Stäng fönster Vadstena kn, HERRESTAD 16:1 HERRESTAD KYRKOGÅRD
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| HERRESTAD KYRKOGÅRD Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger på den öppna östgötaslätten. Kyrkogården har en rektangulär planform i nordlig/sydlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del och kyrkans långhus är orienterat i väst/östlig riktning. Herrestad kyrka Den första kyrkan på platsen har sannolikt varit av trä. Den nuvarande kyrkan är uppförd av kalksten under tidigt 1100-tal med rektangulärt långhus samt absidförsett kor och har en välbevarad romansk karaktär. Takstolen, varav stora delar har bevarats, har genom dendrokronologi daterats till 1112 + 5 år. Det gör kyrkan till den äldsta kyrkan i landet som daterats med hjälp av naturvetenskaplig metod. Under andra hälften av 1100-talet tillkom tornet, medan sakristian är senmedeltida. Samtliga tak, även tornets, består av spåntäckta sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, men spår efter igenmurade medeltida portaler finns på syd- och nordväggen samt på korets södra sida. Fönsterbågarna, som är spetsbågiga och tillverkade av gjutjärn, tillkom vid en renovering 1881. Interiören karakteriseras framför allt av det romanska kyrkorummet, 1400-talets valv och kalkmåleri samt arkitekt Erik Lundbergs restaurering 1946. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården saknar kvartersindelning, d v s gravarna är numrerade i en löpande följd för hela kyrkogården. Allmän karaktär Kyrkogårdsmuren, kyrkan och de ålderdomliga vårdarna närmast söder om kyrkan ger helheten en ålderdomlig karaktär. I övrigt skapar framför allt rygghäckarna en strikt prägel. Omgärdning Västra muren: ca 0,6-0,7 m hög halvmur av ca 0,4-0,7 m långa ”kalkstensblock”. Muren är lagd i jämna skift. I muren växer sedumväxter. Småsten syns i slänten från krönet ner till kyrkogården. Norra muren: ca 0,7 (V)-1,1(Ö) m hög halvmur av kalkstensskivor och kalkstensblock. Under muren syns på vissa sträckor gråsten. Muren lutar utåt i nordvästra hörnet. Lövdungar utmed muren skymmer den. Östra muren: ca 0,95-1,1 meter hög kallmurad halvmur av ca 0,3-1,0 m höga kalkstensskivor och kalkstensblock i jämna skift. Kraftig buskvegetation från kyrkogården skymmer mursträckans södra del. En gångbrygga ligger över muren och går till en container öster om muren. Delvis mossbevuxen. Södra muren: ca 0,9-1,0 m hög halvmur delvis fogad med bruk. I botten ligger stora gråstenar och på detta några skift kalkstensskivor. Sedum växer i muren. Muren är skadad ungefär mittpå. Ingångar Väster: västra grinden är en dubbelgrind i järnsmide med smala spjälor. Krönet bildar ett gavelfält. Grindstolparna av grå kalksten är höga, smala och kvadratiska. De har sprickor, framförallt den norra stolpen och dras samman med ett järnband. Stolparnas krön är karnisformat och kröns av en järnkula. Söder: järngrind med smala spjälor mellan kyrkogårdsmuren och gravkapellets västra sida. Grinden ansluter till en smal sektion av liknande smide. På andra sidan gravkapellet är en öppning igensatt med liknande järnsmide, dock ej öppningsbart. Nordöst: i nordöstra hörnet finns en grind (nu lutad mot muren). Krönet bildar ett gavelfält krönt med tre kulor. Grinden har suttit direkt i muren. Vegetation Väster: fem lindar i trädkransen. Norr: sex lindar i trädkransen. Öster: en lönn i trädkransen norr om boden, i övrigt fyra lindar. Söder: fem lindar i trädkransen. Trädkransen är planterad innanför kyrkogårdsmuren och i söder och väster är de troligen planterade på 1960-talet. Vid den lilla ingången i nordöst växer cotoneasterbuskar. På slänten mot muren växer bl.a. spiréa och oxbär. Öster om koret finns forsythia, rosenspirea och annan spirea. I norr går en idegranshäck (väst/öst) ca 1,25 meter hög, klippt, i kvarteret närmast norr om kyrkan. Söder om kyrkan är det varierande rygghäckar mellan gravraderna innanför grusgången. Från öster, rosor ca 1,2 meter höga, klippt oxbärshäck, rosenspirea, ca 1,2 meter hög klippt måbärshäck, ölandstok, ca 1,2 meter hög klippt oxbärshäck. På kyrkogårdens sydöstra del finns en fristående björk. Gångsystem Grusgång från västra grinden till kyrkans västportal. En grusgång går runt kyrkan i norr respektive söder och mynnar ut i östra huvudgången. Mindre grusgång till nordöstra ingången. Två grusgångar går från kyrkan till södra huvudgången och en mindre grusgång går söder om ”den gamla kyrkogården” med sina äldre gravvårdar. På grusgångarna ligger naturgrus. Gravvårdstyper På ”den gamla kyrkogården” finns några stenar från 1600-talet, bland annat 1603. Korsvårdar från1800-talet med eklövsornamentik, en gjutjärnsvård och senare ”bautastenar”. Även i övrigt finns en del ”bautastenar”. Utmed västra muren finns en del gravar med stenram kvar, dock grästäckta – ej grus. I kyrkogårdens mittparti är det mer låga och delvis breda vårdar. Ingen del har klart synlig karaktär av den s k allmänna linjen. Några gravvårdar sydöst om kyrkan kan ha stått på den allmänna linjen, t ex ca 342, 347 och 355. Den senare är rest över Stava – Kyrkogårdens trogna vårdarinna. Kalksten i de äldre vårdarna, i övrigt grå, svart och röd granit. Byggnader I kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes 1961 ett bårhus efter ritningar av ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektkontor i Tranås. Bårhuset/gravkapellet är byggt i tegel med putsade fasader. Ytterst på de putsade väggarna är en beigefärgad ädelputs. Sockeln är av släthuggen granit. Det valmade sadeltaket är täckt med kyrkspån och kröns av ett kors, som troligtvis varit förgyllt. I norr dubbla portar med stående panel och i väst en enkel dörr i stående panel. Trappor av granit, hängränna och stuprör i koppar. Vid östra muren finns en redskapsbod av regelverk klädd i stående träpanel, gråmålad. Taket är täckt med galvad bandplåt på baksidan och skivtäckt på framsidan. Enkla brädportar. Övrigt I sydöstra hörnet finns ett ”andaktsrum” som invigdes 2002. Det består av ett järnträd med hängande löv och en fågel på en gren. Bredvid står en grön och svart soffa. ”Rummet” finns under en av trädkransens lindar. Norr om boden är 13 gravvårdar lagda i murslänten. Och bildar en ”museidel”. De stöttas av en stenkant. Där växer bland annat prästkragar bland stenarna. |
