Stäng fönster Åtvidaberg kn, KYRKEBY 4:1 VÄRNA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| VÄRNA KYRKOGÅRD Kyrkogården är belägen mitt i en mindre bybebyggelse utmed vägen mellan Grävsten och Grebo. Mitt för finns en mindre avtagsväg mot Vitvassa. Kyrkogården är relativt liten och något oregelbundet rektangulär. Den är placerad i en naturlig svagt markerad sluttning mot V och inte utfylld. Kyrkan är placerad mitt på kyrkogården. Värna kyrka Värna omnämns som församling 1361 och kallas sedan omväxlande Värna eller Värnbo. En kyrkoherde vid namn Kättilbjörn omnämns 1387. Värna var redan under medeltiden annex till Grebo. Den nuvarande Värna kyrka är en tornlös kyrka av senmedeltida ursprung. Dess nuvarande utseende är ett resultat av en om- och tillbyggnad 1764 då bland annat koret förlängdes och en sakristia tillbyggdes. Var den kyrka som omnämns på 1300-talet legat eller hur den sett ut finns det inga bevarade uppgifter om. Kyrkan är uppförd i gråsten men har en västgavel i tegel där också blinderingar, bland annat i form av ett kors, finns. Kyrkan är putsad och omputsningar finns omnämnda 1639, 1779, 1816 och 1856. Kyrkan har ett valmat sadeltak i två nivåer. Kyrkans ursprungliga ingång låg i söder men flyttades till västra gaveln 1764. Den ursprungliga ingången murades igen så sent som 1836. Utanför denna ingång fanns tidigare ett vapenhus av trä som revs 1764. Ett nytt vapenhus byggdes utanför den västra ingången, men detta revs 1952. Byggnadshistoriskt visar kyrkan överensstämmelse med Åtvids gamla kyrka och är av en typ som förekommer i Småland och sydöstra Östergötland. Restaurering har skett bland annat 1810, 1893, 1927, 1952. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är liten och består endast av ett enda kvarter. Allmän karaktär Värna kyrkogård är en liten landsbygdskyrkogård som är relativt öppen och ljus. Den har tidigare haft en kraftig ståndsuppdelning med statusgravar söder om kyrkan och linjegravar öster och norr om densamma. Alla stenar norr om kyrkan är borttagna och öster om kyrkan är de flesta ersatta. Kyrkan i Värna har varit församlingskyrka också till gruvfolket vid Bersbo vilket speglas i enstaka titlar på kyrkogården (Gruffogden Waerner). Det är också påfallande att sockennamnet ingår i ett flera familjenamn representerade på kyrkogården. Framför allt namnen Verner och Värnelius, båda med flera olika stavningsvarianter. Omgärdning Kyrkogården har kyrkogårdsmur i V, Ö och S medan den saknas i N. Murens insida är i höjdliv med kyrkogården. I väster är muren endast ca 0,3–0,5 m hög och för det mesta dold av på utsidan anslutande buskage av sly och brännässlor/kirskål. På muren växer en 0,7 m hög hagtornshäck. I norr ersätts muren av en 0,7 m hög hagtornshäck. I öster syns mot vägen en kallmurad kyrkogårdsmur av sprängd gråsten av varierande storlek. Den är murad i 1–2 nivåer och enstaka kilsten ingår. Muren i söder har utsidan helt dold av en anslutande syrenhäck och kan inte beskrivas närmare. På västra muren växer en hagtornshäck (ca 0,7 m hög), Denna fortsätter österut och utgör sedan kyrkogårdens gräns mot trädgård och parkering i norr. I söder växer mot muren en hög syrenhäck (minst 3 m hög). Runt hela kyrkogården växer en trädkrans av varierande trädslag. Ingångar Huvudingången är placerad i södra delen av östra muren. Den består av en pargrind i smidesjärn mellan låga enkla fyrsidiga järnstolpar. Grinden består av spjälor vars fyra yttersta exemplar avslutas med enklare knoppar. Längst ned krysspjälor mellan de raka. Upptill finns smidda vågmönster . På vardera sidans mitt ett smitt löv med text. På det södra står ”1879 C.FD” och på det norra ”D.P.100 v 4”. Bakom järnstolparna finns kantställda enkelt fyrsidiga tillhuggna granitstolpar. I norr finns två öppningar i hagtornshäcken, dels vettande mot parkeringen, dels mot trädgården. Vegetation På västra muren växer en hagtornshäck (ca 0,7 m hög), Denna fortsätter österut och utgör sedan kyrkogårdens gräns mot trädgård och parkering i norr. I söder växer mot muren en hög syrenhäck (minst 3 m hög). Runt hela kyrkogården växer en trädkrans av varierande trädslag, bestående av : I väster: 1 lind och 2 lönnar, relativt höga I norr: 4 lindar varav 3 höga och en ung, inga träd i den del som vetter mot parken. I öster: 4 lindar varav 3 höga och 1 ung. I söder: 5 hängbjörkar och 1 gran strax utanför muren. Det enda häcksystemet på kyrkogården ligger längst i sydöst där sex 1–1,2 m höga berberisbuskar bildar rygghäck mellan två gravrader. I övrigt finns häcksystem kring enskilda gravar. Fyra ihopsittande gravar och två friliggande har omgärdning av låga (ca 0,3 m höga) berberishäckar. En grav vardera har flankerande idegranar, sockertoppsgranar och berberisbuskar. Gångsystem Samtliga gångar består av naturgrus. Huvudgången går från huvudgrinden i sydöst fram längs med kyrkans sydmur. Framför kyrkans ingång i väster finns en breddning av denna gång så att en mindre grusplan bildas. Resten av kyrkan omges av en smal grusgång. En smal grusgång leder från huvudgången fram till parkeringen. Från ingången i väster leder en smal gång med trädgårdsplattor ut till församlingshemmet. Gravvårdstyper Av det stora antal stenramsgravar och grusgravar som gravkartan utvisar finns endast ett mindre antal bevarade, främst söder om kyrkan. Här står också ett femtontal höga smala vårdar resta över främst nämndemän och hemmansägare från tiden kring 1900. Två stenramsgravar, varav en igenväxt, finns bevarade. Sex gravar är häckomgärdade och fyra av dessa sitter ihop. Avvikande är en husurneformad sten och en kalkstensköld, båda söder om kyrkan. Äldsta vården bevarad på plats är en kalkstensliggare från 1875. Norr om kyrkan har samtliga vårdar som markerats på kartan tagits bort. Ö om kyrkan där den allmänna linjen enligt kartan legat är alla utom tre vårdar utbytta i relativt sen tid Minneslund Ansökan om tillstånd för att anlägga en minneslund inlades 2003. Vid inventeringstillfället hade något arbete för att anlägga en sådan inte inletts. Vid en senare besiktning under senhösten 2003 hade dock arbeten inletts vilka berörde kyrkogårdens nordvästligaste hörn. Schaktningarna var grunda men visade ändå att äldre murverk kunde förkomma direkt under gräsmattan, vilket är intressant med tanke på att den medeltida kyrkans och prästgårdens lägen ej är kända. Vid rapportens sammansättning finns ingen mer information om detta. Byggnader I sydöstra hörnet står ett klocktorn, uppfört 1860 (Nisbeth 1963). Stapeln står på en kraftig stenfot av sprängd sten. Byggnaden har rödmyllad bred panel under spetsigt spånklätt tak. Fönsterluckor sitter parvis på andra våningen medan likadana fönsterluckor sitter ensamma på gaveln på tredje våningen. Luckorna har rundade överstycken. Porten är enkel. Samtliga öppningar i byggnaden är svartmålade. Byggnaden kröns av ett träkors. Övrigt Svarta gatljusarmaturer modell ä. Tre järnkors av den för Åtvidaberg speciella modell som var vanlig under slutet av 1800-talet står undanställda i nordvästra hörnet av kyrkogården. I samtliga fall har namnplattan fallit bort vilket är mycket vanligt för denna speciella form av gravkors. Inne i klockstapelbyggnaden förvaras ytterligare järnkors av tidig 1800-talstyp. Dessa togs ut och fotograferades i samband med et besök av Bengt Cnattingius 1939. Han fotograferade dem då. Det rör sig om fem exemplar, alla av olika typ. Flera med vimplar och flaggor (foto i Östergötlands länsmuseums arkiv). VÄRNA NYA KYRKOGÅRD Kyrkogården är belägen invid vägen mellan Grebo och Värna. Den är relativt högt belägen på uppfylld och utplanad mark och väl inbäddad i eklandskapet. Formen är en rektangel som blivit något oregelbunden eftersom nordöstra sidan dragits in mot väster. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är liten och består endast av ett enda kvarter. Allmän karaktär Kyrkogården är anlagd 1905 -1908. Vaktmästarbostad och utedass står kvar i SV. Den ursprungliga trädkransen står också kvar och bildar tillsammans med den låga kyrkogårdsmuren kyrkogårdens begränsning. Den ursprungliga korsformade breda grusgången är igenväxt. Kyrkogården är harmoniskt insprängd i ett eklandskap som den tycks utgöra en del av. Kyrkogården är i praktiken stängd för nya begravningar och har börjat användas som uppställningsplats för borttagna gravstenar från hela pastoratet. Kyrkan i Värna har varit församlingskyrka också till gruvfolket vid Bersbo vilket speglas i enstaka titlar på kyrkogården. Det är också påfallande att sockennamnet ingår i flera familjenamn representerade på kyrkogården. Framförallt namnen Verner och Värnelius, båda med flera olika stavningsvarianter. Omgärdning Omgärdningen består av en praktfull trädkrans av ca 100-åriga lindar. 10 st i väster, 4 i norr, 14 i öster och 6 i söder. I väster finns kyrkogårdsmur i form av en terrasskant. Den är 1–1,5 m hög och består av sprängsten i 1–2 skift. Den är bevuxen med två kortare sträckor av låg spireahäck. I norr finns samma mur som i väster. Den blir på grund av markens naturliga lutning lägre och lägre mot öster, och är i nordösthörnet helt försvunnen under markytan. I öster saknas kyrkogårdsmur norr om huvudingången, den ersätts här av en 0,2–0,3 m hög spireahäck. Vid ingången finns en halcirkelformad mur av sprängsten. Den är byggd i 1–2 skift av 0,2– 1 m stora stenar och försvinner i norr under markytan stegvis. Söder om ingången fortsätter muren ned till sydöstra hörnet och har där en höjd av ca 1 m. Hela sträckan är beväxt med en 0,3 m hög spireahäck I söder fortsätter muren runt sydöstra hörnet för att upphöra efter ca 8 m på sydsidan. Spireahäcken fortsätter på en sträcka av 20 m som gräns mot den igenväxande betesmarken. Den ersätts i den sydvästra delen av ett i långa stycken kraftigt förfallet trästängsel. Ingångar Huvudgrinden ligger mitt på östra långsidan. Den består av en inåtvänd halvcirkel med en pargrind i smidesjärn i mitten. Grinden är placerad mellan enkla huggna granitstolpar. Den är ornerad med spjälor i två nivåer, avslutade med pilspetsar. Den har ett överstycke med en nedgående båge. Dessutom finns två enklare ingångar. I nordöst finns en enkel öppning i häcken ut mot vägen, genom vilken traktorer, gräsklippare och dylikt kan köras in. I sydöst finns en ingång över muren via en enkel trätrappa. Vegetation Förutom de häckar som ingår i omgärdningen finns endast fyra berberisbuskar direkt innanför huvudingången. Gångsystem Kyrkogården har haft en bred korsgång i grus. Huvudarmen har lett i östvästlig riktning från huvudgrinden fram till ett högt träkors. Mitt på kyrkogården har denna gång korsats av en nordsydlig gång av samma slag. Dessutom har det funnits en kringgående grusgång. Samtliga grusgångar är idag överväxta med gräs. Den nordsydliga gången igensåddes efter ansökan hos länsstyrelsen 1992. Gravvårdstyper Gravstenarna är från 1913 och framåt. Större delen är av linjegravstyp eller bara obetydligt större. Flera tidstypiska för 1910- och 20-tal. Två träkors och en kalkstensvård finns också. Byggnader Dass/trädgårdsskjul utanför sydöstra hörnet. Rödmyllad panelad byggnad med tegeltak och svarta portar. Övrigt Kyrkogården används numera som uppställningsplats för borttagna gravvårdar. Högt träkors blickfång på västra sidan mitt emot huvudgrinden. Vid inventeringstillfället intaget för vintern. |
