Stäng fönster Söderköping kn, SKÄLLVIK 3:1 SKÄLLVIKS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| SKÄLLVIKS KYRKOGÅRD Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca 15 kilometer sydöst om Söderköping. Kyrkogården har en rektangulär planform i nordväst/sydöstlig riktning. Kyrkan ligger idag centralt placerad med en dragning åt norr. Innan kyrkogården utvidgades låg kyrkan i kyrkogårdens nordvästra del. Kyrkans långhus är orienterat i öst/väst. I rapporten kommer vädersträcken att behandlas som om även kyrkogården ligger i väst/östlig riktning. Skällviks kyrka Skällviks kyrka uppfördes under 1300-talets förra hälft. Mellan åren 1590-1593 lät Johan III utföra en omfattande ombyggnad av kyrkan och den fick formen av en centralkyrka. Vapenhuset tillkom i mitten av 1700-talet. 1955-56 genomgick kyrkan, såväl exteriört som interiört, en omfattande restaurering under ledning av arkitekt Erik Lundberg. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården består av fyra kvarter: A-C och den utvidgade delen. Kvarter A ligger norr och öster om kyrkan, öster om kvarter A ligger kvarter B. Kvarter C ligger söder om kvarter A och B och ligger utmed den södra kyrkogårdsmuren. Utvidgningen ligger väster om kyrkan. Allmän karaktär Lindar bildar trädkrans kring kyrkogården som i öster karaktäriseras av de höga formklippta rygghäckarna av tuja. Kyrkogården domineras av kyrkan med tillhörande klockstapel. Gravvårdar i trä, smides- och gjutjärn ger tillsammans med enkla gravvårdar från den s k allmänna linjen kyrkogården bitvis en ålderdomlig karaktär. Större gravplatser ligger öster om kyrkan. Grindar och grusgångar är viktiga för kyrkans uppbyggnad i olika kvarter. Omgärdning Väster: stödmur av kluvna granitblock, kallmurad med skolning, ca 0,6 m hög. Stödmuren omgärdar det sydvästra hörnet på den utvidgade delen av kyrkogården. Det nordvästra hörnet är kallmurat av stora huggna granitstenar lagda i skift. Öster om utvidgningen löper en kallmurad fristående mur. Muren är omlagd i samband med att utvidgningen gjordes, men skall enligt uppgift ligga där den tidigare kyrkogårdsmuren låg. Norr: stödmur ca 1,0 m hög av kluvna stenar och fältgranitstenar. Skolning saknas bitvis i muren. Muren har begynnande skador på grund av att träden i trädkransens rotsystem trycker ut muren. Mot bisättningskammaren är muren något högre och fogad med bruk. Väster om bisättningskammaren mot trappa och utvidgningen består muren av stora huggna granitstenar. Muren är kallmurad och lagd i skift. Öster: stödmur ca 1,0 m hög av kluvna stenar och fältgranitstenar. Skolning saknas bitvis i muren. Muren har skador på grund av att träden i trädkransens rotsystem trycker ut muren. Söder: stödmur ca 0,7 m hög av kluvna stenar och fältgranitstenar. Murens västra del ligger delvis i skift med skolning, mot öster blir muren sämre och skolningen är bristfällig. Mot det sydöstra hörnet, där klockstapeln står, är muren borta. Eventuellt ingår delar av muren i fundamenten till klockstapeln. Muren har vissa skador på grund av att träden i trädkransens rotsystem trycker ut muren. Ingångar Norr: rikt dekorerad dubbelgrind i järnsmide, 1800-tal. Liknande grindar finns på Sankt Anna kyrkogård. Grindstolparna renoverades 1971 då kopparhuvarna sattes på, tidigare var grindstolpstopparna klädda med spån. Väster om bisättningsrummet finns en trappa med sättsteg av granit och ledstänger av järn. Öster: rikt dekorerad dubbelgrind i järnsmide, 1800-tal. Liknande grindar finns på Sankt Anna kyrkogård. Grindstolparna renoverades 1971 då kopparhuvarna sattes på, tidigare var grindstolpstopparna klädda med spån. Väster om bisättningsrummet finns en trappa med sättsteg av granit och ledstänger av järn. Vegetation Väster: utvidgningen avgränsas i väster av en nyplanterad idegranshäck. I utvidgningens sydvästra hörn växer en lind. Innanför den äldre (omlagda) kyrkogårdsmuren i väster växer två lindar som ingår i trädkransen. Norr: fyra lindar ingår i trädkransen. Öster: sex lindar ingår i trädkransen. Söder: åtta lindar ingår i trädkransen. Gångsystem Från kyrkogårdens grindöppning i norr löper en grusad gång öster om kyrkan, gången fortsätter fram mot kyrkans entré i söder. Från grindöppningen i norr löper även en grusbelagd gång rakt österut, runt kvarter A och B längs med kyrkogårdsmuren. Gången fortsätter söder om kvarter B och A innanför kvarter C och ansluter till det grusade partiet vid kyrkans södra entré, gången ansluter sedan till utvidgningen. Mellan kvarter A och B löper en gång, även norra och södra delen av kvarter A avgränsas av en gång. Tidigare har även en gång funnits mellan norra och södra delen av kvarter B, men den är idag igenlagd och beväxt med gräs. Den östra grindöppningen ansluter till grusgångarna. Från grindöppningen i norr löper ytterligare en grusbelagd gång mot väster, gången ansluter till utvidgningen. Utvidgningen omgärdas av grusbelagda gångar som ansluter till minneslunden. Utvidgningen har även en centralt placerad grusad gång. Gravvårdstyper Den äldsta gravvården på Skällviks kyrkogård är den gravvård i gjutjärn som restes 1852 över Arnell. Skällviks kyrkogård har en stor mängd gravvårdar i form av kors. De vita träkorsen från 1900-talets första hälft dominerar, men det finns även yngre träkors som är målade med klarlack/fernissa. Även enstaka resta gravvårdar i trä förekommer. Kors finns även i sten, gjutjärn och smidesjärn. Delar av den s k allmänna linjen finns idag bevarad, dessa gravvårdar är ofta mindre och enkla till sin utformning. Här på Skällviks kyrkogård är det framförallt de vita korsen som tidigare ingått i den allmänna linjen, men även gravvårdar i sten förekommer. Gravläggningarna i den allmänna linjen gjordes mellan 1918 och 1957. På kyrkogården finns det även enstaka gravvårdar belagda med grus och omgärdade av stenram eller staket av gjutjärn. Minneslund 1991 anlades minneslunden i utvidgningens sydvästra hörn. Minneslunden har ett skåpliknande arrangemang för vaser och ljus. Minneslunden smyckas av ett ankare som omgärdas av stenar som skänkts från församlingsbor. Byggnader Klockstapeln i Skällvik uppfördes 1754 av ett system av stödben och strävor, en centralt placerad mittstock och ett komplicerat system av kryssregelverk. De kraftiga bottenstockarna och den centralt placerade mittstocken är anslutna till strävpelarna och stabiliserar på så vis konstruktionen. Bottenstockarna vilar på kluvna granitblock. Klockstapelns branta tak är åttakantigt, nedanför klockluckorna är klockstapeln ytterligare utkragad, takfallen är klädda med spån. Taket kröns av ett kors med förgyllda klot. En trappa leder upp från marknivån till klockstapelns första plan, ytterligare trappor leder upp till klockorna. Klockringning och öppning av klockluckorna är idag moderniserade. Klockstapeln är idag tjärstruken med detaljer i svart. Klockstapeln genomgick en reparation 1915, vilket en plakett i klockstapeln och en inhuggning i en av grundstenarna visar. I samband med kyrkans renovering 1956 genomfördes förstärkningsarbeten av klockstapeln. 1971 genomfördes en grundlig renovering, flera stödben hade kraftiga rötskador. Flera stödben och bottenstockar byttes ut i sin helhet medan andra lagades och bitvis ersattes med nytt material. Delvis lades nya tak över syllstockarna, brädväggar och takspån lagades, målning och förgyllning av korset på klockstapelns tak gjordes. Hela klockstapeln ströks med dalbränd tjära. Nordväst om kvarter A ligger en bisättningskammare ritad av arkitekten och professorn Erik Lundberg samt arkitekt Uno Söderberg. Den uppfördes 1960-61. Byggnaden är putsad och avfärgad i vitt, tak och gavelrösten är av plåt. Övrigt Utanför den östra kyrkogårdsmuren, i hela dess längd, står resta grovhuggna pollare av granit, ovanpå dessa pollare löper ett järnrör. Anordningen har använts för att binda upp hästarna under kyrkbesöket. Nordväst om kyrkogården finns idag även de gamla kyrkstallarna kvar. De används idag delvis som personalutrymmen för kyrkans personal. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-219 och ligger norr, nordöst och öster om kyrkan. Norr om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger den f d skolan. Söder om kvarteret ligger kyrkan, och kvarter C, öster om kvarteret ligger kvarter B. Allmän karaktär Kvarter A karaktäriseras idag av de höga formklippta rygghäckar av tuja som växer i nord/sydlig riktning. Strax öster om kyrkobyggnaden står flera stora äldre gravvårdar, gravvården med gjutjärnsstaket över greven Schwerin på Stegeborg dominerar. Kvarteret delas in i två delar av en grusgång. Omgärdning Kvarteret omgärdas i norr av kyrkogårdsmuren. Ingångar Den norra ingången till kyrkogården leder in till kvarter A. Vegetation Kvarteret är gräsbelagt. I kvarterets östra del växer tre rygghäckar av tuja. Gångsystem Från ingången i norr leder en grusgång fram mot kyrkans entré i söder. Vid ingången löper även grusgången åt väster och öster. Runt kvarteret löper grusbelagda gångar. Kvarteret delas in i två delar av en grusad gång som löper i väst/östlig riktning. Gravvårdstyper Norr om kyrkan ligger bland annat en större gravhäll med lyftringar. Öster om kyrkan finns en grusgrav omgärdad av ett gjutjärnsstaket, staketets stolpar kröns av eldsflammor. Den omgärdade gravvården är i kalksten och rest över greve Schwerin på Stegeborg vid 1800- talets mitt. I kvarteret finns flera olika typer av gravvårdar i form av kors, bland annat ett kors av svart granit, vitmålade träkors, gjutjärnskors och ett järnkors med förgyllda klot från 1950- talet. I kvarterets östligaste del finns enkla gravvårdar från den s k allmänna linjen. Kvarteret domineras av gravvårdar från 1940-60-talet. Byggnader Nordväst om kvarter A ligger en bisättningskammare ritad av arkitekten och professorn Erik Lundberg samt arkitekt Uno Söderberg. Den uppfördes 1960-61. Byggnaden är putsad och avfärgad i vitt, tak och gavelrösten är av plåt. Kvarter B Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-234 och ligger öster om kyrkan. Norr om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger den f d skolan och i nordöst ligger f d kyrkstallarna. Öster om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren, står resta pollare med ett järnrör ovanpå, detta användes för att binda fast hästar under kyrkobesöket. Söder om kvarteret står klockstapeln. Allmän karaktär Kvarter B karaktäriseras utav rygghäckar av oxbär som växer i nordsydlig riktning. I kvarteret finns flera vita träkors som tidigare ingått i den sk allmänna linjen. Omgärdning Kvarteret omgärdas i norr och öster av kyrkogårdsmuren. Ingångar Södra ingången. Vegetation Kvarteret är gräsbelagt. I kvarteret växer tre rygghäckar utav oxbär. Gångsystem Från grindöppningen i söder löper en gång runt kvarter B. Tidigare har kvarteret delats in i två delar utav en grusad gång, på samma sätt som kvarter A är indelat. Denna gång är igenlagd och beväxt med gräs. Gravvårdstyper Kvarter B har en stor mängd gravvårdar i form av kors. De vita träkorsen från 1900-talets första hälft dominerar men det finns även yngre träkors som har en klarlack som målning. Även enstaka resta gravvårdar i trä förekommer. Kors finns även i sten, järn, gjutjärn och smidesjärn. Delar av den s k allmänna linjen finns idag bevarad, dessa gravvårdar är ofta mindre och enkla till sin utformning. Här på Skällviks kyrkogård är det framförallt de vita korsen som tidigare ingått i den allmänna linjen, men även gravvårdar i sten förekommer. Gravläggningarna på den allmänna linjen är mellan 1918 och 1957. Byggnader Klockstapel, se den allmänna beskrivningen. Kvarter C Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-151 och ligger söder och sydväst om kyrkan. Söder om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger jordbruksmark. Norr om kvarteret finns kyrkan. Väster och nordväst om kvarteret ligger kyrkogårdens utvidgning. Öster om kvarteret står klockstapeln. Allmän karaktär Kvarteret ligger längs med kyrkogårdens södra kyrkogårdsmur. På grund utav kyrkogårdens utbredning och kyrkans placering på densamma är kvarteret kilformat med spetsen riktad mot öster. I öster finns enstaka större gravvårdar, i den västra delen finns enstaka gravvårdar från den s k allmänna linjen. Omgärdning Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i söder och muren som avgränsar mot utvidgningen i väster. Vegetation Kvarteret är gräsbelagt, i den östra delen växer rygghäckar av spirea(?). Sju lindar som ingår i trädkransen växer innanför kyrkogårdsmuren i söder. Ytterligare två lindar växer innanför den äldre kyrkogårdsmuren i väster. Gångsystem Norr om kvarteret löper en grusbelagd gång från grindöppningen i öster och ansluter till utvidgningen i väster. Gravvårdstyper I kvarterets östra del står flera större gravvårdar, en grav är grusbelagd och omgärdad av stenram. I kvarteret finns flera kors i smidesjärn. I kvarterets västra del finns enstaka gravvårdar från den s k allmänna linjen. Byggnader Klockstapeln. Den utvidgade delen Kvarteret omfattar gravplats nr 1-177 och ligger väster om kyrkan. Väster om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger den f d prästgården nuvarande församlingshemmet. Öster om kvarteret finns kyrkan och kvarter C. Söder och norr om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger jordbruksmark. Allmän karaktär Kvarteret ligger upphöjt i förhållande till omkringliggande marknivåer i söder, väster och norr, ansluter till den äldre kyrkogårdsnivån i öster. Kvarteret har en öppen karaktär, med rygghäckar i nord/sydlig riktning. I kvarterets sydvästra del ligger minneslunden. Omgärdning Kyrkogårdsmuren i sydväst och nordväst. Ingångar Kvarteret nås från den äldre kyrkogården, eller från den trappa som ligger väster om bisättningsrummet. Vegetation Kvarteret är gräsbeväxt, i söder avgränsas kvarteret av flera höga tujor. I kvarterets sydvästra hörn växer en lind. Kvarteret avgränsas mot väster utav en häck av idegran. I kvarteret växer rygghäckar av idegran och oxbär. Gångsystem Utvidgningen omgärdas av grusbelagda gångar som ansluter till minneslunden. Utvidgningen har även en centralt placerad grusad gång. Grusgångarna ansluter till den äldre delen centralt och vid trappan i norr. Gravvårdstyper Gravläggningarna är från 1968 och fram tills idag. Gravvårdarnas utformning är också tidstypisk för 1960- talet och fram till idag. Byggnader El-central. |
