Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Grums kn, BORGVIKSBRUK 1:30 M.FL. BORGVIKS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KYRKOMILJÖN - Borgvik tillhörde tidigare Grums socken. Med ökad verksamhet vid Borgviks bruk upplevdes avståndet till Grums kyrka som alltmer besvärande för Borgviksborna. Dessa omständigheter föranledde dåvarande bruksägaren, hammarpatron Erik Nilsson Borgström och hans maka Catharina Julina Usingh att ta initiativet till ett kyrkobygge i Borgvik. År 1718 invigdes stenkyrkan. 1735-41 vidbyggdes västtornet och 1744 byggdes det åttkantiga gravkoret i öster, för bruksägaren. År 1842 apterades koret till sakristian, varvid kistorna gravsattes på kyrkogården. På sydvästra ytterväggen hänger en gravhäll över familjen Borgström och mitt emot dörren står en smidd järngrind med familjens initialer. Fram till 1744 förekom begravningar i kyrkan. Det i söder belägna bårhuset tillkom 1957. En kombinerad material- och likbod uppfördes 1862 öster om kyrkan. En servicebyggnad med kontor för kyrkogårdspersonalen finns utanför kyrkogårdsmuren i väster. Bredvid den finns i söder ett litet gammalt dass. En sockenstuga ligger placerad några hundra meter nordöst om kyrkan och nås via en grusväg norr om kyrkan.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogårdens äldsta delar ligger omedelbart söder om kyrkan och har samma datering som den. Smärre utvidgningar företogs söder ut 1819 och 1831, varefter den första dokumenterade utvidgningen skedde 1902 mot sydöst, liksom den senaste 1968. Norr om kyrkan finns endast en gravsten och inga begravningar sker där numera. Väster om kyrkan ligger sk barnkyrkogården och senare tillkomna familjegravar. Små urngravsområden ligger dels i nordväst intill muren, dels i sydöst på utvidgning 1902 där marken varit olämplig för kistgravar och dels på 1968 års utvidgning. En renovering av kyrkogården genomfördes på 1930-talet. Gravramar, liksom äldre häckar och träd har tagits bort och på 1960-talet såddes ett flertal grusgravar igen. Den timrade kyrkogårdsbalken ersattes 1728 av en vitputsad stenmur men förändrades till nuvarande kallmur med inslag av slaggsten troligen under 1800-talets senare hälft. I dess västra och norra del står slaggstensmurade portstolpar.
Kyrkplatsen ligger på höjden av en udde i Borgviksjön. Kyrkan ligger i norra delen av kyrkogården, som, innan det senaste triangulära området lades till i sydöst, hade en rektangulär form med östvästlig sträckning. Marken sluttar på den gamla delen mot väster och på den yngsta, som ligger något lägre, mot sydöst, men är i övrigt plan. En stödmur omgärdar de båda delarna med undantag av området i sydväst. Det nordöstra hörnet omramas av stenmur. Begravningsplatsen är omgiven av väg och ängsmark i norr och öster, skog och väg i söder och naturmark och bebyggelse i väster. Allékantade vägar leder från bruksbebyggelsen till kyrkogården i väster och norr.
Kastanj, lönn och alm står runt kyrkogårdens äldre del och några syrener växer inne på gården. Kvartershäckarna utgörs här av hagtorn och av oxbär på 1968 års utvidgning. En oxbärshäck går även runt denna senare del. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. Kyrkogårdens alla gångar är grusbelagda.
På kyrkogården finns endast en grusgrav bevarad, tillhörande disponenten för Borgviks bruk Knut Larsson och hans hustru Therese. Graven ligger sydost om kyrkan och är hägnad med stenramar, -stolpar och järnkätting. Nära kyrkan är två sköldliknande gravvårdar av gjutjärn från 1800-talets förra hälft uppställda. De är sannolikt tillverkade på Borgviks bruk. Av gjutjärn är även den mycket säregna gravvård, som står på en sockel av slaggsten och är utformad som ett städ med liggande hammare och rest kors. Städet är försett med inskriften Lancashiresmeden W Löke 1893-1957.