Stäng fönster Trelleborg kn, GYLLE 25:1 GYLLE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Gylle ligger på Söderslätt en halvmil norr om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Flera synliga gravhögar från bronsåldern finns i trakten kring Gylle, bland annat Gyllhögarna, en samling av fyra högar. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Gylle var en betydelsefull plats under tidig medeltid. Gylle var ett så kallat kungalev som finns redovisat i kung Valdemars jordebok från 1231. Kristnandet sammanföll med en starkare kungamakt. Ett kungalevvar en samling av kronohemman och ofta även en kungsgård med ibland tillhörande kyrka. Ett kungalev fanns i varje härad. Till Gylle socken hör även byn Fjärdingslöv. Carl von Linné beskriver i sin Skånska resa 1749 hur han står på Lundhögen, en bronsåldershög sydväst om Gylle, och därifrån kan se 24 kyrkor. På en karta från 1770 ligger Gylle bys gårdar samlade som en rundby med en damm i mitten för vattning av djuren. Kyrkan ligger i södra delen av byn. Prästgården ligger nordväst om kyrkan. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och de flesta av gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gatehus byggdes under 1800-talet. Den nuvarande prästgården byggdes på 1840-talet. Folkskola och järnvägsstation uppfördes i Fjärdingslöv där ett stationssamhälle byggdes upp. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Kyrkan ligger på en höjd i södra delen av byn intill Gyllevägen. I öster finns kyrkans parkering och en sockenstuga. Mot söder gränsar ett betfält. I väster finns prästgårdsparken med prästgården från 1849 som numera är privatbostad. En bit norrut finns byn med tätt liggande gatehus längs Gylle byaväg. En transformatorstation, förmodligen ritad av Theodor Wåhlin, med medeltidsinspirerade trappgavlar står strax intill kyrkomuren sydöst om kyrkan. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövård Gylle-Dalköpinge. Anläggningen ligger dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Dalköpinge-Gislöv-Gylle. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Gylle 87:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt lantmäterikartor från 1770 och 1806. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Gylle kyrkogård har flera gånger utökats. Den lilla medeltida kyrkogården utökades 1854. En stor utvidgning mot öster skedde på 1890-talet. Ytterligare utvidgning mot sydöst skedde 1940. Beskrivning Kyrkogårdens äldsta delar kring kyrkan omges av en fogad gråstensmur åt väster, norr och söder. Muren är vitmålad mellan gråstenen och avtäckt med röda tegelpannor. De utvidgade delarna från 1890 och 1940 omges av olika sorters häckar, liguster, avenbok och hagtorn. Hela kyrkogården omges åt söder, norr och öster av en trädkrans med oxel och lind. I väster ligger prästgårdsparken med stora träd. Dekorativa gjutjärnsgrindar mellan kraftiga murade stolpar finns i muren i nordväst och sydväst. I nordväst leder grinden till prästgården, i sydväst ut på ett betfält. I öster finns huvudingången genom en smidesgrind från parkeringen. En bred grusgång kantad med en lindallé med kyrkans östgavel i fonden leder från parkeringen upp till kyrkan. Kyrkan omges av singel. Gravplatserna på södra sidan om kyrkan är stora och omgärdade av buxbom och belagda med singel. Gravplatser har flera stenar inom samma avgränsning och är familjegravar eller gårdsgravar. Enstaka gravplatser har avgränsning med smidesstaket. Stenarna är högresta från sekelskiftet kring 1800/1900 och har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner. Även kalkstensvårdar från mitten av 1800-talet finns, flera med oläslig text. Några gravkar, en liggande stenram, med plantering finns. Lantbrukare är den vanligaste titeln på kyrkogården. Den äldre delen avgränsas med en idegranshäck mot den utvidgade delen från 1890- talet. Denna del avgränsas i sin tur mot 1940-tals utvidgningen med en låg gråstensmur. Kyrkogården från 1890 har stora gravplatser med singel omgärdade av buxbom, stenramar eller kopparräcke mellan stenpelare. Stenarna är generellt högresta. Vintergröna buskar växer på flera gravar. På delen från 1940-talet är gravplatserna små och individuella med horisontella eller liggande stenar. Även här är gravplatserna belagda med singel och omgärdade av buxbom. Halva delen är grässådd utan gravplatser. Byggnader på kyrkogården Inga övriga byggnader finns på kyrkogården. Strax utanför muren i öster finns sockenstugan med toalett och samlingsrum. Fasaden är av tegel. Dessutom finns ett litet redskapsförråd med fasad av brun träpanel. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Underhållsplan för Gylle kyrka, 2017-06-09, Erika Martin Arkitekter AB Gylle kyrka-utvändig renovering, Antikvarisk kontroll, Petter Jansson och Emelie Petersson 2004 Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin 1966 Områdesbestämmelser för Gylle by, Trelleborgs kommun, 2002 |
