Stäng fönster Filipstad kn, NYKROPPA 10:1 M.FL. KROPPA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo 1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes. KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården. Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark. Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade. Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal. |
