Stäng fönster Ystad kn, GAMLA STADEN 2:13 SANKTA MARIA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Ystad blev, liksom övriga kuststäder i Skåne, en viktig handelsort under medeltiden. Ystadsområdet knöts till Östersjöområdets internationella handel som framför allt var inriktad mot Lübeck. Stadens borgare och klostret blev de betydande byggherrarna. S:ta Maria kyrka eller Vårfrukyrkan uppfördes som stadens församlingskyrka under 1200-talets första hälft. Nordost därom grundlades Gråbrödraklostret för franciskanerna, enligt en inskription 1267, med klosterkyrkan S:t Petri kyrka, helgad åt Sankt Petrus. Den uppfördes ursprungligen med ett enkelt långhus, men utökades och tillbyggdes kontinuerligt fram till 1400-talet i en rik tegelarkitektur. Efter reformationen användes även S:t Petri som församlingskyrka. Den framgångsrika handeln satte också spår i den profana bebyggelsen. Flera borgargårdar i korsvirke och tegel uppfördes och de är fortfarande karaktäristiska för Ystads innerstad. Det så kallade Pilgrändshuset är idag Nordens äldsta bevarade korsvirkeshus med anslutande packhus. S:t Maria är centralt belägen strax väster om Stortorget i Ystad. Mellan torget och kyrkan ligger Gamla Rådhuset med nuvarande byggnad uppförd 1838–1839 på en senmedeltida rådhuskällare. Området väster om kyrkan och närmast kyrkobyggnaden var tidigare S:t Maria kyrkogård. På 1830-talet revs kyrkogårdsmuren och en gata drogs framför kyrkan. Den nuvarande platsbildningen väster om kyrkan iordningställdes på 1970-talet. I sydvästra hörnet av den gamla kyrkogården finns en senmedeltida tegelbyggnad med trappstegsgavlar och dekorativa blinderingar, den s k latinskolan, från 1500-talets början och känd som Skandinaviens äldsta bevarade skolhus. Den var i bruk som skola till 1841. En ny kyrkogård, numer benämnd Gamla kyrkogården, anlades väster om stadsvallen. Ystad har bevarat prägeln av en betydande medeltids- och 1500-talsstad som från 1800-talet expanderade som följd av bland annat järnvägens och sjöfartens utveckling. Ystad utgör riksintresse för kulturmiljövården där det medeltida gatunätet, torgen och det äldre tomtmönstret, Mariakyrkan, klostret och andra byggnader och lämningar från medeltiden konstituerar värdena. S:t Maria kyrkoanläggning är belägen inom fornlämningsområdet Ystad 50:1, stadslager, som innebär kulturlager i miljöer av stadskaraktär och sydväst om tornet finns en övrig kulturhistorisk lämning utsatt på Ystad 48:1, som avser påträffade gravar sannolikt från den äldre kyrkogården. Dessa är skyddade enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. S:t Maria ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, Ystad [M167] samt ingår i området Ystad som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen. Kyrkogård Kyrkan omges av den före detta kyrkogården, som sedan 1880-talet är iordningställd med gräsytor, vilka tidigare varit omgärdade av ett smidesstaket. Närmast kyrkan är en dekorativ stenläggning lagd med omväxlande kullersten, små- och storgatsten samt med ränndalar för vattenavrinning i dekorativa mönster. En ny kyrkogård anlades 1812 väster om stadsvallen, den benämns numer Gamla kyrkogården. Där uppfördes ett gravkapell 1886 efter ritningar av stadsarkitekten Peter Boisen. Ytterligare en kyrkogård anlades i västra utkanten av Ystad, Nya kyrkogården, där Uppståndelsens kapell uppfördes 1956 efter ritningar av arkitekterna Gustaf Birch-Lindgren och Rudolf Holmgren, Stockholm. Källor och litteratur Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989. Bedoire, Fredric. Den svenska arkitekturens historia 1000–1800. 2015. Borg, Gösta, Carlquist, Sven. Ystadshistoria i sten. Ystads fornminnesförening 1907–1967. Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015. Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008. Grandien, Bo. Drömmen om medeltiden. Carl Georg Brunius som byggmästare och idéförmedlare. Nordiska museets handlingar 82. 1974 Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. Rosborn, Sven. Vor Frue- eller Mariakyrkan i Ystad. 2012. Skånska kyrkor. Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1997. Svensk Biografiskt lexikon, Jerling, släkter, 1973–1975. Vård- och underhållsplan för S:t Maria kyrka, Ystad, Restaurator, Malmö, 2005-11-15. Wåhlin, Theodor, Ystads S:ta Maria kyrka. Kyrkans och dess fasta inventariers historia samt plan för deras återställande. Lund 1916. Lantmäteriet - Historiska kartor Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården. |
