Stäng fönster Vellinge kn, HÖKÖPINGE 9:2 HÖKÖPINGE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Hököpinge ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne, söder om Malmö. Söderslätt är området söder och väster om gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning och bördig jord. Høkøpinge är skriftligt belagt från 1300-talet. Förledet är förmodligen höj och syftar på en höjd eller de bronsåldershögar som finns i närheten. -köpinge betecknar en by som varit en gammal handelsplats. Ofta var de belägen intill ett vattendrag som i äldre tider troligen varit segelbart. Ett arkeologiskt fynd bekräftar tidig internationell handel i Hököpinge. En silverskatt hittades 1820 mittemot gamla kyrkan. Silvermynten från 1000-talet var engelska, tyska, byzantinska och svenska. På en karta från 1785 finns ett 30-tal gårdar i Hököpinge vilket är en ovanligt stor by vid denna tid. Gårdarna är tätt samlade i två rader i nord-sydlig riktning i en långsmal formation på ömse sidor om den slingrande bäcken och allmänningen. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Vid enskiftet 1806 omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och de flesta gårdarna flyttades ut från bykärnan. En del gatehus för hantverkare och jordlösa byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. På 1880-talet kom järnvägen och ett stort sockerbruk anlades vid stationen en bra bit väster om kyrkbyn. Stationen och sockerbruket är numera nerlagda. Nybyggnader av bostäder har skett på sockerbrukets område. Hököpinge delas idag av motorvägen där kyrkbyn ligger på östra sidan och Hököpinge stationssamhälle med före detta sockerbruk och nybyggnader på västra sidan. Kyrkbyn har idag fortfarande sin långsmala form med bäcken och ett grönområde med pilar i mitten omgiven av två vägar med gles bebyggelse med putsade gatehus och några kvarvarande gårdar. Flera av husen har halmtak eller papptak. Kyrkan ligger på en höjd intill byvägen. Kyrkan omges av en grusplan och gräsmattor med höga bokträd. På den sluttande grusplanen som används som parkering väster om kyrkan ligger två före detta skolbyggnader från 1876 på ömse sidor. Den södra används till församlingshem och den norra som bostad till kyrkvaktmästaren. Norr om kyrkan finns den välbevarade ”Gamlegården”, en kringbyggd dubbelgård med korsvirke och halmtak. Öster om kyrkan utbreder sig jordbruksfält. Nordväst om nuvarande kyrka, på andra sidan vägen, ligger den gamla kyrkogården där medeltidskyrkan låg. Kyrkotomten ligger inom riksintresse (M:K128 )Kulturmiljövård Foteviken-Glostorp m.m. Dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefulla kulturmiljöer, Foteviken-Hököpinge-Sjötorp-Pile-Glostorp-Lockarp-Oxie. Kyrkotomten ligger inom reg. Fornlämning L1989:2845 som utgör bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Hököpinge har två kyrkogårdar. Den gamla vid den rivna medeltidskyrkan och den nya söder om 1800-talskyrkan. Historia gamla kyrkogården Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. På en karta från 1709 har Hököpinge kyrkogård en kvadratisk planform. 1867 utökades kyrkogården åt söder och sydväst. Kyrkogården indelades i fyra kvarter och gravplatserna ordnades med singel och olika omgärdningar. Senare har det mesta grässåtts. Den gamla kyrkogården användes fortsatt även efter den nya kyrkan byggts på en annan plats. Den nuvarande betongmuren mot vägen och grindstolparna uppfördes på 1960-talet. Trädkransen planterades på 2000-talet. Beskrivning gamla kyrkogården Kyrkogården är omgiven av hagtornshäck och en trädkrans av nyplanterade silverlönnar åt tre väderstreck. Mot vägen i öster avgränsar en låg betongmur och en trädrad med oxlar. En dekorativ gjutjärnsgrind mellan murade stolpar finns mot vägen. Kyrkogården är indelad i fyra kvarter som till största delen är grässådda. Enstaka gravplatser har inramning av buxbom, smidesstaket, kätting eller stenram men de flesta gravstenar står direkt i gräs. Gravplatserna är olika stora med en del familje- eller gårdsgravar. Gravstenarna är högresta bland annat i form av obelisker eller avbrutna kolonner. De äldsta är från mitten av 1800-talet. Vintergröna buskar växer på kyrkogården. Historia nya kyrkogården Den nya kyrkan uppfördes 1873 men nya kyrkogården söder om kyrkan anlades inte förrän 1903. Kyrkogården utvidgades mot söder 1924 efter förslag av trädgårdsarkitekt G.W. Wallberg och länsarkitekt N.A. Blanck. Beskrivning nya kyrkogården Kyrkogården är uppdelad i en kyrkoplan med kyrkan och kyrkogården söder om denna. Kyrkan ligger i grus och omges av gräsmattor med stora träd. Mot väster finns en grusad plan med en nyplanterad blodbok. Kyrkoplanen avdelas med en hagtornshäck mot kyrkogården. Nya kyrkogården omges av en trädkrans av stora kastanjer och lindar. Bitvis även av nätstängsel eller hagtornshäckar. Pargrindar av smide mellan murade stolpar finns i norr och väster. Kyrkogården är indelad i fyra kvarter, de södra delvis avgränsade med avenbokshäckar. Huvudgången kantas i söder av formklippta avenboksbuskar. Gravplatserna är mestadels med singel och omgärdade av buxbom. Flertalet gravstenar är låga och horisontella. Många av gravplatserna är tomma. Det finns flera vintergröna buskar på kyrkogården. Flera titlar på stenarna visar på arbetare vid järnvägen och sockerbruket i Hököpinge. Konstnären Axel Ebbe (1868-1941) som var född i Hököpinge är begravd i sydöstra hörnet av nya kyrkogården. Hans gravsten har en porträttrelief. Efter studier och arbete utomlands bosatte han sig återigen i Hököpinge där hans före detta ateljé och bostad finns kvar. Axel Ebbe har utfört flera monumentala offentliga verk t ex ”Arbetets ära” på Möllevångstorget i Malmö och Solrosen i Kungsparken i Malmö. I Trelleborg finns en konsthall med Axel Ebbes verk. Byggnader på kyrkogården Strax utanför kyrkogården i väster finns ett bårhus från 1937, ritat av Eiler Græbe. Fasaden med trappstegsgavlar är vitputsad med rött tegeltak. Bårhuset används numera som förråd. En annan förrådsbyggnad med toalett, ligger i gränsen av kyrkogården i väster. Fasaden är av gult trådskuret tegel och har rött tegeltak. Huset är förmodligen från 1950-talet. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Vård och underhållsplan för Hököpinge kyrka, Caroline Ranby, 2018 Hököpinge. Det gamla och det nya templet, Ernst Frostin, 1953 Hököpinge kyrkogårdar, vård och underhållsplan, Barup &Edström arkitektkontor, 2017 Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2018-06-25 Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 Theodor Wåhlin. Arkitekten och restaureringskonsten, Hans Ponnert 2011 |
