Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Årjäng kn, ÅRJÄNG 4:126 SILBODALS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KYRKOMILJÖN - Kyrkan i vitputsad sten är belägen på en flack höjdrygg med nordsydlig sträckning i Årjängs samhälles södra del. Kyrkan invigdes 1859. Nordväst om kyrkan invigdes 1997 ett gravkapell med bårhus. Strax utanför kyrkogården i norr ligger två ekonomibyggnader, den västra en servicelokal för vaktmästarna och den östra ett garage från 1981. På kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1996 ett putsat gravkapell. Söder, utanför kyrkogården, ligger församlingshem och bilparkering. Västerut gränsar kyrkogården mot en skola och i öster till Silbodalsälven. Under kyrkan i sydost finns ett bårrum.
KYRKOGÅRDEN - I anslutning till den nya kyrkan anlades en kyrkogård vid 1800-talets mitt, orienterad efter kyrkans nordsydliga plan. Tre dokumenterade utvidgningar har gjorts, den första 1932 i norr, den andra 1962 i väster och den senaste 1990-tal i form av en ny minneslund norr ut. Sydöst om kyrkan ligger allmänningen som numera används till familjegravar och har föga kvar av sin ursprungliga karaktär. Mitt på 1962 års utvidgning finns ett urngravsområde och på den gamla delen har återlämnade gravplatser använts till urngravar. Vid renoveringar har gravramar sänkts eller borttagits och grus på gravar ersatts med gräs. Begravningsplatsen ligger runt kyrkan i en något oregelbundet rektangulär form. Den är terrasserad med stödmurar av huggen sten i nordöst ned mot Silbodalsälven och upptar sluttningen i väster. Kyrkogården omges i norr av järnväg, i öster av älven, i söder av parkeringsplats och bebyggelse och i väster av en skola. Den omgärdas av stödmur i norr och söder. Portstolparna i södra muren är försedda med kopparhuv och lyktor, norra muren med huvformigt stenblock och klot. I öster bildar en slänt naturlig gräns och i väster har en oxelhäck planterats i gränsen. Gamla muren finns delvis kvar mot de båda utvidgningarna som ligger på lägre nivåer än den gamla delen. I nordöstra slänten växer en måbärshäck. På stödmuren i söder och i gränsen mellan gamla delen och utvidgningen i väster är syrenhäckar planterade. De sparsamt förekommande kvartershäckarna på de äldre delarna är av måbär och på den yngsta delen huvudsakligen av oxbär. Trädbeståndet är blandat på den äldsta delen och omfattar bl a lönn, ask, alm, oxel och björk. På 1932 års del står lindar utmed norra muren och kantar även huvudgången mot kyrkan. På den yngsta delen växer björkar, både gruppvis och längs gränsen. Marken täcks främst av gräsmattor. Runt kyrkan och på utvidgningen i väster är huvudgångarna asfalterade. På övriga områden är de grusbelagda. Ett tio-tal grusgravar återstår spritt på den äldsta delen av kyrkogården, de flesta dock vid södra ingången. Åtta smidda järnkors från 1700- och 1800-talet har flyttats från gamla kyrkplatsen och står intill kyrkan i norr.