Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ystad kn, SJÖRUP 27:1 SJÖRUPS GAMLA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Sockennamnet Sjörup är belagt sedan medeltiden och genom skriftliga källor framgår det att det funnits en medeltida huvudgård i byn 1320. Det är dock okänt var den låg, men i forskningsprojektet Kulturlandskapet under 6000 år, det s k Ystadsprojektet, har det tolkats utifrån källmaterialet och jämförande studier med t ex Bjäresjö, att kyrkan uppförts i närheten av huvudgården och därmed avskild från byn. Den s k Sjörupstenen, en runsten daterad till 1000–1050, som sedan 1985 är placerad vid kyrkogårdsgrinden, men som ursprungligen sannolikt stått nordost om kyrkan, indikerar platsens betydelse och långa kontinuitet.

Socknen ingår naturgeografiskt i det område som tillhör Södra Skånes slättbygder. Kyrkomiljön ingår även i ett område av riksintresse för kulturmiljövården; Sjörup-Charlottenlund-Snårestad. Kyrkan är belägen på en markerad höjd i ett för övrigt öppet svagt kuperat odlingslandskap, som framför allt präglas av 1800-talets jordbruksreformer och storgodsdrift. På 1880-talet uppfördes Sjörups nya kyrka på ny plats några kilometer nordost om den gamla kyrkan och fick namnet Vallösa kyrka. Den kvarvarande bybebyggelsen är koncentrerad längs vägen mot kusten öster om kyrkan och utgörs av några gårdar och bostadshus och f d skolor från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Den f d prästgården, uppförd 1863, är belägen strax nordost om kyrkomiljön.

Malmö-Ystads jernväg, den s k Grevebanan öppnade för trafik 1874 och en station förlades i Rynge i socknens norra del, som utvecklades till ett mindre stationssamhälle. Järnvägen mellan Ystad och Skivarp, som öppnade för trafik 1901, drogs norr om kyrkan och en station anlades i nordost. Banan var främst avsedd för transporter av sockerbetor till Skivarps sockerbruk och lades ned redan 1919.

Kyrkan och runstenen är markerade i fornlämningsregistret under Sjörup 3:1 och Sjörup 3:2. På kyrkogården finns en markerad fornlämning, Sjörup 21:1, vilken utgörs av en hög från brons- eller järnålder. Fornlämningarna skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Sjörups kyrkomiljö ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården Sjörup-Charlottenlund-Snårestad [M158] samt i området Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogård
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur och en i sen tid planterad trädkrans. Ingång till kyrkan och kyrkogården finns i nordost. Väster om grinden är den s k Sjörupsstenen placerad. Stora delar av kyrkogården är gräsbevuxen, äldre buxbomomgärdade gravvårdar finns framför allt på den sydöstra delen. Gravvårdar med titeln hemmansägare och lantbrukare dominerar, vilket visar på att jordbruk varit en viktig näring i socknen. Marken runt kyrkan och gångarna är grusade. Öster om vapenhusets grundmur är ett antal äldre gravhällar lagda. På parkeringen öster om kyrkan har en mindre personal- och ekonomibyggnad uppförts 2016.

Källor och litteratur
Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989.
Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.
Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne.
Sjörups gamla kyrka, reparation av kyrkport m.m. Antikvarisk rapport, Lina Bjermqvist, Malmö museer. Rapport 2012:11
Sjörups kyrka, restaurering av understruket tegeltak. Antikvarisk rapport, Helena Rosengren. Malmö museer. Rapport 2014:008.
Sundnér, Barbro. Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne. Dokumentation utförd på 1990-talet. (opubl)
Underhållsplan för Sjörups kyrka, Ponnerts arkitekter AB, 2009-11-25
Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården.
Lantmäteriet - Historiska kartor