Stäng fönster Kävlinge kn, KÄVLINGE 35:13 KORSBACKA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården Korsbacka kyrkogård är i stort sett samtida med kyrkans ursprung. Kyrkogården finns utmärkt i den Häradsekonomiska kartan från 1910-15, illustrerad som en rektangulär kyrkogård med en tydlig axel från kyrkan i norr ner mot Gamla kyrkan och byvägen. Kyrkan är placerad i norr, högst upp på kyrkogården 12 meter ovanför Gamla kyrkan. Ritningar för indelning av kyrkogården med förslag till växtlighet utförs av länsträdgårdsmästaren B. Kjellson. Därefter utvidgas kyrkogården vid tre tillfällen, först österut 1922 efter Birger Kyllenbergs ritningar, och därefter västerut 1939 efter trädgårdsarkitekten G. V Wahlbergs handlingar. Den senaste utvidgningen görs 1979, öster om de äldre delarna. Kyrkogårdens urngravplats ordnas i början av 1940-talet. Den mellersta, ursprungliga kyrkogården från 1897 avgränsas i norr av en låg ripshäck och diverse buskar kring kyrkans parkering. I den västra och östra gränsen finns olika buskar och häckar, bl.a. av idegran, och en trädkrans med både björk, lind och lönn. I söder finns en mur och en ripshäck ut mot byvägen. I häcken står en svartmålad järngrind, och där framför finns en granittrappa flankerad av murade grindstolpar. Från entrén, som ligger mitt för kyrkans södra vapenhus, leder en lindallé i sluttning upp mot kyrkan. På ömse sidor finns ett system av rätlinjiga gravkvarter, skilda av grusgångar, och omgärdade av häckar i idegran, avenbok och buxbom, som även kantar många av de enskilda gravplatserna. Det finns även ett antal gravplatser med stenkant, liksom många utan omgärdning. I norr finns 5 kvarter med urngravar. Utvidgningen från 1922 omges i norr och öster av diverse buskar och ställvis av en ripshäck. Planteringarna öppnar upp sig åt öster i en sluttande gång ut mot den nya kyrkogården. Häcken fortsätter på sydsidan, och gör uppehåll för ett grindparti med stolpar av huggen sten. Utvidgningen är, till skillnad från de ursprungliga delarna som sluttar rakt ner mot byvägen, utformade med terrasseringar. De olika nivåerna förbinds med stentrappor, som ligger längs den trädkantade mittgången. Kvarteren åtskiljs i norr av låga klippta häckar av framför allt bok, medan de enskilda gravplatserna nästan uteslutande kantas av buxbom. Den västra delen från 1939, som på alla sidor omges av avenbokshäckar, efterbildar med sina terrasseringar den första utvidgningen. I söder finns en trappa i granit ut mot byvägen, med en svartmålad järngrind innanför grindstolpar av sten. Området har, precis som den mellersta och östra delen, en huvudgång i nord-sydlig riktning, och tvärgångar ut till gravkvarteren. Växtligheten domineras av buxbom, som omger de flesta kvarter och gravplatser samt avgränsar kvarteren i form av högre rygghäckar. Den nyaste delen från 1979, som omges av en trädkrans av lind, ligger rumsligt fristående, avskuren från de äldre delarna av en nedsänkt GC-väg. Dessa nås genom med långa stentrappor på ömse sidor om cykelvägen. Utvidgningen består av fyra mycket stora gräskvarter, som avdelas av två gångar med betongsten. Endast ett av kvarteren, avgränsat av en oxbärshäck, används för tillfället. De enskilda gravplatserna saknar omgärdning, utan stenarna är satta tillsammans i grusrännor. I den västra delen finns en minneslund, prydd med olika planteringar, sorgträd och en hög minnessten i öster. De äldsta gravvårdarna, som finns i kyrkogårdens mittdel, är enligt förra sekelskiftets ideal mestadels utformade som kolonner eller obelisker, alternativt med hög sockel, uppåt smalnande liv och vinklat krön. Nationalromantikens vårdar är högresta med naturstensliknande former och grov bearbetning, medan de yngre vårdarna generellt är rakare och lägre. Gemensamt för samtliga delar av kyrkogården är, att alla gravar har egna rabattplanteringar med ett stort antal varierande växter. Byggnader på kyrkogården På kyrkogårdens norra sida finns en ekonomibyggnad i rött tegel med sadeltak. På den utvidgade delen av kyrkogården ligger Kristofers kapell, som fått sitt namn efter helgonet Sankt Kristofer, skyddshelgon för Gamla Kyrkan i Kävlinge. Kapellet är byggt 1979 i modernistisk stil med platt tak, mörkbrunt tegel och stora murytor efter Torsten Leon-Nilssons ritningar. En ny entré tillkom 2007. Källor och litteratur Korsbackakyrkans kyrkogård, Lottie Eriksson och Emelie Petersson (2007), Regionmuseet, Kristianstad Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012 Underhållsplan för Korsbacka kyrka 2010-12-01, ItArk Arkitektkontor AB (2010), Helsingborg Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Kävlinge nya kyrka http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-07-01 http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskaps-vard /kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ index. aspx, Länsstyrelsen, hämtad 2014-07-01 Intervju med representanter från Kävlinge församling, möte 2014-08-25. Se även beskrivning av Korsbacka kyrkomiljö under Miljöer. |
