Stäng fönster Trelleborg kn, KYRKOKÖPINGE 19:1 KYRKOKÖPINGE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkoköpinge ligger på Söderslätt strax nordost om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Namn med ändelsen -köpinge betyder eventuellt handelsplats. I närheten finns även Mellanköpinge och Dalköpinge. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Till Kyrkoköpinge socken hör även Mellanköpinge. På 1570-talet bestod byn av 8 gårdar. På en karta från 1814 ligger gårdarna samlade runt en vanning. Kyrkan låg i norra delen av byn. Väster om kyrkan låg tre hus som revs när kyrkogården utvidgades. Vägar gick på tre sidor om kyrkogården, idag bara på en sida. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och de flesta av gårdarna flyttades ut från bykärnan. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Kyrkan ligger på en höjd intill byvägen. Jordbruksfält och hästhagar omger kyrkogården på tre håll. Mot söder ligger en hästgård och byn. Norr om kyrkan passerar järnvägen. Utanför kyrkogårdsmuren i öster ligger ett tegelhus som varit kommunalrum och tjänstebostad åt kyrkvaktmästaren. I väster finns parkering och byvägen. Byn en bit bort söderut har hus av varierande ålder, flera från senare tid, längs vägen. En mölla från 1874 finns i byn. Möllan ersatte en tidigare stubbamölla som ägdes av kyrkan. Trelleborgs villaområde når nästan fram till Kyrkoköpinge by. Kyrkan ligger inom riksintresse kust. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd kulturmiljöstråk, Kontinentalbanan. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Kyrkoköpinge 5:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt karta från 1768. På kyrkogården finns dessutom fornlämning Kyrkoköpinge 3:1 som utgörs av fyndplats för bronsfragment i en tidigare bronsåldershög samt en lerkruka med mynt från medeltiden. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Eventuellt byggdes Kyrkoköpinge kyrka på en tillplattad bronsåldershög. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. På en karta från 1814 är Kyrkoköpinge kyrkogård omgärdad och har en nästan kvadratisk planform. 1862 hittades en lerkruka med medeltida mynt och silverspännen när kyrkogårdsmuren skulle omläggas. 1901 utökades kyrkogården med ett stort område åt väster. Tidigare fanns ingångarna i kyrkogårdsmuren i öster och söder. Huvudingången blev i den nya västra muren. Beskrivning Kyrkogården ligger på en höjd och sluttar neråt framförallt åt väster. Kyrkogården omges av en fogad gråstensmur åt söder, norr och öster samt en delvis putsad tegelmur i väster. Muren avtäcks med röda tegelpannor. Tegelmuren i väster från 1901 är försedd med öglor, troligen för att binda fast hästarna. Gjutjärnsgrindar mellan kraftiga murpelare finns i väster och öster. Ingångarna består av pargrindar i mitten och enkelgrindar vid sidorna. I söder finns en enkelgrind av gjutjärn. Från parkeringen och grinden i väster går en plattbelagd gång kantad av en allé till kyrkans entré. Alla övriga gångar är belagda med singel. Gravplatserna på södra sidan är stora och omgärdade av buxbom och belagda med singel. Enstaka gravplatser omges av smide, kätting eller sten istället för buxbom. Många gravplatser har flera stenar inom samma avgränsning som kan vara gårdsgravar eller familjegravar. Stenarna är högresta från sekelskiftet kring 1800/1900 och har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner. Även gravstenar av kalksten från tidigt 1800-tal finns. Många gravkar, liggande stenramar, med plantering finns. Även på den västra utvidgade delen är gravplatserna omgärdade av buxbom men med lägre horisontella stenar. På norra sidan står stenarna delvis mot rygghäckar av tuja. Gravplatserna är mindre och är indelade med buxbom och singelbelagda. De flesta stenar är låga och horisontella. Många gravplatser är tomma utan stenar. Lantbrukare är den vanligaste titeln på kyrkogården men havets närhet märks i titeln ”kustöveruppsyningsman”. Hans stora familjegrav har en stensarkofag och gravsten krönt av en ängel omgärdad av en stenstaket. Kyrkogården har en mängd stora vintergröna buskar men inga träd förutom allén längs mittgången på västra och östra sidan. Byggnader på kyrkogården Ett före detta bårhus, numera förråd, finns i nordöstra hörnet av kyrkogården. Fasaden är vitputsad och sadeltaket är belagt med rött tegel. Huset är sammanbyggt med muren. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok, 1997 Underhållsplan för Kyrkoköpinge kyrka, 2017-03-17, Erika Martin Arkitektur och Restaurering Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin, 1966 Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, 1913-21 Murverksundersökning, Andersson, Cronvall, 1984 Taklagen i Kyrkoköpinge kyrka, Kykoköpinge socken, PM, Petter Jansson 1988, Regionmuseet Kristianstad. A catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600, Knud Banning, 1976, 1982 Den medeltida träskulpturen i Skåne, Lena Liepe, 1995 Söderslätts säregna bronsålderslandskap, B. Åkesson & C. Lindahl, 2016 Lunds stift orgelinventering, Anders Johansson 2018-08-14 |
