Stäng fönster Sjöbo kn, ÅSUM 41:1 SÖDRA ÅSUMS GAMLA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Södra Åsums gamla kyrka ligger invid Åsumsån strax norr om Sjöbo. Kraftkällan som ån utgör har varit central för byn där en kvarn var i drift fram till 1960-talet. Den senaste kvarnanläggningen från 1860 med tillhörande inlopp, rännor, dammar och ekonomibyggnader finns ännu bevarad, liksom huvudbyggnaden Villa Åsum uppförd 1902–03 efter engelskt villaideal. I förhållande till länet i stort uppvisar kommunområdet ovanligt få fornlämningar från äldre tid och tycks ha utgjort ett marginalområde mellan de kustnära centralbygderna och ris- och skogsområdena i inlandet. Påvisade och kontinuerliga bosättningar i större utsträckning uppstår främst vid övergången till kristen tid. I Södra Åsum hittades emellertid 1882 en guldbrakteat, ett forntida mynt eller hängsmycke som i detta fall dessutom är helt unik då den är världens största kända exemplar av denna typ av föremål. Fyndet kan möjligen tyda på att platsen var viktig långt tidigare. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes på 1100-talet och kyrkbyn finns belagd i skrift sedan 1300-talet, då som Asum. Namnet syftar på höjdsträckningen vid kyrkan. Södra lades till 1885 för att skilja socknen från Norra Åsum. Åsum är upptaget på kungalevslistan i Kung Valdemars jordebok från omkring 1230. Kungaleven utgjorde under tidig dansk medeltid kronans administrativa stödjepunkter i landskapet, möjligen en motsvarighet till de husabyar som under tidig medeltid fanns i det medeltida Sverige. Åsums gård var under 1600-talet en av ett tiotal adelsgods eller sätesgårdar i området och byn var länge en av de största inom det nuvarande kommunområdet. På 1700-talet fanns förutom sätesgården som sedermera blev frälsegård under Övedskloster 25 gårdar och sju gatehus. Vid samma tillfälle utgjordes Sjöbo, som sedan medeltiden ingått i Södra Åsums socken, av sex gårdar. I och med skiftet 1852 kom byarna att splittras och i Sjöbo, som var en knutpunkt i vägnätet och hade gästgiveri, inleddes en expansiv period. 1898 blev byn municipalsamhälle inom Södra Åsums landskommun som vid storkommunreformen 1952 slogs ihop med Björka och Ilstorp och fick namn efter Sjöbo, där befolkningen nu nästan fördubblats sedan första världskriget. När församlingarna i Södra Åsum, Björka och Ilstorp sammanslogs 2002 fick även den nya församlingen namn efter Sjöbo. Den nya kyrkan som uppfördes i början av 1900-talet då den gamla inte längre kunde rymma den växande församlingen ligger några hundra meter söder om kyrkbyn och den medeltida kyrkan, där villabebyggelse från 1900-talets andra hälft i norra utkanten av Sjöbo ansluter. I övrigt består kyrkoanläggningens närmiljö idag av ängs- och åkermark med inslag av skogsdungar, inte minst längs den slingrande Åsumsån, samt gårdsmiljön med ett flertal större sentida ekonomibyggnader. Södra Åsum utgör riksintresse för kulturmiljövården, där utöver de båda kyrkorna, Åsumsgården och kvarnanläggningen även skolbyggnad, en av länets bäst bevarade stenvalvsbroar från 1700-talet samt en av länets äldsta friluftsbad nämns som uttryck för riksintresset. Kyrkoanläggningen ligger inom registrerat fornlämningsområde Södra Åsum 26:1 som avser bytomten enligt de äldsta lantmäterikartorna och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Södra Åsum utgör riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkogård De äldsta delarna av Södra Åsums kyrkogård omgav kyrkan i dess direkta närhet. Medeltida kyrkogårdar var i regel gräsbevuxna med ängskaraktär, där gravplatserna markerades av gravkullar och möjligen enkla träkors. Endast i särskilda fall förekom hällar av sten. En ägoindelningskarta från 1755–57 visar kyrkogården som en oregelbunden fyrkant belägen en bit från bygatan, nuvarande Södra Åsumsvägen, där platsen mellan kyrkogården och bygatan sannolikt fungerade som allmän samlingsplats/kyrkbacke. Enskiftet 1809 förändrar inte kyrkogårdens storlek, men de omkringliggande tomterna för bland annat präst- och klockareboställe som tidigare tillhört kyrkan övergår nu i Åsumsgårdens ägo. Den första kända utvidgningen dröjer till 1849, då tomtgränsen i väster flyttas ut till bygatan och gränserna i övriga väderstreck rätas upp. Denna omfattning, som även syns på laga skifteskartan från 1856, motsvarar dagens kyrkogård med undantag av en avnupen kvadrat i sydvästra hörnet som ännu inte hade inkorporerats. Lantmäterikartan från 1912 visar dagens utbredning, men då hade kyrkan varit ödekyrka i tio år. Sannolikt sker den sista utvidgningen i sydost under 1800-talets senare del, när även kyrkogårdsidealen med kvartersindelning, gångsystem och arrangerad växtlighet gör sitt inträde i Södra Åsum. Fotografier från tiden som ödekyrka visar hur häckar och planteringar avlägsnats och kyrkogården lämnats att växa fritt som ängsmark. I samband med att kyrkan börjar iståndsättas i slutet av 1920-talet tas även krafttag med kyrkogården, som 1932 harvas och sås med gräs. För att utföra detta arbete avlägsnades alla gravstenar och i efterhand riktas kritik mot att arbetena inte föregicks av en kartering av gravplatsernas placering. I Ystads Allehanda 2 oktober 1935 kan man exempelvis läsa att ”då nu gravstenarna åter placerats ut på sina platser, är det måhända både si och så med placeringen”. Dagens kyrkogård är gräsbevuxen, med gravstenar från 1800-, 1900- och 2000-talen ståendes direkt i gräset. I enstaka fall förekommer grusade gravplatser, stenramar och järnstaket. Framför kyrkans västportal ligger ett antal hällar i gräset. Återlämnade gravstenar finns samlade i kyrkogårdens nordöstra och sydöstra hörn. Vegetativ utsmyckning vid gravplatserna förekommer i något enstaka fall och då i form av lågväxande städsegrönt. I öster finns dock en familjegravplats med säreget tätvuxna, höga och välklippta buxbomshäckar som nås via en påtagligt smal öppning. En handfull solitärer finns, såsom ask, vårtbjörk, fläder och ett sorgeträd i form av en hängask. Kyrkogården inramas av en trädkrans av lindar, varav femton planterades i början av 1980-talet då de ersatte rötskadade cirka 145 år gamla individer, samt en bogårdsmur av kallmurad fältsten. Västra murens norra del täcks av murgröna. Entrén i väster utgörs av smidesgrindar som hänger i stolpar av granitkvadrar vilka kröns av pyramidformade stenar. Härifrån löper en grusad gång till västportalen och runt kyrkan. Källor och litteratur Södra Åsums gamla kyrka, Sjöbo församling, Underhållsplan (2010-12-03), Barup & Edströms arkitektkontor AB, Simrishamn. Södra Åsums gamla kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2017-05-31), Barup & Edströms arkitektkontor AB, Limhamn och Simrishamn. Banning, K. A Catalogue 0f Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100–1600, Akademisk Forlag, Köpenhamn: 1976. Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=5&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4c3230362d31363a31, hämtad 2019-03-20. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/sjobo-s-asum.html, hämtad 2019-02-01. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html#, hämtad 2019-02-01. Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2019-01-21. Sjöbo kommun. Bygga, bo och miljö. Kulturmiljöprogram Sjöbo tätort: https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-kulturmiljoer.html, hämtad 2019-02-01. Skånska Dagbladet, Järnålderns största medalj, publicerad 2010-03-03: https://www.skd.se/2010/03/03/jarnalderns-storsta-medalj/, hämtad 2019-03-20. Platsbesök 2018-07-30, 2018-10-10. |
