Stäng fönster Vimmerby kn, DJURSDALA 20:1 DJURSDALA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN -Sockenkyrkan ligger på en kulle som höjer sig i avsatser från södra stranden av Juttern och som egentligen är belägen mitt i den stora dalgången med betydande sluttningar åt alla håll. Kring kyrkan ligger kyrkogården som omges av en splittrad trädkrans. Kyrkan saknar torn men placeringen på höjden och den intilliggande höga klockstapeln gör platsen synlig vida kring. Mitt på kyrkogården ligger bårhuset från 1948 som har en till kyrkan anpassad arkitektur. Sydväst om kyrkan låg fram till 1911 ett sockenmagasin. Enligt muntliga uppgifter flyttades magasinet då till en plats sydväst om kyrkogården. Numera är magasinet rivet. På planen söder om kyrkogården låg tidigare sockenstugan som från 1840-talet inrymde kyrkskolan. År 1880 byggdes en ny skola på samma plats. Denna revs 1970. Då hade en helt ny skola stått klar sedan 10 år tillbaka. Skolan, som ännu är i drift, är belägen strax sydväst om den stora öppna plan som numera finns på gamla skolans plats. Planen fungerar numera som parkering. Söder om parkeringen ligger ett enfamiljshus som uppfördes som kantorsbostad omkring 1970. Tidigare hade kantorsbostaden funnits på gamla skolhusets övervåning. Kantorsbostaden ägs ännu av församlingen och hyrs av en anställd. Längs vägen mot Djursdala by, strax sydost om kyrkogården, ligger det gamla fattighuset/ ålderdomshemmet. Detta togs i bruk som församlingshem vid 1900-talets mitt och byggdes då om. Om- och tillbyggnad utfördes också år 2000. Intill församlingshemmet har tidigare kyrkstallar varit belägna. KYRKOGÅRDEN -Kyrkogården omger kyrkan i alla väderstreck och har en rektangulär form. Närmast kyrkan finns den äldsta delen. Utvidgningar har under 1900-talet gjorts mot väster, senast på 1970-talet då en stor del tillkom. Trots att kyrkogården brukats sedan medeltiden finns idag få spår, varken i struktur eller i form av gravvårdar, som är äldre än från 1800-talets mitt och slut. Mycket av dagens kyrkogård präglas av den omdaning som genomfördes på 1930-talet då många gravvårdar plockades bort, gångar rätades ut och nya stadgar för gravvårdarnas utformning fastslogs. Efter omdaningen anlades familjegravplatserna som grusgravar omgärdade av häckar och i kvarter C ordnades ett linjegravsområde. Det är resterna av denna struktur som idag är tydligast även om många grusgravar såtts sin. Den ålderdomliga klockstapeln, bårhuset och omgärdningar i form av murar och staket är betydelsefulla delar av kyrkogården. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET - Djursdala kyrka och kyrkogård är belägna på traktens högsta kulle. Från kyrkogården har man en slående utsikt över sjön Juttern och det omgivande böljande landskapet. Till kyrkomiljön hör förutom den ålderdomliga kyrkan och kyrkogården även bårhus, klockstapel, murar och staket. Bårhuset har en till kyrkan anpassad arkitektur som bör värnas. Bebyggelsen som hörde till den gamla kyrkomiljön representeras idag endast av det ombyggda ålderdomshemmet (idag församlingshem) strax sydost om kyrkan. Skola och lärarbostad som traditionellt hört kyrkomiljön till byggdes nya vid 1900-talets mitt. Näraliggande Djursdala by har en mycket ålderdomlig prägel. Djursdala by och kyrkby ingår tillsammans med ett större område i ett av kulturmiljövårdens Riksintressen (Djursdala -88407082). På Djursdala kyrkogård har socknens invånare begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt, hantverksmässigt eller konsthistoriskt värde. Utan förankring i bygden kan en besökare följa den stora familjen Milton över kyrkogården, eller familjen Djurstedt på Djursdala nr 3. Tankarna kan stanna vid de båda pojkarna som drunknade en dag i januari 1931 eller vid något annat personöde. I olika perioder har platsbrist uppstått på kyrkogården vilket lett till att ett 80-tal vårdar numera står uppställda bakom minneslunden, vilket väcker många besökares intresse. På Djursdala kyrkogård är hemmansägare den vanligaste titeln, men det finns också många andra såsom, kyrkvärd, komminister, mjölnare, byggmästare, kronoarrendator och folkskollärare, vilka alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gårds- eller bynamn finns angivet på majoriteten av gravvårdarna, vilket är vanligt på landsbygden. Den äldsta kyrkogården som vi känner till bestod av nuvarande kvarter A, B, delar av C samt G. Genom utvidgningar 1911 och 1970 har kyrkogården fått dagens form. Trots att kyrkogården brukats sedan medeltiden finns idag få spår, varken i struktur eller i form av gravvårdar, som är äldre än från 1800-talets mitt och slut. Träkorsen, som tidigare var den vanligaste typen av gravvård på kyrkogården, är idag nästan helt borta. Mycket av dagens kyrkogård präglas av den omdaning som kyrkogården genomgick på 1930-talet då många gravvårdar plockades bort, gångar rätades ut och nya stadgar fastslogs. Efter omdaningen anlades familjegravplatserna som grusgravar omgärdade av häckar och i kvarter C ordnades ett linjegravsområde. Det är resterna av denna struktur som idag är tydligast. Grusgravarna som finns på kyrkogården bör man värna om eftersom det är en viktig del av kyrkogårdens historia och en försvinnande tradition i länet. De äldsta gravvårdarna, ca 10 stycken som är daterade till 1800-talet bör alla långsiktigt stå kvar på sina ursprungliga platser. Bland dem finns några få som bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller vårdarna av gjutjärn och smide i kvarter C samt de två ovanliga vårdarna av kalksten respektive marmor i kvarter G. Så många som möjligt av de höga vårdarna av svart, polerad granit från tiden kring sekelskiftet 1900 bör också långsiktigt bevaras eftersom de är så karaktärsskapande. De delvis mycket välbevarade linjegravsområdet bör värnas som en betydelsefull del av kyrkogården sociala historia. Barngravsområdet bör också bevaras intakt även då enstaka gravrätter gått ut. Sammanhållna barngravsområden är idag ovanliga på länets kyrkogårdar. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: ·Djursdala kyrka och kyrkogård utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Kyrka och kyrkogård tillsammans med klockstapel och bårhus utgör en värdefull kulturmiljö som ingår som en del i ett av kulturmiljövårdens Riksintressen (Djursdala -88407082). ·Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. ·På kyrkogården finns ett mindre antal vårdar som bär på hantverksmässiga värden samt många med person- och/eller lokalhistoriska värden. |
