Stäng fönster Årjäng kn, FÅGELVIKS STOM 1:34 VÄSTRA FÅGELVIKS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN - Västra Fågelviks nuvarande kyrka från 1859 ligger på ett näs beläget väster om sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Näset består av en trädbevuxen trädkulle med en välgallrad och pietetsfullt tillvaratagen natur och växtlighet. Kyrkan är placerad på kullens mitt med tornet i norr samt koret i sydlig riktning. Till kyrkbygget använde man bl a sten från ett förhistoriskt gravröse som låg strax söder om kyrkan och som visar att trakten redan tidigt varit befolkad. Stenkyrkan föregicks av en träkyrka, uppförd på 1640-talet ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där kyrkogården fortfarande är i bruk då någon begravningsplats ej anlades vid den nya kyrkan. Att 1600-talskyrkan sannolikt inte var socknens första kyrka tyder medeltida dopfunt och kyrkklocka på. Platsen för denna äldsta kyrka är okänd men förläggs av sägnen till en udde längre söderut i Foxen. Väster om nuvarande kyrka med dess nordsydliga plan finns ett yngre bårhus i vitt tegel med skiffertak. KYRKOGÅRDEN - Två små kyrkogårdar ligger 300 respektive 200 meter väster om kyrkan vid stranden. Västra kyrkogården, där förra kyrkan låg, är den äldsta och kan härröra från medeltiden. Östra kyrkogårdens anläggningsår är obekant men kan troligen hänföras till 1800-talet. En utvidgning gjordes 1878 österut på denna kyrkogård. Härefter har ingen utvidgning skett på någon av kyrkogårdarna. En allmänning låg på östra kyrkogårdens nordvästra del. Kyrkogårdarna skiljs åt av en liten trädbevuxen sänka. De avgränsas av stenmurar mot omgivningen som utgörs av gärden i norr, skogsdunge i öster och landsväg mot sjön i söder och mot åker i väster. Västra kyrkogården är den mindre av de båda och sluttar något ned mot sänkan. Östra kyrkogården är i det närmaste rektangulär och sluttar något mot sjön. Vid murarna växer björk och ek på västra kyrkogården och björk och brudspirea på östra. Syrénträd har planterats inne på gårdarna vid gångarna. Inga häckar finns, varför marken täcks av sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och raka. Marken på de båda kyrkogårdarna har återanvänts i relativt stor utsträckning och förekomsten av gamla gravvårdar är liten. En av de äldsta, troligen från 1800-talets början, är en gravsten på den Kylanderska familjegraven på västra kyrkogården. På östra kyrkogården finns ett flertal högresta gravvårdar av täljsten som bröts i trakten. Femton smidda järnkors från de båda kyrkogårdarna finns förvarade i kyrkan. Det äldsta bär årtalet 1623. Utanför västväggen står ett antal gjutna järnkors från slutet av 1800-talet, överförda från kyrkogårdarna. |
