Stäng fönster Karlskrona kn, HASSLÖ 4:258 HASSLÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Hasslö i den blekingska skärgården är en av de så kallade storöarna som skapar det naturligt skyddade hamnläge där Karlskrona anlades under senare delen av 1600-talet. Hasslö kyrka är belägen centralt på Hasslös nordöstra spets, inbäddad mellan villakvarter och lövskogsdungar cirka 500 meter från havet. Kyrkan är uppförd i syd–nordlig riktning, eller mer exakt med koret i nord-nordöst. Orsaken till att den inte uppförts i för kyrkobyggnader traditionell väst–östlig riktning är okänd. Äldre fastighetsgränser kan vara en förklaring, men redan på häradsekonomiska kartan 1915–1919 har kyrkans fastighet den diagonala och avvikande riktning den ännu har gentemot kringliggande bostadskvarter. Hasslö har historiskt tillhört Förkärla socken, men 1888 bröt sig Hasslö liksom Aspö och Tjurkö ur sina moderförsamlingar och bildade egna socknar. Denna trend hade tidigare under 1800-talet inletts i Blekinges skogsbygder och hade liksom på skärgårdsöarna snarare sin förklaring i en lång väg till sockenkyrkan snarare än den kraftiga befolkningsökning som låg bakom bildandet av nya församlingar på många andra håll i landet. 2010 sammanslogs Hasslö till gemensam församling med Nättraby. Fiske och småskaligt jordbruk har tillsammans med stenbrytning historiskt varit de viktigaste näringarna på ön, som sedan 1965 har broförbindelse med fastlandet via Almö. Kyrkogård Hasslö kyrkogård invigdes 1888, tre år innan kyrkan var färdiguppförd. Den äldsta delen har formen av en rektangel i samma syd-sydväst-nord-nordöstliga sträckning som kyrkan. En första utvidgning skedde som en förlängning i söder på 1920-talet medan en större utvidgning i norr och väster på 1960-talet, på vilken församlingshemmet stod färdig 1972, anlades i en striktare nord-sydlig riktning anpassad efter de omliggande villakvarteren. År 2000 adderades en solfjäderformad del i väster med minneslund och en 2018 invigd askgravlund. Kyrkogården omgärdas till största del av en kallmurad bogårdsmur av fältsten med ingångar genom svartmålade smidesgrindar. Församlingshemmet avgränsas i väster av järnstaket och i öster av kedjor, båda i stenpollare. Samtliga kyrkogårdsdelar är gräsbevuxna och indelas av relativt breda grusgångar. Gamla kyrkogården bevarar ett mindre antal grusade gravplatser omgärdade av stenramar, i övrigt är gravstenarna placerade rakt i gräset. Högre vårdar typiska för decennierna kring sekelskiftet 1900 varvas med lägre hållna stenar vanliga från 1930-talet och framåt, däribland flera större familjegravar med klassicistisk utformning. Enstaka äldre järn- och träkors förekommer liksom nyare mer organiskt utformade stenar. Utmed muren mot församlingshemmet i norr finns ett lapidarium för åtgångna gravstenar. På 1960-talets utvidgning dominerar lägre och bredare vårdar helt. Gravplatserna är delvis ordnade utmed låga rygghäckar av buxbom eller oxbär. Den senaste utvidgningen från 2000 har till större del inte tagits i bruk. Utmed sydvästra gränsen återfinns emellertid både askgravlund och minneslund. Vid den senare finns en högrest minnessten över församlingsbor som avlidit till sjöss. Stenen restes 1968 och har troligen flyttats hit när den nya kyrkogårdsdelen och minneslunden anlades. Kring minnes- och askgravlunden har vegetationen en friväxande karaktär med bland annat björk, ek, rönn och en. På kyrkogården i övrigt är växtligheten begränsad men lövträd förekommer både som solitärer och trädrader, dels ek och björk, men även oxel och blodlönn. Byggnader på kyrkogården Bårhuset i kyrkogårdens sydvästra hörn är samtida med den första utvidgningen på 1920-talet. Byggnaden har rektangulär planform, vitmenade fasader och flackt sadeltak avtäckt med rött tegel. Den stickbågiga entrén i öster har grönmålade portblad med stora dekorativa smidesgångjärn. I norr och söder finns två mindre stickbågiga fönster med småspröjsade järnbågar. Församlingshemmet norr om kyrkan som stod färdigt 1972 är tydligt inspirerat av kyrkobyggnaden gällande volym samt fasad- och takmaterial samtidigt som tidstypisk fönster- och dörr indelning ger byggnaden en tydligt modernistisk prägel. Till församlingshemmet adderades 1989 en lägre vinkelbyggnad med bland annat expedition och personalutrymmen, även denna med rött fasadtegel och rött tvåkupigt taktegel på det i detta fall betydligt flackare sadeltaket. Källor och litteratur Underhållsplan för Hasslö kyrka (2004-10-12), SWECO FFNS Arkitekter AB, Karlskrona. Vård- och underhållsplan – Hasslö kyrkogård (Rapport nr 2019:20), Ankdammen Konsult, Karlskrona Andersson, W. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium, Blekinge Band I, Medelsta härad, Stockholm: Svenska Bokhandelscentralen, 1932. Ullén, M. (red.). Blekinge – Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002. Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=false&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3131322d342d3339&archive=RAK, hämtad 2020-10-16. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok, hämtad 2020-10-16. Konversation med Patric Ogenblad (2020-10-23), kyrkogårds- och fastighetsförman i Nättraby-Hasslö församling. Platsbesök 2020-10-09. |
