Stäng fönster Ekerö kn, LOVÖ PRÄSTGÅRD 2:1 M.FL. LOVÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Omgivningen Lovös östra sida domineras av Drottningholms slott med tillhörande byggnader och parkanläggningar. Lovös övriga bebyggelse utgörs av större ensamgårdar, flera med herrgårdskaraktär. Den lilla landsvägen fram till kyrkan flankeras av en allé, ett karaktäristiskt kännetecken för Lovös vägmiljöer. Längs landsvägen finns sedan 1950-talet även en golfbana. Annars är landskapet kring kyrkans närmiljö lantligt och välbevarat. Sockenkyrkan ligger mitt i det flacka och öppna odlingslandskapet. Västerut från kyrkan sett, ligger Lovös gamla prästgård. Mangårdsbyggnaden uppfördes under 1700-talet och är täckt av ett valmat sadeltak. På en höjd, väster om kyrkan ligger församlingshemmet med panelklädda fasader, strukna med Falu rödfärg. Till höger om församlingshemmet står klockstapeln. Utanför kyrkogårdens nordvästra del, finns ekonomibyggnader. Anläggningen Kyrkogårdens ursprungliga och äldre del ligger söder om kyrkan. Under 1840-talet och 1917 utvidgades kyrkogården norrut. Kyrkan och kyrkogården inramas av en bogårdsmur, uppförd under olika perioder och kring kyrkogården växer en välbevarad trädkrans. 1835-37 genomfördes trädplanteringar på den gamla kyrkogården och cirka tretton år senare på kyrkogårdens yngre del. Flera av de bevarade lönnarna härstammar säkerligen från dessa planteringar. Gamla kyrkogården har två entréer, en mot öster och en i väster, båda flankerade av vitrappade grindstolpar försedda med enkla järngrindar. Kyrkogården domineras av de stående gravstenarna, några försedda med stenram eller smidesräcke, men här finns även några gravvårdar av gjutjärn. Många personer med anknytning till Drottningholm har begravts på kyrkogården. Till de mer iögonfallande gravarna hör gravmonumentet över skalden Olof von Dalin och matematikern Samuel Klingenstierna. Båda var lärare åt Gustav III. Monumentet restes 1769 efter ritningar av Jean Eric Rehn och bekostades av kungens moder Lovisa Ulrika. Monumentet är utformat med en cirkelformad sockel i sten kring en gräsbevuxen kulle. På denna står en obelisk av slipad kolgårdsmarmor, krönt av en förgylld stjärna. På kyrkogården finns ett flertal runstenar uppställda. Dessa flyttades hit 1935, från olika platser på Lovö, men vissa är även framtagna ur kyrkans väggar där de tidigare varit inmurade. Klockstapeln är uppförd som en enkel s k klockbock och fick sitt nuvarande utseende 1868. Konstruktionen är klädd med Falu rödfärgad locklistpanel och täcks av ett spåntak. I klockstapeln hänger en storklocka från medeltiden, troligen gjuten under 1400-talet. Lillklockan tillverkades 1665. Bårhuset på kyrkogårdens nordvästra och yngre del uppfördes 1951 efter ritningar av arkitekten O Grundell. Det ersatte då ett äldre bårhus från 1700-talet. Fasaderna är putsade i en vitgrå kulör och sadeltaket täcks med spån. Kyrkobyggnaden Lovö kyrka är uppförd som en enskeppig salkyrka med fullbrett korparti. Kyrkan står i öst-västlig riktning med sakristia i norr och torn i väster. Tegel förekommer i tornets översta del, i yngre omfattningar, i tornvalv, sakristians gavelröste liksom i senare ilagningar. Gravkoret är uppfört av tegel. |
