentreprenad, Högby kyrka. Troligen berodde det på att de redan var fullt uppbokade med profan bebyggelse och den omfattande restaureringen av Linköpings domkyrka. Kyrkan fick ett för sin tid typiskt utseende med nyklassicistisk utformning, men med såväl nygotiska som romanska inslag. Även interiören fick en tidstypisk prägel med tredingstak indelat med bjälkar. Sakristian var avskild bakom koret med en skärm och fönstren i öster gav koret ett indirekt ljus. Albert Törnqvist utförde även ritningarna till inredningen, såsom predikstol, altaruppsats, läktarbarriär och orgelfasad. Bröderna Nyström modifierade dock hans ritningar och inredningen präglas av deras tillägg. Utmärkande för Nyströms kyrkoinredning är bl a utsmyckningen i form av liggande eller stående rombfält med olika ornament, framför allt blomornament. Nummertavlorna är placerade över dörrarna på korväggen. De är vändbara och nås från våningen över sakristian. Takets ursprungliga färgsättning, som finns bevarad över lillkyrkan och samlingssalen, återfinns även på en ritning i Nyströms ritningsarkiv. Det är en djärv färgskala i ockra, rött och blått. Kyrkan var i stort sett orörd fram till att en omfattande ombyggnad utfördes 1948-1949 under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Kyrkoherde Knut Harding var pådrivande med ett förslag att dela upp den stora kyrkobyggnaden i tre delar; en storkyrka, en lillkyrka och ett begravningskapell. Riksantikvarie Sigurd Curman yttrade sig rörande ett preliminärt förslag till uppdelning av kyrkorummet 1946: ”Högby kyrka hör till de minst lyckade kyrkobyggnaderna från 1800-talet i Östergötland och ämbetet finner det ur kulturhistorisk synpunkt relativt likgiltigt om man på skisserat sätt avskiljer de östligaste delarna. Dock synes det ämbetet kunna ifrågasättas huruvida icke i detta fall ett bortrivande av kyrkans östligaste delar vore att föredraga.” Kyrkan ombyggdes efter planerna och Stockholms Tidningen skrev mycket träffande den 9/12 1949: ”En märklig restaurering har i dagarna slutförts i Högby kyrka utanför Mjölby. Den jättelika kyrkan, uppförd på 1870-talet, har delats i tre delar; en stor kyrka med 500 platser, en ”medeltida” kyrka med 125 platser och avsedd för vanliga gudstjänster samt ett begravningskapell med underjordiskt bårhus.” Det var verkligen en mycket märklig ombyggnad som genomfördes. Hela korväggen flyttades mot öster och ett kort och brett kyrkorum skapades, där orgelläktaren var intakt i öster. Innanför koret inreddes sakristia och skrudkammare och på det gamla korets plats byggdes en liten kyrka i kyrkan. Den så kallade lillkyrkan förlades vinkelrätt i den stora kyrkobyggnaden med kor i norr. Den inreddes med helt ny bänkinredning och predikstol m m ritat av Johannes Dahl. En del äldre föremål från de medeltida kyrkorna återuppsattes och kyrkorummet fick en medeltida karaktär. I den forna sakristian inreddes ett gravkapell med portar i väster. Under 1990-talets senare del utfördes en del förändringar efter ritningar utförda av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping. Gravkapellet omändrades till samlingssal och ett nytt glasat dörrparti placerades innanför portarna i väster. Högby kyrkogård Högby kyrkogård anlades samtidigt som kyrkan byggdes. Enligt tidens ideal fick den en regelbunden rektangulär plan (med undantag av sydvästra hörnet som fick dras in på grund av landsvägens dragning. Omgärdningen bestod av murar och en tät trädkrans planterades innanför denna. Grusgångar delade in kvareren i geometriska mönster och längs med murarna lämnades utrymme för en gravrad, här avsågs platser för socknens främsta hemmansägare och ståndspersoner i familjegravar. På samma sätt reserverades de inre gravkvarterens utsidor för familjegravar av samma typ. Kyrkogårdens inre i övrigt planerades för enklare begravningar och begravning ”på linjen” enligt tidens sed. Kyrkogården utgjorde därvid ett viktigt stilmässigt komplement till kyrkan och gör så än idag. Kyrkogården har i stort behållit denna karaktär. En stor andel av de ursprungliga högre statusgravarna som planerades utmed kyrkogårdens ytterkanter hyser fortfarande de ursprungliga gravvårdar som tillkom i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet. I det inre har större delen av linjegravvårdarna rensats bort, men ett fåtal återstår. En stor andel enklare vårdar från 1900-talets början finns också kvar. Den största ändringen i karaktären som gjorts är tillägget av minneslunden mitt i kvarter III på 1990-talet. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är kvadratisk med det sydvästra hörnet aningen avfasat. Kyrkan ligger en svag aning dragen mot norr. Kyrkogården är en relativt stor landsbygdskyrkogård och innehåller fem gravkvarter numrerade I-V varav de fyra första är placerade inne på kyrkogården och kvarter V utgörs av gravarna längs med kyrkogårdens utsida. Väster om kyrkogården finns en parkering och väster om denna en äldre skolbyggnad (under renovering). Nordväst och väster om kyrkogården finns ytterligare en skolbyggnad och en fotbollsplan, bortom dessa finns ett öppet jordbrukslandskap. I öster och söder finns ett öppet jordbrukslandskap med, framför allt i söder, en vid utsikt mot Hogstad och Mjölby stad. Allmän karaktär Högby kyrkogård är en relativt stor landsbygdskyrkogård som i hög utsträckning behållit sin ursprungliga prägel av sent 1800-tal. Till denna karaktär hör den rektangulära formen, trädkransen och muren. Kyrkogården bär ännu spår av en ursprunglig ståndsindelning med mer påkostade gravar utmed anläggningens utkanter och i ukanterna av de inre kvarteren samt med enklare platser inne på kyrkogården. Flera av de vårdar som står längs utkanten är från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och bör vara de ursrpungliga. Det inre präglas av regelbunda rygghäcksystem som är ett senare tillskott. Omgärdning Kyrkogården har samma omgärdning på alla sidor. Kyrkogårdsmuren består av en halvmur med släntad insida som är ca 0,7 – 1,0 m hög och uppbyggd av 0,2 – 1,0 m stor lätt tuktad gråsten. Invid muren står en tät trädkrans av jämngamla träd av sedvanliga sorter. I väst 5 almar, 8 lindar och 1 lönn. I norr 5 almar, 1 lind och 6 lönnar. I öster 7 almar och 2 lönnar och i söder 5 almar, 1 lind och 7 lönnar. I öster tillkommer en 1 m hög oxbärshäck längs med murens nederkant. Ingångar Kyrkogården har två ingångar. Framför kyrkans huvudingång i väster finns en dubbelgrind av gjutjärn med smidda ornament av kryss, blomrankor och rundlar i tre nivåer mellan enkla fyrsidiga grindstolpar. På norra sidan finns en utgång vettande mot fotbollsplanen. Här finns en individuellt utformad smidesjärnsgrind mellan enklare granitstolpar. Grinden har ornament av hängande smidda löv samt av spjälor som böjer sig utåt i en svag solfjädersform. Vegetation Förutom det som redan beskrivits i kapitlet om omgärdningen finns häcksystem inne på kyrkogården. I kvarter I finns från väster en idegranshäck som är 0,3 m hög. Denna startar från en gemensam punkt mitt i kvarterets södra utkant och delar sig i tre armar. Öster om denna finns en 0,2 m hög idegranshäck och en 0,4 m hög ölandstok. I kvarter II finns sju nordsydliga rygghäckar, från väster en 0,4 m hög bok, en 0,4 m hög hagtorn, en 0,7 m hög hagtorn, en 0,3 m hög oxbär, en låg ölandstok, ytterligare en 0,2 m hög oxbär samt en 0,2 m hög hagtorn. I kvarter III finns en 0,4 m hög hagtorn som omfattar kvarteret i norr, väster och söder och som lämnar en gravrad utanför. Inne i kvarteret finns fyra nordsydliga häckar, från väster tre 0,6 m hög hagtorn samt en lägre 0,3 m hög häck av samma sort. Det mindre kvarter IV omges på samma sätt av en nysatt idegranshäck. I det inre finns två nordsydliga häckar av samma sort och höjd. Gångsystem Gångsystemen torde vara kyrkogårdens ursprungliga och består av naturgrus. Innanför västingången finns en grusplan runt kyrkan. Grusgångarna löper sedan runt kyrkan och fram till mitten av östra långsidan. Grusgångar följder kyrkogårdens utsidor lämnande en gravrad utanför. Gångar löper också från mitten av norra och södra långsidan in till kyrkan, delande gräsmattorna på kyrkogården i fyra delar vilka bildar naturliga kvarter. Gravvårdstyper Kvarter I består nästan helt av yngre breda vårdar av 1950- och 1960-talstyp. I kvarterets utkant finns enstaka något äldre vårdar vilket stämmer utmärkt med vad flygfotot från 1955 visade. Ett större grusat monument med flera stenar (familjen Wessén) finns liksom en högre smal vård från 1898. I grav nummer 7 vilar polismannen Robert Karlström, ett av offren för de uppmärksammade Malexandermorden 1999 i en i övrigt anonym grav. Kvarter II uppvisar stora olikheter. I kvarterets yttre, framförallt i dess östra och västra utkant, finns enstaka äldre men mindre vårdar. I mitten av kvarteret är beläggningen mycket gles och nästan alla vårdar verkar vara relativt nyligen borttagna. I detta område finns en del enkla liggande gravvårdar av linjetyp bevarade, vilket gör det sannolikt att detta är det gamla linjegravsområdet. Den enda avvikande gravvårdstypen är en bautasten. Kvarter III är bitvis mycket glest belagt med gravvårdar. 1960-1980-talets låga breda gravvårdar dominerar totalt i området. Längst i öster finns ett mindre antal äldre vårdar dock kvar. En grusad stenramsgrav finns kvar och den enda avvikande gravvårdstypen är ett enkelt träkors. Kvarter IV är också bitvis mycket glest belagt med gravvårdar. 1960-1980-talets låga breda gravvårdar dominerar totalt även i detta område. Tre stenramsgravar är bevarade varav en med ett högt kors. Kvarter V har behållit sin ursprungligas karaktär av dyrare familjegravar med höga smala vårdar i stora partier. Hela västra och södra sidan liksom halva norra och östra sidan är intakt. På det övriga partiet har yngre vårdar ersatt. Vårdarna är från 1871 till ca 1950. Dessa är nästan undantagslöst resta över hemmansägare (titeln hemmansägare eller lantbrukare förekommer 24 gånger) från de större gårdarna i närområdet, de enda avvikande titlarna är riksdagsmannen, hustrun och lanthushållaren. Bland typerna ingår några ovanligare som ett högt gjutjärnskors från 1879 (Vendela Lovisa Wallström), en hög obelisk, en kalkstensvård med Thorvaldsenmedaljong och en med en marmorsköld. Om titlarna i kvarter V var enahanda så finns en större spridning i de inre kvarteren. Även här dominerar dock lantmännen stort och titeln hemmansägare eller Lantbrukare förekommer 17 gånger medan titlarna hustrun, hemmansägaredottern och farmaren förekommer 1 gång vardera. Av kyrkans folk finns 2 kyrkoherdar och kyrkvaktmästare medan kyrkvärden, kyrkovaktaren och kantor förekommer vardera 1 gång. Från skolans värld kommer 4 lärarinnor och 1 vardera rektor, folkskollärarinna och fil lic. Bland högre ämbetsmän finns 1 av vardera konsul, advokat och tullmästare. Militären representeras av 1 fanjunkare och 1 grenadjär. Den närliggande järnvägen av en banvakt och en reparatör vid SJ. Övriga titlar är reklamchef, arkitekt, köpman, trädgårdsmästare, smidesmästare och stensättare. Minneslund Minneslunden är anlagd inne i kvarter III och ramas in av en 0,7 m hög hagtornshäck. Ytan är närmast rektangulär och ingången ligger i sydvästra hörnet. Från ingången leder en grusgång in till ett större gråstensblock omgivet av en rund sättning med gatsten. Norr om detta finns en mindre damm och bakom denna planteringar med ginst, tuja, ölandstok, idegran och cypress i olika höjder. På södra och västra långsidorna finns små gatstenssättningar där parkbänkar är utsatta och i sydöstra hörnet finns en rabatt med tujor. Framför denna växer en nyplanterad kastanj. |
