Stäng fönster Skurup kn, SLIMMINGE 69:1 SLIMMINGE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Slimminge ligger cirka 4 kilometer nordost om Skurup i backlandskapet söder om Romeleåsen. Gravhögar från bronsåldern och lösfynd från järnåldern visar på en lång aktivitet i området. Bebyggelsenamn med ändelsen -inge går tillbaka till tiden från folkvandringstid till vikingatid, vilket kan ses som ett belägg för att kontinuerlig bosättning och odling funnits på platsen sedan yngre järnåldern. Jordbruksreformatorn Rutger Macklean på Svaneholm initierade under sent 1700-tal de skiftesreformer som i förlängningen kom att omvandla stora delar av den svenska landskapsbilden. Hans bror Gustaf Macklean innehade vid denna tid storgodset Brodda, vars markinnehav omfattade nästan hela Slimminge socken, och även här genomfördes dessa tidiga skiften som ännu präglar området med utflyttade ensamgårdar, regelbundet utlagda jordbruksskiften och gatehus på de gamla gårdstomterna. Kyrkan ligger på byns högsta punkt och omges i sin direkta närhet av den före detta prästgården i söder, av skola och förskola i väster samt av den gamla bygatan som passerar mellan gamla och nya kyrkogården i öster. Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Slimminge 19:1 som avser bytomten enligt storskifteskartan 1784–86 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Den nuvarande kyrkan är uppförd på platsen för den romanska kyrkan och Slimminge kyrkogård har således medeltida anor. Medeltida kyrkogårdar var vanligen små och omgav kyrkan i dess direkta närhet. Storskifteskartan från 1784 visar en rektangulär kyrkogård vars omfattning kan stämma med den medeltida. Den första kända utvidgningen sker 1862 då en ungefär lika stor yta som den gamla kyrkogården tillkommer öster om byvägen. En ökande befolkning leder till nya betydligt större utvidgningar redan 1884, då mark norr, söder och öster om nya kyrkogården adderas. 1950 sker en sista utvidgning i form av ett långsmalt markstycke i öster med lägre marknivå än den övriga nya kyrkogården som hade nivellerats med stödmurar vid tillkomsten under 1800-talet. Här anläggs 1993 en minneslund ritad av Eva Retzner. Parallellt med utvidgningen av nya kyrkogården planerades uppförandet av ett bårhus i den terrasserade slänten väster om kyrkan som stod färdigt 1953. Möjligen tillkommer urngravplatserna mellan kyrkan och bårhuset vid ungefär samma tid eller något senare. 2009 anlades en askgravplats söder om bårhuset gestaltad av Robert Andersson. Den gamla kyrkogården omgärdas av en stödmur av tuktad gråsten i bruk. Utmed södra gränsen finns en rad högväxta lindar. Huvudentrén från bygatan sydost om kyrkan utgörs av en svartmålad smidesgrind med gjutjärnsstolpar. Via en stensatt trappa nås en grusad gång som leder fram till kyrkans västentré där marken är belagd med byasten. Större delen av kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen med inslag av grusade gravplatser omgärdade av lågt klippta häckar eller stenramar. Kistgravplatserna är koncentrerade söder om kyrkan med äldre högresta gravstenar från 1800-tal och tidigt 1900-tal ståendes rakt i gräset. Mot tornets sydfasad står tre äldre gravhällar uppställda och nordväst om tornet står ett litet kors i smidesjärn rakt i gräset. Urngravplatserna väster om tornet är ordnade mot två höga rygghäckar av avenbok i nord–sydlig riktning där gravplatserna avskiljs av låga tujahäckar. Askgravplatsen är gestaltad som en avlång planteringsbädd med bland annat dvärgsyren, lavendel och stäppsalvia runt vilka minnesplattor i röd granit är ordnade i en singelbädd inramade av kantsten. Nya kyrkogården är ordnad kring en mittaxel i väst-östlig riktning som i 1950 års utvidgning i öster flankeras av pelarekar. Rader av pelarekar avgränsar även denna del i norr och söder. Frånsett ett antal större grusade gravplatser kring mittaxeln är marken gräsbevuxen och indelas i kvarter av måbärshäckar som till stor del ännu inte tagits i bruk. I slänten mot 1800-talsdelen återfinns en gravstenssamling. Det sydöstra kvarteret upptas av minneslunden med slingrande grusgång, sittbänk, ljushållare samt ett vårdträd i form av prydnadskörsbär. De under 1800-talet tillkomna delarna av nya kyrkogården omgärdas av stödmurar av tuktad gråsten i bruk, häckar av hagtorn och avenbok samt en trädkrans av oxel och lind. Mot den grusade parkeringen i söder är lindarna hamlade. Ingångar finns i väster genom en pargrind lika den till gamla kyrkogården, i nordöst genom en pargrind i svartmålat smide samt via en stensatt trappa från parkeringen i söder. Gravkvarteren är ordnade i ett strikt rutmönster med ömsom singelbelagda, ömsom gräsbevuxna gravplatser omgärdade av lågt klippta buxbomshäckar eller mer sällan av stenramar. Stora delar av infattningshäckarna var vid inventeringstillfället kraftigt skadade, troligen till följd av buxbomssjukan. Gravvårdar från 1900-talets första hälft dominerar intrycket, med högresta stenar från de första decennierna och mer anspråkslösa vårdar från 1930-talet och framåt. Från 1930-, -40- och -50-talen finns även ett flertal monumentala familjegravar liksom högresta polerade vårdar och bautastenar, de senare relativt ovanliga inslag under tidsperioden. Växtligheten är i jämförelse med gamla kyrkogården rik, med ett stort inslag av formklippta städsegröna buskar liksom dvärgsyrener, rosor och kärleksört. Byggnader på kyrkogården Nordväst om kyrkan ligger det bårhus som uppfördes 1953 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe 1949. Vid en ombyggnad 2014 fick bårhuset kylrum samt möjlighet till bisättning och borgerlig begravning. Även RWC tillkom. Byggnaden har sockel av gråsten i bruk, slätputsade och vitkalkade murverk samt ett brant sadeltak avtäckt med rött enkupigt tegel. I västfasadens norra del finns ett blyspröjsat fönster med färgade glas och omfattning av frilagd fältsten som sträcker sig från sockel till takfot. Huvudentrén flyttades 2014 till norra gaveln och utgörs av en rakt avslutad pardörr med diagonalställd brunmålad panel i en rak smyg. I gavelröstet återfinns en lucka med utförande enligt samma princip. I södra gaveln, där pardörren ursprungligen var placerad, tillkom vid ombyggnationen två enkeldörrar med brunmålad diagonalställd panel och en blindering i gavelröstet i form av ett latinskt kors sattes igen. I västfasadens södra del upptogs ljusinsläpp för RWC i form av ett mindre liggande rektangulärt fönster. På parkeringen söder om nya kyrkogården finns vaktmästeri och wc inrymt i en byggnad med vitputsade murverk och sadeltak avtäckt med rött enkupigt tegel. Källor och litteratur Slimminge kyrka, Villie församling, Underhållsplan (2005-06-15), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund. Slimminge kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2017-06-22), Barup & Edström Arkitektkontor AB, Limhamn/Simrishamn. Skurups kommun. Bygga, bo & miljö. Översiktsplan: https://www.skurup.se/oversiktsplan, hämtad 2019-09-17. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Skurups kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/skurup.html, hämtad 2019-10-17. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2019-10-23. Platsbesök 2019-09-12. |
