Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, HERRBERGA 9:1 HERRBERGA KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Herrberga kyrka
En medeltida stenkyrka föregick dagens kyrka. 1795-1797 uppfördes den nuvarande
kyrkan, troligen i stort sett på samma plats som den äldre kyrkan. Kyrkans planlösning
är ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor av samma bredd. Sakristian ligger
mitt på norra långväggen och i väster står tornet som avslutas med en klockformad huv
med kvadratisk lanternin. Kyrkan har en gustaviansk karaktär. Fasaderna är spritputsade
med slätputsade hörn och omfattningar och avfärgad i brutet vitt. Det höga, valmade
kyrktaket är skivtäckt med kopparplåt och torntaket samt lanterninens svängda tak är
täckt med stavspån. Fönstren är rundbågiga med karmar och spröjs av trä. Ingångar
finns i väster via tornet och på södra långsidan. Även interiören med sitt stickbågiga
tunnvalv och kraftiga taklist har en gustaviansk karaktär.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården är inte indelad i kvarter. Vid inventeringen har den indelats i tre olika
områden: 1-106, 107-235 och 236-340.

Allmän karaktär
Kyrkogården runt Herrberga kyrka är relativt liten. Karaktären är huvudsakligen
”ombonad” genom det lilla formatet och rygghäckarna. Häckarna är inte så höga men
delar in kyrkogården rumsligt. Kyrkogården saknar en enhetlig trädkrans. Enstaka askar
och lönnar är bevarade. I kyrkogårdens nordvästra hörn finns tio stycken grusgravar
omgärdade med måbärshäckar. På båda sidor om mittgången till kyrkans sydportal finns
det grusgravar täckta med fingrus och omgärdade med ligusterhäckar eller stenramar.

Omgärdning
Västra muren: ca 0,8-1,0 m hög kallmurad mur av ca 0,2-0,5 m stora gråstenar i ca tre
oregelbundna skift. I muren finns även inkilad småsten. Muren uppvisar en del skador.
Kyrkogården ligger i liv med murkrönet. Gräs och sedum växer på krönet.
Norra muren: ca 0,8 m hög kallmurad mur av ca 0,3-0,8 m stora stenar. Muren ger ett
oregelbundet intryck och har rasat i vissa partier. Kyrkogården är släntad mot muren.
Östra muren: ca 0,5-0,8 m hög kallmurad mur med ca 0,4-1,0 m stora gråstenar i
oregelbundna skift. I muren finns inkilad gråsten. Kyrkogården är svagt släntad mot
muren.
Södra muren: ca 1,2 m hög kallmurad mur av 0,3-1,0 m stora gråstenar i oregelbundna
skift med inkilad småsten. I muren finns bindringar på utsidan. Öster om grinden är
kyrkogården svagt släntad mot muren, men den västra delen är i liv med murkrönet.

Ingångar
Nordväst: öppning i murhörnet.
Nordöst: muröppning invid gravkapellet.
Öster: dubbelgrind i järnsmide med runda, smala spjälor. Konkavt svängd överdel med
bladranka. Grindstolparna av röd kalksten har rektangulär genomskärning och välvt
krön. I den södra grindstolpen finns två avbrutna järntenar mitt på stolpen.
Söder: dubbelgrind i järnsmide med runda, smala spjälor. Konkavt svängd överdel med
bladranka (något annat utförande än östra grinden). Grindstolparna av röd kalksten har
rektangulär genomskärning och välvt krön. De skivas delvis.

Vegetation
Kyrkogården saknar en enhetlig trädkrans.
Väster: en hög ask i trädkransen.
Norr: en ask och tre lönnar i trädkransen.
Söder: två Ornäsbjörkar flankerar grinden.
På den terrasserade delen i nordöst står en alm och en björk. En alm växer även på
gräsytan norr om kyrkan. Innanför muren växer en tujahäck i väster och syrénhäckar i
norr, öster och söder. Övrigt häckmaterial är tuja, ölandstok och rosenspiréa.
Gravomgärdningarna utgörs av måbär- och ligusterhäckar. Söder om kyrktornet växer
en hög spiréa och forsythia. På kyrkogården finns även andra typer av prydnadsbuskar.

Gångsystem
En grusgång går runt kyrkan. Utlöpare av gången går till muröppningen i nordväst samt
gravkapellet och grinden i nordöst/öst. En grusgång går runt södra delen av kyrkogården
med en mittgång från den södra grinden till kyrkans sydportal.

Gravvårdstyper
I kyrkogårdens nordvästra hörn finns tio stycken grusgravar omgärdade med
måbärshäckar. På båda sidor om mittgången till kyrkans sydportal finns det grusgravar
täckta med fingrus och omgärdade med ligusterhäckar eller stenramar. Bland
gravvårdarna märks några högre, polerade granitvårdar från tidigt 1900-tal samt en
marmorvård från andra delen av 1800-talet. Värt att notera är att det inte finns någon
gravvård med titeln ”mjölnare”. Detta med tanke på att den stora kvarnbyn Öjebro
ligger inom socknens gränser. Bland de undanställda ”museivårdarna” finns ett kors i
gjutjärn och en kalkstensvård från tidigt 1700-tal.

Minneslund
-

Byggnader
I kyrkogårdens nordöstra hörn, delvis på muren, står ett gravkapell med spritputsade
fasader som är avfärgade i vitt liksom de släta knutarna. Sadeltaket är täckt med
enkupiga, röda betongpannor. Fönsterlucka och dörr i öster har liggande pärlspontad
panel och en dubbeldörr i väster är klädd med fiskbensmönstrad panel.

Övrigt
Innanför norra kyrkogårdsmuren står 15 ”museivårdar” uppställda, se Gravvårdstyper.
Utanför södra kyrkogårdsmuren, invid grinden, står den avbrutna nedre delen av en
runsten, Raä fornl nr 9.
Belysning med gatlyktor i äldre modell. Enkla, bruna parkbänkar.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Gravplats nr 1-106
Området ligger på kyrkogårdens sydvästra del med en trädgård utanför kyrkogården i
väster, kyrkan i norr, område 107-235 i öster och den triangelformade ytan söder om
kyrkogården.

Allmän karaktär
Den lilla ytan skapar en innesluten karaktär, som understryks av rygghäckarna.
Rygghäckarna och de regelbundna raderna med gravvårdar ger även en strikt prägel

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster och söder.

Ingångar
Södra grinden.

Vegetation
En relativt hög ask i trädkransen och en Ornäsbjörk som flankerar södra grinden.
Innanför kyrkogårdsmuren växer en klippt tujahäck i väster och en syrénhäck i söder,
båda ca 1,0 m höga. Rygghäckarna i ”kvarteret” går i nord/sydlig riktning och är från
väster räknat: ölandstok, rosenspiréa och en klippt, ca 0,8 m hög idegranshäck. Vid de
fyra grusgravarna vid mittgången växer ca 0,75 m höga, klippta ligusterhäckar, dock ej
framför gravarna. Vid en del gravar finns enstaka prydnadsbuskar/barrväxter. I den
sydvästra delen står en spiréabuske.

Gångsystem
En gång med fingrus löper runt ”kvarteret” med en rad gravar mot muren.

Gravvårdstyper
Tre höga, svarta granitvårdar i väster. I öster finns en grusgrav med stenram. Stenens
textsida står i dag vänd åt fel håll. Det beror enligt uppgift på att stenen inte vändes när
gravvårdarna i raden i övrigt vändes. Närmast mittgången ligger fyra gravar med fingrus
och ligusterhäck. Gravläggningar från 1888-2001. Några gravläggningar är från tidigt
1900-tal och i övrigt spritt under seklet. De flesta gravvårdarna är av svart eller grå
granit.

Övrigt
I nordväst finns blomvaser och soptunna. En gång av kalkstensplattor leder till ett
cementrör med vatten.

Gravplats nr 107- 235
Området ligger på kyrkogårdens sydöstra och östra del. I väster ligger gravplats nr 107-
235, i norr ligger kyrkan och gravkapellet, utanför kyrkogårdsmuren i öster löper en
grusväg och i söder ligger den triangelformade ytan.

Allmän karaktär
Den lilla ytan skapar en innesluten karaktär, som understryks av rygghäckarna.
Rygghäckarna och de regelbundna raderna med gravvårdar ger även en strikt prägel.
Öster om koret ligger en terrasserad del, som bildar en egen enhet.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i öster och söder.

Ingångar
Östra och södra grinden.

Vegetation
En Ornäsbjörk flankerar den södra grinden. Innanför kyrkogårdsmuren växer en 1,0-1,2
m hög syrénhäck. Den s k terrassen i norr, se Övrigt, avgränsas i väster av en upp till ca
1,0 m hög klippt idegranshäck. I terrassens norra del växer en gammal alm och en björk.
Inne i själva ”kvarteret” växer tre häckar i nord/sydlig riktning. Från väster räknat är
det: en ca 0,8 m hög, klippt idegranshäck, rosenspiréa och ölandstok. Dessutom finns
det mindre prydnadsbuskar/barrväxter.

Gångsystem
En gång med fingrus löper runt ”kvarteret”, ej terrassen, med en rad gravar mot
kyrkogårdsmuren.

Gravvårdstyper
I öster finns en vård av kalksten med utstickande mur av kalkstenar. Vid mittgången
söder om kyrkan ligger tre grusgravar med samkomponerade vårdar och stenramar. Här
finns också en marmorvård från andra delen av 1800-talet. I övrigt är det huvudsakligen
låga vårdar. Gravläggningar finns från andra delen av 1800-talet fram till 2000, i
huvudsak 1940-1970-tal. Materialet är mestadels grå, svart eller röd granit.

Övrigt
Öster om kyrkans kor löper en terrass. Den är uppbyggd på två skift kalksten. Till
terrassen leder några trappsteg i kalksten. Enligt uppgift har den tillkommit p g a ett
högt liggande berg under markytan.

Gravplats nr 236-340
Området ligger väster och norr om kyrkan. I väster, utanför kyrkogården, finns en
trädgård och parkeringsplats, i norr en mindre grusväg, i öster bostadshus och i söder
kyrkan.

Allmän karaktär
Norr om kyrkan är det enbart en öppen gräsyta med några ”museivårdar” vid muren. I
väster har området en äldre karaktär med grusgravar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster och norr.

Ingångar
Muröppning i nordväst och nordöst samt östra grinden.

Vegetation
Två hamlade lönnar, en hög ask och en ytterligare lönn i trädkransen i norr. Innanför
kyrkogårdsmuren i väster växer en ca 1,2 m hög, klippt tujahäck och i norr en ca 0,9 m
hög syrénhäck. Norr om kyrkan står en hög alm och en stor syrénbuske. En kort
spiréahäck finns vid muröppningen i nordväst. Mittför kyrkans västra ingång växer en
ca 1,0 m hög måbärshäck och runt de 10 grusgravarna i väster växer ca 0,8 m höga,
klippta måbärshäckar. Öster om grusgravarna finns en ca 1,2 m hög, klippt tujahäck.

Gångsystem
En grusgång leder från ingången i nordväst till kyrkans västportal. En grusgång norr om
kyrkan går mot östra grinden och öppningen i nordöst.

Gravvårdstyper
Gravläggningar finns endast i västra delen. Det är 10 stycken gravar täckta med
fingrus/sand och omgärdade med måbärshäckar. Ett par av vårdarna är av enkel
bautastenstyp och de övriga vårdarna är låga och breda. Fyra gravar är ej i bruk.
Materialet är i huvudsak grå, svart eller röd granit. I norr står 15 stycken ”museivårdar”
uppställda, varav fem stycken har valts ut p g a det speciella kulturhistoriska värdet.