Stäng fönster Skurup kn, NÖBBELÖV 19:1 VÄSTRA NÖBBELÖVS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Nöbbelövs by omnämns i skriftliga källor första gången 1420 som Nyböle. Byn har på äldre kartor formen av en radby med bebyggelsen belägen söder om kyrkan utmed landsvägen mot kusten. Socknen ingår naturgeografiskt i det område som tillhör Södra Skånes slättbygder. Kyrkan ligger i ett öppet svagt kuperat odlingslandskap, som framför allt präglas av 1800-talets jordbruksreformer och storgodsdrift. Kyrkan är belägen i en fyrvägskorsning och en runsten, daterad till 1000–1050 finns uppställd söder om kyrkan. Dess ursprungliga läge är okänd. År 1745 var stenen kluven i två delar och användes som ledstolpar vid prästgården. Direkt öster om kyrkogårdsmuren ligger den f d prästgården. Över porten finns en kalkstenstavla med texten; Dena Prostegård afbran helt och hållet d: 11. April 1816, uppbyggdes samma och följande År af Joh:Fr: Hünemöder. Järnvägen mellan Ystad och Skivarp, som öppnade för trafik 1901, drogs norr om kyrkan och en station anlades i nordväst. Banan var främst avsedd för transporter av sockerbetor till Skivarps sockerbruk och lades ned redan 1919. Söder om kyrkoanläggningen utmed vägen mot kusten ligger Nöbbelövs f d skola med lärarbostad. Skolbyggnaden, som uppfördes 1939 i tegel, används idag av Västra Nöbbelövs Byalag. Kyrkan och kyrkogården ligger inom fornlämningsområde Västra Nöbbelövs gamla bytomt, Västra Nöbbelöv 71:1 och runstenen på Västra Nöbbelöv 2:1 och är skyddade enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Kyrkomiljön ingår i ett område Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm som är utvärderat som Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen. Kyrkogården På kartor från 1800-talets början har kyrkogården en omgärdning kring alla fyra sidor och prästgården gränsar mot muren i sydost. Kyrkogården utvidgades år 1858 åt norr och väster. År 1994 anlades en minneslund på kyrkogårdens östra del på mark som tidigare tillhört prästgårdens trädgård. Gråstensmuren har framför allt i söder och öster en dekorativ utformning med vitputsade partier och avtäckning med tegelpannor. Kyrkogården har fyra ingångar, varav den västra och södra ingången är försedd med gjutjärnsgrindar i nygotik. Den äldre kyrkogården har en trädkrans av äldre parklindar. Gångarna är rakt dragna och de äldre gravkvarteren, som går i nord-sydlig riktning, har buxbomsomgärdning och singel som ytbeläggning. Gravvårdar med titeln lantbrukare dominerar, vilket visar på att socken ingår i ett utpräglat jordbruksområde. Byggnader på kyrkogården På kyrkogårdens norra sidan finns ett bårhus. Det ombyggdes från ekonomibyggnad till bårhus 1942, efter ritningar utförda av K H Nordén, Skurup. Fasaderna är vitputsade och på den norra och östra sidan ligger den i linje med kyrkogårdsmuren. På södra gaveln finns en dubbeldörr med diagonalställd brunmålad panel. Regionmuseet Kristianstad upprättade 2016 en vård – och underhållsplan för Västra Nöbbelövs kyrkogård, i vilken finns en noggrann beskrivning och historik över kyrkogården. Källor och litteratur Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989. Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015. Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet. Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008. Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. Skånska kyrkor. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1997. Sundnér, Barbro. Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne. Svensk Nationell Datatjänst. (opubl) Underhållsplan för Västra Nöbbelövs kyrka, Niras, Malmö 2010-12-27. Vård- och underhållsplan för Västra Nöbbelövs kyrkogård, Regionmuseet Kristianstad, Rapport 2016:30. Lantmäteriet - Historiska kartor Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården. |
