Stäng fönster Vellinge kn, SÖDRA HÅSLÖV 28:1 HÅSLÖVS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Håslövs socken ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne. I socknen finns byn Norra Håslöv och kyrkbyn Södra Håslöv. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt, vilket fornlämningar visar. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet som omvandlade landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byarna splittrades och gårdar flyttades ut från bykärnan. Namn med efterledet -löv dateras sannolikt till före vikingatid. Socknens namn är skriftligt belagd på 1300-talet. På 1570-talet fanns 12 gårdar i Södra Håslöv. I början av 1800-talet genomfördes enskiftet med utflyttning av gårdar. 1886 anlades järnvägen Malmö-Trelleborg med station i Södra Håslöv och byn expanderade. I socknen bodde då över 500 personer. Handel med spannmål och betor ökade. Under första halvan av 1900-talet fanns skola, lanthandel, spannmålsmagasin och flera hantverkare. Järnvägen lades ner 1960 och stationen är riven. Samhället utvecklades inte till någon stor stationsort. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer. Södra Håslöv är idag en liten och gles by med ett par gårdar och spridda hus. Spannmålsmagasinet finns kvar liksom Köpmansgården som minner om när Håslöv var en rik och större by. Södra Håslöv ligger nära vägen E6/E22. Norra Håslöv på andra sidan motorvägen är en tät radby. Kyrkogården omges av byvägen i norr och prästgården i söder. Öster om kyrkogården är en gräsyta där klockaregården tidigare låg. Den brann ner 1928, kvar finns en gårdsbrunn. I väster finns parkering. Kyrkan ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefulla kulturmiljöer, Norra Håslöv. Kyrkoanläggningen ligger inom reg. Fornlämning L1989:3320 vilket utgör den ungefärliga bytomten efter storskifteskarta från 1770. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Håslövs kyrkogård ordnades med gångar och gravkvarter med häckar när den nya kyrkan uppfördes på 1880-talet. Kyrkogården omgärdades av ett gjutjärnsstaket. Äldre gravstenar som legat i den gamla kyrkan placerades ute kring den nya kyrkan. Beskrivning Kyrkogården är plan men ligger på en liten höjd och omges av ett dekorativt gjutjärnsräcke. Mot öster är det sedan 1995 utbytt mot ett enklare järnstaket. Räcket står bitvis på stödmurar av natursten och betong. Mot öster är marknivån utanför betydligt lägre. En trappa i öster leder ner till gräsmattan där klockaregården låg fram till branden 1928. Längs byvägen i norr växer en trädrad av turkisk hassel utanför kyrkogården. Mot söder gränsar prästgårdsparken med stora träd. Från grindar i väster leder en huvudingång kantad av unga lindar till kyrkans västportal. Lindarna fortsätter längs kyrkans södra sida. Hela kyrkogården är indelad med gravplatser täckta med singel och omgärdade av buxbomshäckar. Enstaka gravar har stenram eller smidesstaket. Flera gravplatser är återlämnade men har kvar sin omgärdning förutom ett mindre område i nordöst som lagts ihop och grässåtts. Gångarna är belagda med singel. Många olika vintergröna växter finns på kyrkogården som cypress och lagerhägg, samt träd som hängbjörk och apel. I öster står en mycket stor solitär ek. Intill kyrkan ligger äldre gravstenar i marken. Dessa var dolda av byggställningar vid besöket. På kyrkogården står högresta stenar i diabas och granit från tiden kring förra sekelskiftet och första delen av 1900-talet. De har form av t ex avbruten kolonn, obelisk, trädstam eller tempelfasad. Enstaka stenar är av kalksten med välvt krön. Lantbrukare är den vanligaste titeln men flera hantverkare finns liksom stationsinspektör som påminner att järnvägen passerade Håslöv. Byggnader på kyrkogården I sydvästra hörnet ligger ett vaktmästeri, förråd och wc. Byggnaden från 1991 är ritad av Lunding arkitektkontor. Fasaden är av gult tegel och sadeltaket täcks av gult taktegel. Formen är skarpskuren utan takutsprång där takpannorna möter gavelväggen utan plåtar på typiskt skånskt vis. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Håslövs kyrka, underhållsplan, 2006-12-31, rev 2017-10-30, Barup&Edström ark.kontor. Håslövs kyrkogård, vård och underhållsplan, 2015, Barup & Edström ark.kontor Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 470 nya kyrkor, Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, 2009 Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, 2014 Lunds stift orgelinventering för Håslöv kyrka, Anders Johnsson, 2018-12-09 Helgo Zettervalls arkitektur, volym II kyrkor, Anders Bodin, 2017 Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin, 1960 Mail från administrativ chef Göran Tindberg samt kyrkorådsordförande Lill Kempe. |
