Stäng fönster Simrishamn kn, SIMRIS 207:1 SIMRIS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Simris by ligger i sydöstra Skåne, några kilometer sydväst om Simrishamn i ett flackt och öppet jordbrukslandskap. I öster gränsar socknen till havet och i norr till Tommarpsån. Trakten har varit attraktiv för bosättning under förhistorisk tid och är mycket rik på fornlämningar. Strax söder om Simrishamn, intill havet finns Skånes näst största hällristning, Yxornas häll, med omkring 250 ristningar. Norr om byn, intill Tommarpsån ligger ett gravfält, Bjärsjöfältet, där 104 gravar från brons- och järnålder undersökts genom arkeologisk utgrävning. Kring Simris by finns också ett stort antal gravhögar och resta stenar. En fast bebyggelse etablerades sannolikt i området kring vikingatid/tidig medeltid. Äldsta skriftliga belägg för Simris (Symbros) är från 1133. Den äldsta bebyggelsen kan ha anlagts kring en liten våtmark. När kyrkan byggdes fick den en placering väster om våtmarken alldeles intill en gravhög. Gravhögen fanns ännu kvar på 1800-talet. När den togs bort påträffade man hällkistor i högen och enligt äldre berättelser stod en runsten på gravhögen. Ett par runstenar, en större och en lite mindre, har senare påträffats inmurade i norra kyrkogårdsmuren. Båda stenarna är ristade med skriftband formade som ormslingor. Den stora stenen anses vara något yngre än den lilla, kanske ristad under 1000-talets andra hälft. Texten på den lilla stenen tolkas: "Sigrev lät resa denna sten efter Forkun - fader till Knuts dräng Asulv. Gud hjälpe hans själ". Texten på den större stenen tolkas: "Bjarnger lät resa denna sten efter sin broder Refn, sven hos Gunnulf i Svitjod". Vid tiden före enskiftet 1819 bestod bybebyggelsen i Simris av 27 gårdar och 9 gatuhus grupperade runt våtmarken i en oregelbunden trekant. Efter skiftet låg endast 10 gårdar kvar. Idag har byn en större utbredning samlad kring trekanten i mitten av byn och intill tillfartsvägarna. Byn består av en blandad bebyggelse av gårdar och gatehus och senare villabebyggelse. Söder om kyrkan ligger prästgården från 1855 och öster om kyrkogården låg tidigare klockarbostället. I byns västra utkant, i vägkorsningen till Borrby och Viarp, ligger Simris nya kyrkogård anlagd på 1920-talet. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Simris 56:1. Fornlämningen avser Simris bytomt före skiftet 1819 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård På de äldsta kartorna över Simris markeras kyrkogården som en någorlunda regelbunden kvadrat med kyrkan i dess mitt. Kyrkogården tycks ha behållit både sin storlek och form. Byvägar löper tätt inpå kyrkogårdsmuren i norr och söder och i väster gränsar kyrkogården till en gård. I öster finns numera en ekonomibyggnad som tillhör församlingen, ett bårhus samt parkeringsplats. Intill bårhuset står ett gammalt brunnskar av stående kalkstensflis. Kyrkogården begränsas i söder, väster och öster av en putsad naturstensmur, avtäckt med kalkstenshällar. Södra mursträckningen är låg och kompletteras med ett vitmålat järnstaket. I norr finns en avenbokshäck. Ingångsöppningar till kyrkogården består av vitmålade järngrindar i norr, öster och söder. Kyrkogården har grustäckta gångar och gravplatser begränsade av klippta buxboms- och ligusterhäckar. Gravplatserna ligger tätt och kyrkogården har en förtätad karaktär. Enstaka prydnadsträd förekommer liksom häckar och större barrbuskar. En ny kyrkogård anlades på 1920-talet i byns sydvästra utkant. Gravplatserna ordnades i gångar avgränsade med buxbom och senare även av ligusterhäckar. Nya kyrkogården utökades mot väster 1960. År 1998 besåddes den nya kyrkogårdens äldre del med gräs kring en centrumplats. Gravkvarterens buxbom och planteringsramar av sten togs bort och avenbokshäcken kompletterades för att skärma av mot intilliggande kvarter. Nya kyrkogården omges av en avenbokhäck. Byggnader på kyrkogården Bårhuset öster om gamla kyrkogården byggdes 1961. Bårhuset har spritputsade, vita fasader med stenfot av huggen granit. Ett kors av koppar sitter i östra gavelsidan över ingången till bårhuset. Dörren är brädklädd. Två rundbågsformade smala ljusöppningar med fönsterbågar av mässing eller koppar finns i söder och norr. I väster finns ett rundfönster med fönsterbåge av trä. Yttertaket är ett sadeltak täckt av rött tegel och vindskivorna är av trä. En ekonomibyggnad med förråd och personalutrymme ligger utanför kyrkogårdens nordöstra hörn. Byggnaden har putsade och vitkalkade fasader, blåmålade dörrar och fönster. Taket är ett sadeltak av rött tegel. Källor Simris och Ö. Nöbbelövs församlingar på Österlen, Kyrkohistoriska dokument och bilder. Bygd i Förvandling, Studieförbundet vuxenskolan 1977-78. Simris kyrka, Äldre golvlager i medeltida kor, Helén Lilja, Rapport Arkeologisk under-sökning 1995, Kristianstad läns museum. Simris kyrka, utvändig murverksdokumentation av kyrkans västtorn i samband med restaure-ring 1974, Katalin Sabo, 1994. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Syd 1994:19. Simris – en annan by på Österlen, Ingrid Svensson, Simris 2011. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Underhållsplan för Simris kyrka, Ponnert Arkitekter 2007. Internet Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök, Websida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html |
