Stäng fönster Karlskrona kn, TJURKÖ 1:21 TJURKÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Tjurkö är en av de så kallade storöarna som skapar det naturligt skyddade hamnläge där Karlskrona anlades under senare delen av 1600-talet. Arkeologiska fynd, där ibland den så kallade Tjurköbrakteaten, visar att folk uppehållit sig på ön under lång tid. Brakteaten i guld har runinskrifter på urnordiska, skrivna med den äldre futharken, och har daterats till tiden från 400 till 650 e.Kr. Ön beboddes länge av skärgårdsbönder vars största försörjning hämtades ur havet och bebyggelsen var samlad kring en handfull byar med omkringliggande jordlotter. Tjurkö kom att förändras kraftigt i och med att ett av landets första industriella stenbrott anlades på ön. 1862 köpte den tyske entreprenören F. H. Wolff hemmanet Herrgården där verksamheten snabbt växte till Blekinges största stenbrottsföretag med inriktning på export till Tyskland. Med stenindustrin följde ett nytt samhälle, baserat på lönearbete istället för självhushåll, liksom en utbyggd infrastruktur med vägar, hamnar, bryggor och tåglinjer. Spåren efter verksamheten är ännu påtagliga på ön, bland annat i form av anläggningar som kontorshus, utskänkningsanläggningar, småskaliga stenhuggarstugor, torpbebyggelse och egnahem. Området kring Tjurkö stenhuggeri är utpekat som riksintresse för kulturmiljön och kyrkan nämns som ett uttryck för riksintresset. Kyrkan fick sin nuvarande placering centralt på ön 1929. Närmiljön kring den lilla gräsbevuxna kyrktomten invid Norra Tjurkövägen präglas idag av småhusbebyggelse och lövskog. Intill kyrkan ligger en lägergård med ursprung i ett missionshus uppfört 1928 av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Kyrkotomt Kyrkan är omgiven av en närmast kvadratisk gräsbevuxen tomt som omgärdas av en mur av kallmurad kvaderhuggen granit. Ingången i sydost har smidesgrindar i granitstolpar, vilka vid inventeringstillfället strax efter kyrkans återinvigning var demonterade och låg på kyrkotomten. Från ingången leder en plattsatt gång fram till kyrkans entré. Tomten har ingen växtlighet utöver en hög björk i sydvästra delen. Vid Maren på öns södra del finns sedan 1888 begravningsplats. Byggnader på kyrkotomten I tomtens nordöstra hörn finns en äldre bod i eftersatt skick, med locklistpanel och flackt tegelavtäckt sadeltak. Källor och litteratur Tjurkö kyrka – Underhållsplan, Sweco Architects AB, 2008-05-26. Anderson, W., Sveriges kyrkor – Medelsta härad, Svenska bokhandelscentralen, Stockholm, 1932. Olsson, C. ,Tjurkö kyrka – exteriör och interiör renovering, Blekinge museum, 2022. Tuulse, A. [red.], Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt samt generalregister, Stockholm, 1961. Länsstyrelsen i Blekinge. Kunskapsunderlag till riksintressebeskrivning – Herrgården, Tjurkö stenhuggeri [K 16]: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.76f16c3d1665eba4c3e171b/1539338033825/K16%20Kunskapsunderlag%20Tjurkö%20Herrgård.pdf?TSPD_101_, hämtad 2023-03-10. |
