Stäng fönster Östra Göinge kn, KNISLINGE 45:1 KNISLINGE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Knislinge socken ligger i nordöstra Skåne i Östra Göinge kommun. Genom socknens västra del rinner Helge å, Skånes största vattendrag. Orten Knislinge har vuxit fram just där ett biflöde till Helge å, Bivarödsbäcken, rinner ihop med ån. Knislinge bytomt var fram till 1800-talets mitt begränsad till en höjd; Knislinge backe eller Åkebacke med en brant sluttning i öster ned mot Helge å. Ortnamnet Knislinge kommer möjligen av ordet Knös med syftning på backen. Fornlämningar i form av gravhögar, resta stenar och stenar med skålgropar visar att man begravde sina döda och offrade på backen redan långt innan den medeltida byn etablerades och kyrkan byggdes. Från 1700-talet finns en uppgift om att kyrkan kallades för Sankt Hans kyrka. Kyrkan var alltså sannolikt helgad åt Johannes Döparen. En mölla vid ån kallades för Sankt Hans mölla. Norr om möllan låg en helig källa, Sankt Knuts källa där man offrat och kanske även förrättat dop under kyrkans äldsta tid. Knislinge kyrka har tidigare varit patronatskyrka till Vanås gods beläget några kilometer från kyrkan i Gryts socken. På 1460-talet skrev sig riddaren Nils Brahe till Vittskövle och Vanås gods. Nils Brahe var förmögen och kan vara donator till kyrkans valv och valvmålningar liksom målningarna i Vittskövle kyrka. På 1670-talet bestod Knislinge by av 15 gårdar varav flertalet var frälsehemman. Kyrkan låg i södra sluttningen i utkanten av byn tillsammans med prästgården och klockaregården. Nordväst om kyrkan låg en liten damm ”prästesjön”. Vid laga skiftet 1834-38 glesades bykärnan ut och kvar i byn blev endast 4 gårdar. Av dessa finns endast två gårdar kvar; klockaregården med byggnader från 1700- och 1800-talet och Åstringagården med boningslänga från 1600-talet. I slutet av 1800-talet påbörjades en intensiv industrialisering i Knislinge. Flera industrier etablerades och järnväg med station nordväst om kyrkan anlades 1886. Idag är Knislinge ett stort samhälle med en omfattande villabebyggelse och ett litet centrum med flera affärer och flerbostadshus. Kyrkan ligger i samhällets mitt där vägen till Vanås-Hjärsås och gamla landsvägen till Kristianstad korsar varandra. Väster om kyrkan ligger det före detta komministerbostället och öster om kyrkan ligger församlingshemmet. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Knislinge 67:1 och skyddas enligt kulturmiljölagen 2 kap. Fornlämningen avser Knislinge bytomt enligt 1786 års ägomätning. Kyrkogården Kyrkan ligger på den medeltida kyrkogårdstomten som utvidgats i olika omgångar. Den äldsta delen av kyrkogården ligger närmast kyrkan och begränsas i norr, öster och väster av kyrkogårdsmuren av gråsten avtäckt med stora flata stenhällar. Muren finns omnämnd redan på 1600-talet. Omkring 1850-talet utvidgandes kyrkogården sannolikt mot söder. Ännu vid 1800-talets slut var kyrkogården uppdelad mellan byarna. Kyrkogårdens östra gravområden tillhörde framför allt sockenborna bosatta öster om ån och de västra delarna således socknens västra delar. I början av 1900-talet utvidgades kyrkogården återigen mot söder med det som kallas ”Mellersta kyrkogården”, invigd omkring 1904. Liksom på gamla kyrkogården delades mellersta kyrkogården in efter byarna. År 1932 invigdes den ”Södra kyrkogården”. På södra kyrkogården anlades en urnlund 1939 ritad av trädgårdskonsulent Gustav Ferlenius, Bäckaskog. Nästa utvidgning utfördes väster om gamla kyrkogården och invigdes 1986. Även mellersta och södra kyrkogården kringgärdas av mur mot öster och väster med samma utseende som den äldre mursträckningen. Längs kyrkogårdens södra sida finns en häck. Huvudingång till kyrkogården är belägen norr om kyrkan och består av en dubbelgrind och två sidogrindar hängda i grindpelare från 1882 av huggen gråsten med pyramidformad avtäckning. Grindpartier finns också i gamla kyrkogårdens sydöstra hörn samt från väster. De äldsta kyrkogårdsdelarna har blandad karaktär med både låga och höga, äldre gravstenar, delvis med bevarade grusgravplatser och en del stenomgärdningar. Den södra kyrkogårdsdelen har en strikt modern karaktär med gräsgravplatser liggande i raka linjer, delvis med rygghäckar, från norr till söder. Gravvårdarna är låga. På den senast tillkomna kyrkogården finns bland annat naturlund, urnlund, urngravplatser och minneslund. De olika områdena har en organisk karaktär med mjuka linjer, buskage och låga naturgravstenar samt huvudsakligen gemensamma planteringsytor. I den östra delen finns några mer strikta linjer för kistgravplatser utmed rygghäckar. De äldsta gravvårdarna på kyrkogården är ett par kalkstenshällar från 1600- och 1700-talet som står resta mot vapenhusets södra vägg. Enligt äldre beskrivningar tillhör de klockaren Axel, rusthållaren Tuve Tuvesson och hans hustru, klockarna Lars Olsson och Hans Mortenson samt maka. Den sista av stenarna är den så kallade Barnastenen, rest över tre flickor och tre gossar till åboen Jöns Svensson i Knislinge. Barnen är återgivna i relief på vården. I inskriptionen anges också att vården är huggen av O: P: S: i Tommarp. Byggnader på kyrkogården Utanför kyrkogårdens nordvästra hörn ligger ett bårhus byggt 1978. Bårhuset är en murad och putsad samt vitmålad byggnad med sadeltak av rött tegel. Det nuvarande bårhuset ersatte ett äldre bårhus byggt 1890 som materialhus och spruthus. Källor och litteratur Byggnader och miljöer i Göingebygd 5 - Knislinge, Kulturnämnden i Östra Göinge Kommun 1989. Byggnadsarkeologisk undersökning av Knislinge kyrka, Mabel Cronwall, Kristianstads läns museum 1989. Knislinge kyrka, Pehr Johnsson, ur Göinge Hembygdsförenings årsbok, 1926. Knislinge kyrka: Knislinge socken, Skåne, Leifh Stenholm, Rapport – Nr 1981:6 Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Några data om Knislinge kyrka, E. Folke Johnsson, Knislinge, 1951. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Underhållsplan för Knislinge kyrka, Restaurator AB, 2007. Lunds stifts Orgelinventering, Databas på Lunds stift, Anders Johnsson, 2019. Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webbsida: https://app.raa.se/open/fornsok/ Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Webbsida: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html Medeltida kyrkor i Skåne, databas upprättad av Barbro Sundnér, tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941 |
