Stäng fönster Ystad kn, BJÄRESJÖ 29:1 BJÄRESJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Bjäresjö är en medeltida socken och benämns i de äldsta skriftliga källorna från 1300-talet som Bierghusa. I det s k Ystadsprojektet, Kulturlandskapet under 6 000 år, som var ett forskningsprojekt som pågick mellan åren 1982 och 1989, undersöktes delar av bytomten. På en höjd nordväst om kyrkan påträffades grunden av en medeltida huvudgård byggd av sten, som daterats till 1100-tal. Äldre fynd indikerar att den föregåtts av en byggnad av trä. Från 1386 finns namnet Byarghusaholm belagt och det har tolkats som att sätesgården då kan ha flyttats till platsen för nuvarande Bjersjöholm. Gården har idag två bevarade huvudbyggnader, en äldre från 1575 och en yngre från 1850. Den äldre huvudbyggnaden uppfördes av Björn Kaas och i den östra längan av slottet inreddes ett slottskapell med kryssvalv. Delar av byggnadsmaterialet är sekundärt och lär ha kommit från det rivna Lilla Tvärens kapell, som låg på godsets marker. Genom forskningsprojektet som har haft som syfte att belysa sambanden mellan huvudgård, by och kyrka har Bjäresjö kommit att stå som modell för utvecklingen under medeltiden. Hedeskoga kyrka, som också har haft stark koppling till ägarna på Bjersjöholm, har varit annex till Bjäresjö. I området har det funnit tre runstenar, varav en numer är placerad vid kyrkans sydvästra sida. Den var tidigare infogad i kyrkogårdsmuren. Socknen ingår naturgeografiskt i det område som ingår i Södra Skånes slättbygder och gränsar i söder till Östersjökusten. Den ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården; Bjärsjöholm – Balkåkra - Skårby. Karaktäristiskt för området är det öppna, svagt kuperade odlingslandskapet med flera stora brukningsenheter. I socknen har godsen Bjersjöholm och Ruuthsbo dominerat jordägandet. Kyrkan ligger vid en trevägskorsning och den äldre landsvägen mellan Lund och Ystad passerar öster om kyrkan. Byggnaderna i Bjäresjö by har varit placerade utmed landsvägen med skolhus norr om kyrkan, klockarbostad väster om kyrkan och kyrkoherdeboställe gränsande mot kyrkogårdsmuren i öster. Dagens prästgård är uppförd i början av 1900-talet efter att den äldre förstördes i en brand. Strax norr om kyrkan finns en personalbyggnad, uppförd i början av 1990-talet. Kyrkan är belägen inom den fasta fornlämningen Bjäresjö bytomt 51:1 och runstenen på Bjäresjö 1:1 skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Bjärsjöholm – Balkåkra – Skårby [M160] samt i område Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm som är utvärderat som Särskild värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen. Kyrkogård Kyrkogården omgärdas av en gråstensmur med ingångar i norr och söder. Kyrkogården utvidgades 1872 mot landsvägen i söder och även något mot väster. Den södra ingången flankeras av kopparplåtsavtäckta grindstolpar i granit, uppförda 1936 efter ritningar av arkitekt Alf Göransson, med återanvändning av äldre gjutjärnsgrindar. Utanför den norra ingången har ett antal äldre gravhällar placerats. Gravplatserna är koncentrerade till kyrkogårdens södra del med buxbomsomgärdningar och singelbelagda gångstråk som är förlagda i nord-sydlig riktning. På norra sidan dominerar större gräsbevuxna ytor. En ny kyrkogård anlades 1906 efter en planritning av N Nordén i norra delen av by. Det kan eventuellt vara Nils Nordén, (d 1918), som var folkskollärare i Hedeskoga och ansvarig för ritningarna till Hedeskogas nya skola 1905. Den var planerad för över 500 gravplatser. Under en lång period användes inte den gamla kyrkogården och de flesta gravvårdarna härstammar från 1800-talet. Några gravplatser utmärker sig, däribland gravvårdarna för ägarna till Ruuthsbo. Källor och litteratur Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989. Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015. Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008. Fernlund, Siegrun, Kyrkor i Skåne, en kulturhistoria. 1980. Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943. Lindblad, Jakob, 470 nya kyrkor. Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850–1890. Raä 2009. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. Nilsson, Ing-Marie. Bjäresjö kyrka. Arkeologisk förundersökning 2010. Sydsvensk Arkeologi AB, rapport 2012:46. Skånska kyrkor. Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1997. Sundnér, Barbro. Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne. Svensk Nationell Datatjänst. Svensson, Artur. Bjeresjö kyrka, 1942. Underhållsplan för Bjäresjö kyrka, Ponnert arkitekter AB, Degeberga och Lund Lantmäteriet - Historiska kartor Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården. |
