Stäng fönster Ystad kn, HÖGESTAD 38:1 HÖGESTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Högestads kyrka är belägen i direkt anslutning till Högestads slott. Godset är känt genom skriftliga källor sedan medeltiden, då det tillhörde ärkebiskopsstolen i Lund. Under senmedeltiden ägde ärkesätet hela Högestads socken. I samband med reformationen övergick Högestad till kronan, vilka 1534 bland annat bytte bort Högestad till fru Görvel Gyldenstierne. Därefter har godset varit i privat ägo. Den nuvarande slottsbyggnaden uppfördes 1635 av riksrådet Palle Rosenkrantz. Carl Piper köpte Krageholm 1704 och det övergick sedan till hans änka grevinnan Christina Piper, som därefter utökade sitt godsinnehav med flera stora gårdar, Baldringe, Christinehof och Högestad. Till dessa följde även patronatsrätten, vilket betydde att hon hade patronatsrätt för de fyra kyrkorna i Andrarum, Baldringe, Högestad och Sövestad. Från 1706 har godset tillhört släkten Piper. De stora ekonomibyggnaderna uppfördes i slutet av 1700-talet. Den medeltida gården låg sannolikt nordost om kyrkan. På kartorna före skiftena 1837–1839 ligger ett 30-tal gårdar, samtliga lydande under godset, utmed vägen norr och väster ut och bestod till största delen av fyrlängade gårdar. Prästgården gränsade då mot kyrkogårdens norra mur. Byn ligger där vägarna från Sövestad, Krageholm och Baldringe korsar varandra och det omgivande landskapet karakteriseras av alléer i det kuperade odlingslandskapet. Bebyggelsen är helt präglad av godset med ekonomibyggnader, smedja, arbetarbostäder, skolbyggnader och brandstation. De flesta byggnaderna är uppförda av rött tegel. Norr om kyrkan och på andra sidan vägen ligger prästgården med den nuvarande huvudbyggnaden uppförd på 1870-talet. Slottets välbyggda ekonomibyggnader bildar en sluten gård med portlider mot öster. Kyrkoanläggningen ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Högestad-Stora Köpinge, där bebyggelsen präglad av godsförvaltningen vid Högestads slott lyfts fram som motivering till beslutet. Högestad kyrkoanläggning är belägen inom fornlämningsområdet Högestad 18:1, Högestad by- eller gårdstomt och skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Högestad kyrkomiljö ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Högestad-Stora Köpinge [M166] (Högestad, Stora Herrestad och Stora Köpinge sn:r) samt ingår i ett område Högestad-Ö. Ingelstad som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen. Kyrkogård Huvudentrén till kyrkan och kyrkogården är genom svartmålade gjutjärnsgrindar i kyrkogårdsmurens nordvästra del. Mot norr finns en större gräsbevuxen markyta, som avgränsas mot vägen i norr med en stenmur med spår av en äldre ingång. Där ska, enligt Sjöborgs beskrivning, gått en diagonalställd stenlagd väg från stora herrgårdsporten till kyrkan. Mot söder och öster gränsar kyrkogården mot ett mindre lövskogsparti. Kyrkogårdsmuren är uppförd av marksten. Gångarna och ytorna närmast kyrkan är grusade medan övriga ytor till största delen är gräsbevuxna. Flera gravstenar har titlar som har anknytning till verksamheten på Högestads slott, som ladufogden, stalldrängen och kusken. Där finns även fyra smideskors uppförda över byns smedmästaresläkt. Byggnader på kyrkogården På kyrkogårdens nordvästra hörn finns en ekonomibyggnad med putsade fasader under sadeltak. Gaveln mot norr upptas av garageportar med brunmålad liggande panel. Källor och litteratur Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989. Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015. Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008. Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943. Isberg, Henning, A. Herrestads härad. Strövtåg. 1981. Isberg, Henning, A. Mellan åarna. 1986. Johansson, Sölve. Slott och Herresäten. Sydöstra Skåne Österlen. 1988. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. Malmström, Krister. Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom Svenska kyrkan 1860–1930. Raä 1991. Sjöborg, N H, Högestads prästgård, 1824. Sundnér, Barbro, Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne. Svensk Nationell Datatjänst. Underhållsplan för Högestads kyrka, Barup & Edström arkitektkontor ab, 2010-11-05. Lantmäteriet - Historiska kartor Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården. |
