Stäng fönster Tibro kn, RANSBERG 4:1 M.FL. RANSBERGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Den gotiska salkyrkan är belägen på den södra halvan av en nästan kvadratisk kyrkogård dock har rundade hörn i öster, samt en triangulär utbuktning åt nordväst. Kyrkan är orienterad österut. I den sydvästra delen av kyrkogården står en klockstapel. Kyrkogården omges av en omkring en meter hög kallmur av natursten. På innersidan av denna är i en rad av gamla lövträd. Raderna av gravar ligger parallellt, vända österut. De flesta är från tidigt 1900-tal, somliga med järnstaket. Den norra delen av kyrkogården ligger i sluttningen av Prästebacken och har väldigt få gravar. Denna del tillkom 1903. Muren har fyra öppningar, två i väster, en i söder och en i sydost. Den södra och östra har grindstolpar av kalkstenshällar med krönande klot. Dessa bär upp påkostat smidda pargrindar. De bär initialerna 1802 och P.I.S., en lokal mästare. Vid den södra står ett parti av en sandstenskolonn. Den södra öppningen i väst har en liknande smidd pargrind. Men denna hänger på klotförsedda grindstolpar av granit, vilka är av ett senare datum. Den nordvästra öppningen har två små spetsiga granitstolpar som bär upp en låg pargrind i ett betydligt enklare och senare utförande. Från grinden i sydväst går en gång med gjutna plattor fram till kyrkans västportal. En liten plattlagd gång fortsätter längs nordsidan till sakristian. Runt kyrkogården löper en nästan kvadratiskt utlagd grusgång som anknyter till grindarna i öst och söder. Längs kyrkväggen är små kalkstensplattor utlagda. I den sydöstra delen av kyrkogården är en liten gravkulle med en liggande porträttgravsten över den 1720 avlidne kyrkoherde Lars Wollin, avbildad med fru och barn i relief. I kullens västra sida är en snedställd sten med järnringar, vilken utgör ingång till gravvalvet. Graven tillhör barocktidens tumbatyp. Få tumbor finns kvar i dag och de är sällan kvar på sin ursprungliga plats, vilket denna dock är. Graven fylldes med grus och hällen restaurerades år 1995. Väster om denna står ett solur av sandsten från 1602 på en ekfot. Denna återbördades hit vid kyrkogårdsrenoveringen 1979 efter att ha funnits på en gård. Kyrkogården renoverades 1978-80 varvid ett flertal grusgångar lagts igen och nya gräsmattor anlagts. Flera gravinhägnader borttogs och några moderna armaturer av varierande utseende tillkom. Alldeles väster om kyrkogården är ett kombinerat bårhus och vaktmästeri. |
