
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ronneby kn, LISTERBY 1:5 LISTERBY KYRKA

Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön Listerby är beläget på en svag åsbildning i södra Blekinge, drygt åtta kilometer öster om Ronneby. Tätorten sträcker sig i nord-sydlig riktning längs Johannishusvägen/Yxnarumsvägen och genomskärs i norr av riksväg 27/E22. Listerby kyrka och kyrkogård ligger i den äldre bykärnan på en låg platå i samhällets södra del. Det omkringliggande landskapet i sydöst utgörs av odlingsmarker belägna i en flack dalgång, uppbrutet och omringat av skogspartier. I likhet med ett antal andra kyrkobygder i Blekinge ligger Listerby strategiskt placerat vid en närliggande vattenled och cirka 300 meter väster om kyrkan slingrar sig Listerbyån som mynnar i Östersjön. Utmed ån skiftar jordbruksmarken till ett fuktängsområde. Mellan Listerbyån och kyrkan går Byvägen, som innan Yxnarumsvägens anläggande utgjorde huvudgatan i Listerby. Den gamla kyrkbyn bevarar radbystruktur, med villabebyggelse, prästgård och församlingshem från tidigt 1900-tal samt ett mindre antal kvarliggande gårdar. I det äldre Medelstad härad utgjorde Listerby ett av .era sockencentra och delar av dagens kyrka utgörs av en romansk kyrkobyggnad från 1100-talet. Med undantag för kyrkan är den arkeologiska kunskapen om bytomten emellertid tämligen okänd. De fornfynd som har påträffats i socknen härrör i huvudsak från stenåldern. På ön Torkö i Listerby socken åter0nns ruiner från Sankta Claras kapell, grundat av Franciskanerorden 1467, idag ett av två kända kloster i Blekinge. På egendomen Göholm 0nns ett klassicistiskt gravkapell från 1817, ett av relativt få gravkapell i Blekinge. Det är uppfört för greve Johan Puke, verksam som generalamiral och avliden 1816. Som en del av en successiv befolkningsmässig expansion i Listerby är tätortens centrum idag förflyttat söderut mot kusten. I och med närheten till riksväg 27/E22 samt en gynnsam placering mellan Ronneby och Karlskrona spås ytterligare inflyttning under kommande decennier. Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Listerby 199 som avser den äldre by tomten och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Under medeltiden hade kyrkogården i Listerby troligen en enkel karaktär utan annan växtlighet än ängsgräs. Gravarna utgjordes sannolikt av låga gravkullar, möjligen markerade med enklare träkors. I regel omgärdades de medeltida kyrkogårdarna av inhägnader för att hindra betande djur att ta sig in bland gravarna. En inhägnad syns också i den första kända kartan som visar kyrkogården kring Listerby kyrka 1743, troligtvis en mur. Kyrkogården hade då en kvadratisk planform. Invid klockaregården söder om kyrkogården stod en klockstapel vilken omnämns i räkenskaperna första gången 1673. En mindre justering av kyrkogårdens utbredningen gjordes efter ombyggnaden av kyrkan på 1840-talet så att en lätt utbuktning skapades vid den nya västentrén. Senare skedde en utvidgning åt väster vilken återges i en plankarta från 1920. När den genomfördes finns emellertid inte dokumenterat. I kartan syns denna del ha slingrande gångar och sporadiskt utplacerade träd, typiskt för det sena 1800-talets mer romantiskt präglade trädgårdsideal. Troligen tillkom dagens utformning med släta gräsmattor och strikta uppordning av gravvårdar i samband med en utvidgning åt söder 1930. Senare under 1900-talet anlades en minneslund i kyrkogårdens västra del efter förslag från trädgårdsarkitekt Ove Magnusson 1979, och 1989 anlades en parkeringsplats vid kyrkogårdens sydvästra hörn. Den äldre delen av kyrkogården närmast kyrkan delas idag in med grusade gångar i oregelbundna grästäckta fält, av vilka flertalet har gravvårdar. Området domineras av ett stort sorgeträd i form av en hängask. Kyrkan är osymmetriskt placerad något norr om den öst-västliga mittaxeln. Runt kyrkans sockel 0nns en grusad gång. Norr om absiden åter0nns en äldre gravvård placerad tätt intill sockeln. 1930-talsdelen i sydost är uppdelad efter ett strikt rutnätsmönster. Kyrkogården omgärdas till stora delar av en kallmurad gråstensmur utan avtäckning. I väst mot Byvägen är två murar snedställda inåt kyrkan vilka möts vid två kvadratiskt huggna grindstolpar och en svartmålad smidesgrind. Grinden leder via en sträckt grusad gång fram till kyrkans huvudentré. Längs gången står stolpbelysningar av gjutjärn med kvadratiska lykthus vilka installerades 2009. En öppen ingång åter0nns i östmurens södra parti, i liv med den nyare delen av kyrkogården. De slingrande gångarna i det sydvästra hörnet är idag borta men lövträd så som hästkastanj och skogslönn 0nns ännu kvar. Trädrader som kantar kyrkogården utgörs bland annat av ask, pelarek och skogslönn. Byggnader på kyrkogården Nordväst om kyrkogården ligger pastorsexpeditionen. Vaktmästarbostad och gravkapell ligger söder om kyrkan. Ett klocktorn av trä av de så kallade Edelstadstypen fanns tidigare söder om kyrkan men är rivet, eventuellt när tornet uppfördes 1871. På Nils Grafströms ritning från 1920 syns en idag riven kvadratisk kyrkbod i kyrkogårdens nordöstra hörn. Denna ska ha varit gråmålad med tjärat papptak. Uppgifter finns också om en tidigare stiglucka vid den norra delen av kyrkogården. Källor och litteratur Anderson, William, Kyrkor i Medelsta härad, Svenska bokhandelscentralen, Stockholm, 1932. Cinthio, Erik (red.), Kyrkobyggnader 1760-1860 D. 1 Skåne och Blekinge = [Skåne and Blekinge], Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1989. Persson, Thomas, Listerby kyrka. Antikvarisk kontroll av interiör renovering, Blekinge Museum, 2009. Öreberg A., Spannel C., Jarnestad B. Å. Anglert M., Listerby kyrka. Underhållsplan. Sweco FFNS Arkitekter AB, 2006. Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=RAK&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3131322d342d3336&p=2 (hämtad 2020-04-19). Riksantikvarieämbetet. Bebyggelseregistret: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000441455&page=historik (hämtad 2020-04-19). Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-04-19). Svensson, Björn O., Listerby kyrka, Svenska kyrkan, Ronneby, 2009. Tuulse, Armin (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt samt generalregister., Stockholm, 1961. Ullén, Marian, Franzén, Kristina, Lindblad, Jakob & Sjöström, Ingrid, Blekinge. Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, 2002.

Beskrivning

Kyrkomiljön
Listerby är beläget på en svag åsbildning i södra Blekinge, drygt åtta kilometer öster om Ronneby. Tätorten sträcker sig i nord-sydlig riktning längs Johannishusvägen/Yxnarumsvägen och genomskärs i norr av riksväg 27/E22. Listerby kyrka och kyrkogård ligger i den äldre bykärnan på en låg platå i samhällets södra del. Det omkringliggande landskapet i sydöst utgörs av odlingsmarker belägna i en flack dalgång, uppbrutet och omringat av skogspartier. I likhet med ett antal andra kyrkobygder i Blekinge ligger Listerby strategiskt placerat vid en närliggande vattenled och cirka 300 meter väster om kyrkan slingrar sig Listerbyån som mynnar i Östersjön. Utmed ån skiftar jordbruksmarken till ett fuktängsområde.

Mellan Listerbyån och kyrkan går Byvägen, som innan Yxnarumsvägens anläggande utgjorde huvudgatan i Listerby. Den gamla kyrkbyn bevarar radbystruktur, med villabebyggelse, prästgård och församlingshem från tidigt 1900-tal samt ett mindre antal kvarliggande gårdar.

I det äldre Medelstad härad utgjorde Listerby ett av .era sockencentra och delar av dagens kyrka utgörs av en romansk kyrkobyggnad från 1100-talet. Med undantag för kyrkan är den arkeologiska kunskapen om bytomten emellertid tämligen okänd. De fornfynd som har påträffats i socknen härrör i huvudsak från stenåldern. På ön Torkö i Listerby socken åter0nns ruiner från Sankta Claras kapell, grundat av Franciskanerorden 1467, idag ett av två kända kloster i Blekinge. På egendomen Göholm 0nns ett klassicistiskt gravkapell från 1817, ett av relativt få gravkapell i Blekinge. Det är uppfört för greve Johan Puke, verksam som generalamiral och avliden 1816.

Som en del av en successiv befolkningsmässig expansion i Listerby är tätortens centrum idag förflyttat söderut mot kusten. I och med närheten till riksväg 27/E22 samt en gynnsam placering mellan Ronneby och Karlskrona spås ytterligare inflyttning under kommande decennier.

Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Listerby 199 som avser den äldre by tomten och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Under medeltiden hade kyrkogården i Listerby troligen en enkel karaktär utan annan växtlighet än ängsgräs. Gravarna utgjordes sannolikt av låga gravkullar, möjligen markerade med enklare träkors. I regel omgärdades de medeltida kyrkogårdarna av inhägnader för att hindra betande djur att ta sig in bland gravarna. En inhägnad syns också i den första kända kartan som visar kyrkogården kring Listerby kyrka 1743, troligtvis en mur. Kyrkogården hade då en kvadratisk planform. Invid klockaregården söder om kyrkogården stod en klockstapel vilken omnämns i räkenskaperna första gången 1673.

En mindre justering av kyrkogårdens utbredningen gjordes efter ombyggnaden av kyrkan på 1840-talet så att en lätt utbuktning skapades vid den nya västentrén. Senare skedde en utvidgning åt väster vilken återges i en plankarta från 1920. När den genomfördes finns emellertid inte dokumenterat. I kartan syns denna del ha slingrande gångar och sporadiskt utplacerade träd, typiskt för det sena 1800-talets mer romantiskt präglade trädgårdsideal. Troligen tillkom dagens utformning med släta gräsmattor och strikta uppordning av gravvårdar i samband med en utvidgning åt söder 1930. Senare under 1900-talet anlades en minneslund i kyrkogårdens västra del efter förslag från trädgårdsarkitekt Ove Magnusson 1979, och 1989 anlades en parkeringsplats vid kyrkogårdens sydvästra hörn. Den äldre delen av kyrkogården närmast kyrkan delas idag in med grusade gångar i oregelbundna grästäckta fält, av vilka flertalet har gravvårdar. Området domineras av ett stort sorgeträd i form av en hängask. Kyrkan är osymmetriskt placerad något norr om den öst-västliga mittaxeln. Runt kyrkans sockel 0nns en grusad gång. Norr om absiden åter0nns en äldre gravvård placerad tätt intill sockeln. 1930-talsdelen i sydost är uppdelad efter ett strikt rutnätsmönster. Kyrkogården omgärdas till stora delar av en kallmurad gråstensmur utan avtäckning. I väst mot Byvägen är två murar snedställda inåt kyrkan vilka möts vid två kvadratiskt huggna grindstolpar och en svartmålad smidesgrind. Grinden leder via en sträckt grusad gång fram till kyrkans huvudentré. Längs gången står stolpbelysningar av gjutjärn med kvadratiska lykthus vilka installerades 2009. En öppen ingång åter0nns i östmurens södra parti, i liv med den nyare delen av kyrkogården. De slingrande gångarna i det sydvästra hörnet är idag borta men lövträd så som hästkastanj och skogslönn 0nns ännu kvar. Trädrader som kantar kyrkogården utgörs bland annat av ask, pelarek och skogslönn.

Byggnader på kyrkogården
Nordväst om kyrkogården ligger pastorsexpeditionen. Vaktmästarbostad och gravkapell ligger söder om kyrkan. Ett klocktorn av trä av de så kallade Edelstadstypen fanns tidigare söder om kyrkan men är rivet, eventuellt när tornet uppfördes 1871. På Nils Grafströms ritning från 1920 syns en idag riven kvadratisk kyrkbod i kyrkogårdens nordöstra hörn. Denna ska ha varit gråmålad med tjärat papptak. Uppgifter finns också om en tidigare stiglucka vid den norra delen av kyrkogården.

Källor och litteratur
Anderson, William, Kyrkor i Medelsta härad, Svenska bokhandelscentralen, Stockholm, 1932.
Cinthio, Erik (red.), Kyrkobyggnader 1760-1860 D. 1 Skåne och Blekinge = [Skåne and Blekinge], Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1989.
Persson, Thomas, Listerby kyrka. Antikvarisk kontroll av interiör renovering, Blekinge Museum, 2009.
Öreberg A., Spannel C., Jarnestad B. Å. Anglert M., Listerby kyrka. Underhållsplan.
Sweco FFNS Arkitekter AB, 2006.
Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=RAK&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3131322d342d3336&p=2 (hämtad 2020-04-19).
Riksantikvarieämbetet. Bebyggelseregistret: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000441455&page=historik (hämtad 2020-04-19).
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-04-19).
Svensson, Björn O., Listerby kyrka, Svenska kyrkan, Ronneby, 2009.
Tuulse, Armin (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En
konsthistorisk översikt samt generalregister., Stockholm, 1961.
Ullén, Marian, Franzén, Kristina, Lindblad, Jakob & Sjöström, Ingrid, Blekinge.
Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, 2002.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ronneby kn, LISTERBY 1:5 LISTERBY KYRKA