Stäng fönster Norrtälje kn, FRÖTUNA PRÄSTGÅRD 2:1 FRÖTUNA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Den äldsta kyrkogården omgärdas av en kallmurad bogårdsmur uppförd 1805, troligen på rester av en äldre mur. Kyrkogårdens sträckning inom bogårdsmuren följer sannolikt sin medeltida utbredning. Längst bogårdsmurens insida växer en trädkrans utgjord av hamlade lindar. Kyrkogården täcks av gräs med grusade gångar. Gravarna närmast kyrkan representerar i ovanligt välbevarat skick 1800-talets och förra delen av 1900-talets begravningssed med ett ovanligt stort antal bevarade grusgravar med stenram. Kyrkogården utvidgades utanför södra bogårdsmuren år 1954 och förbinds med den äldre kyrkogården av en trappa. Den utvidgade delen utgörs av gräskvarter indelade med grusgångar och häckar med gravvårdar i rader. Utvidgningen gränsar åt norr mot bogårdsmuren och i väst och söder växer en granhäck. I öst ingen avgränsning utom en ingång genom grindstolpar av fogad granit med tälttak av kopparplåt försedd med smidesgrind. Ytterligare en utvidgning utfördes öster om kyrkan omkring år 1995. Utvidgningen omgärdas av häck och utgörs av gräskvarter indelade med grusgångar och häckar. Under senare år har en minneslund, med utsikt över kyrksjön, anlagts intill västra bogårdsmuren. Minneslunden har en halvrund form och omgärdas av ett lågt smidesstaket. Av de ursprungligen fyra stigluckorna är den östra och den norra bevarade. Den östra stigluckan, murad i gråsten, härrör från 1500-talet och var ursprungligen putsad. Portöppningen har en rak avslutning med vitputsade omfattningar. Ingången är försedd med en senare järnsmidesgrind. Taket är ett sadeltak med högt fall och täcks av spån. Den norra stigluckan härrör från medeltiden. Stigluckan är uppförd av tegel lagt i medeltida förband och är oputsad. Portöppningen är rundbågig och ensprångig försedd med en tjärad bräddörr med dekorativ, smidd nyckelskylt. Invändigt är stigluckan välvd och försedd med ursprungliga bänknischer i stickbågiga nischer. Stigluckans sadeltak täcks av spån. I liv med bogårdsmuren, intill den norra stigluckan, är en transformator av tegel uppfört under 1920 – 30-talet. Åt norr har byggnaden två tjärade rundbågiga bräddörrar. Stigluckans tälttak täcks av spån. Intill den östra stigluckan är ett gravkor uppfört i liv med bogårdsmuren. Gravkoret, för närvarande bårhus, uppfördes år 1770 av greve Tord Bonde. Byggherrens initialer är utförda av svartmålade ankarjärnsslut över ingången och på motsvarande sida byggåret MDCCLXX. Gravkoret är slätputsat och vitt avfärgat på sandstenssockel. Det karnisformade tälttaket täcks av svartmålad plåt krönt av ett kors. Korets fönster är stickbågiga försedda med småspröjsade, enkla, rödmålade träbågar samt järngaller invändigt. Klockstapeln är uppförd år 1812 på en höjd söder om kyrkan av kyrkvaktaren Carl Westerberg. Westerbergs initialer är inskurna på klockstocken och årtalet 1812 är utstansat i klockstapelns vindflöjel. Klockstapel står på en stengrund och är klädd med bred, rödfärgad lockpanel delvis med vattenavrinningsspår. I övre delen slät, rödfärgad panel med svarta, rusticerade hörnkedjor och svarttjärade ljudluckor. Stapelns utställda delar är klädda med svarttjärade spån. Den spåntäckta, svängda takhuven kröns av en kula med flöjel. Ingången utgörs av en svarttjärad bräddörr av stående brädor med kraftiga gångjärnsbeslag. I stapeln hänger två klockor. Den stora klockan härrör från år 1665 och den lilla från år 1669. |
