Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mörbylånga kn, SMEDBY KYRKA 1:1 SMEDBY KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Beskrivning av kyrkogården

Allmän karaktär
Den kvadratiska kyrkogården omges av en kallmur av grå kalksten. På insidan av muren är en
trädkrans av ask och lönn planterad. Huvudingången ligger i nordost, men kyrkogården har
också två ingångar mot prästgården i väster. Kyrkogården består i huvudsak av öppen gräsyta
och kyrkogården saknar idag grusgångar. Flertalet gravplatser är på den södra sidan om
kyrkan men även norr om kyrkan finns ett mindre antal gravplatser. Det finns ingen
kvartersindelning på kyrkogården. I den östra delen, intill muren, finns den nyanlagda
minneslunden.

Omgärdning
Hela kyrkogården omgärdas av en kallmurad kalkstensmur med visst inslag av gråsten. På
1990- och 2000-talet har delar av muren restaureras då träden gör att den rasar.

Ingångar
Huvudingången är i det nordöstra hörnet av kyrkogårdsmuren. Det är en svartmålad
smidesgrind mellan murade kalkstensstolpar.

I väster finns det två ingångar in till prästgården. Den södra har stolpar av murad kalksten och
grindarna är svartmålade smidesgrindar av samma sort som de i huvudgrinden. Den norra är
en enkel svartmålad smidesgrind av samma typ som de andra, mellan portstolpar av kalksten.

Vegetation
Trädkrans: trädkrans på insidan av kyrkogårdsmuren av lönn och ask
Övrigt: runt och intill vissa gravplatser är det planterat häckar av buxbom

Gångsystem
På Smedby kyrkogård finns inga markerade gångar.

Gravvårdstyper
De äldsta gravvårdarna på Smedby kyrkogård är ett antal kalkstensvårdar från mitten av 1800-
talet. I slutet av 1800-talet blev de höga svarta gravvårdarna moderna tillsammans med
mindre vårdar i samma material och utförande. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar
som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt
för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön.
Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan
viktig influens som blir allt vanligare under början av 1900-talet är antiken. Denna konststil
kallas klassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och
dekorelement som urnor, draperingar och kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren
på gravvårdarna var den kristna symboliken naturligtvis också viktig. Vanliga kristna
dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900
förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom
familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. Hur vanligt det
varit med gravkullar på Smedby kyrkogård vet vi inte. Endast en gravplats med gravkulle är
bevarad på kyrkogården. Den klassicistiska stilen blir alltmer dominerande. Viktiga drag hos
gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare samt
de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar infördes regler för hur höga
gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare och
mer enhetligt utformade. Vårdarna är rektangulära med ett enkelt kors eller blomsterslinga
som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med talldungar och
uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring
gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900-
talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus.
På Smedby kyrkogård har funnits omgärdningar i form av häckar, stenramar och
gjutjärnsstaket. Idag är endast en gravplats helt omramad och belagd med grus och två andra
med jord.

Under 1900-talets första hälft var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på
gravvården. På Smedby kyrkogård finns gravvårdar med titlar på ungefär hälften av
gravvårdarna. Titlarna försvann i det närmste i mitten av århundradet. Under senare år har en
ny form dykt upp. Gravvården får en dekor som knyter an till den dödes intresse eller yrke
t.ex. en fotboll, en lastbil eller en notslinga. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-
talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Smedby kyrkogård
finns det angivet på majoriteten av vårdarna.

Minneslund
Minneslunden ligger i den östra delen av kyrkogården, i det öppna partiet sydost om
kyrkobyggnaden. Platsen utgörs av en rektangulär gräsyta. Buskar av buxbom avgränsar
minneslunden i norr och söder. I öster avgränsas lunden av den 110 cm höga och 75 cm breda
befintliga stenmuren. En äldre svart granitvård har återanvänts och man har skrivit
minneslund på den.

Byggnader
Utanför kyrkogården och integrerad i kyrkogårdsmuren ligger en vitkalkad byggnad av okänd
ålder som numera används som redskapsbod, förråd och besökstoalett.

Övrigt
På 1600-talet skall det enligt uppgift av Tekla Engström ha funnits en runsten på kyrkogården.
På ett par av vårdarna finns små metallskyltar där det står ”Aktiebolaget Bröderna Flinks
granitstenhuggeri Westervik”

Gravvårdstyper
Kyrkogården omgärdas åt alla håll av kyrkogårdsmuren i kalksten. Sammanlagt skall det
enligt gravkartan finnas 535 gravplatser. Kyrkogården har idag ingen kvartersindelning och
gravplatserna ligger utspridda i ett oregelbundet mönster. Det finns inte heller några
markerade gångar. Flera av gravplatserna var ända fram till början av 1990-talet omgärdade
med häckar av dessa återstår endast ett fåtal. Alla vårdarna är vända mot väster och öster och
hela kyrkogården är insådd med gräs.

På kyrkogården finns flera olika typer av gravvårdar från 1800-talets mitt och framåt. Den
äldsta vården är en kalkstensvård rest över en hemmansägare från socknen år 1845 och finns
på södra sidan om kyrkan. I övrigt finns det ytterligare 12 vårdar från 1800-talet på
kyrkogården, den äldsta vården i den östra delen av kyrkogården är från 1876, stiltypiskt ser
dock själva vården ut att vara gjord senare. Kanske har den ersatt en tidigare vård eller
möjligen har man slipat om stenen. Den äldsta vården på den norra sidan är från 1867. Under
1900-talet är det en jämn spridning av vårdar från de olika årtiondena. Materialen är främst
svart och grå granit, men även röd förekommer. De äldsta vårdarna och flertalet av vårdarna
från 1800-talet är dock gjorda i kalksten. På den norra sidan är de flesta vårdarna höga
stående, blankpolerade svarta granitvårdar från slutet av1800-talet och början av 1900-talet.
Två vårdar på södra sidan, är gjorda i trä, varav den ena föreställer tre kors och den andra ett
enkelt kors. En granitvård har ett kors av marmor. Ett fåtal vårdar är korsformade. Enstaka
vårdar har nationalromantiska stildrag och vårdarna från 1930-talet är mycket breda. Norr om
kyrkan växer det buskar av tuja eller buxbom vid ett par av gravplatserna och i området finns
kyrkogårdens enda bevarade murgrönskulle. Kyrkogårdens enda gravplats med stenram finns
söder om kyrkan och dess plan är grusad och två gravplatser har låga buxbomsomgärdningar
och jordbelagda ytor. Norr om kyrkan är gravplatserna koncentrerade till den västra delen och
i den östra finns en stor tom gräsyta. Enstaka gravplatser har ingen vård utan markeras endast
med en plantering.

På ungefär hälften av alla vårdar är den dödes yrkestitel angiven. Vanligast är lantbrukare.
Andra titlar som förekommer är kontraktsprosten, hemmansägaren, sjökaptenen, kantor och
folkskolläraren, trädgårdsmästaren, smedmästaren, skepparen, nämndemannen,
snickarmästaren, ”machinisten”, kyrkovaktmästaren, lärarinnan, köpmannen, prosten,
kyrkoherden, provinsialläkaren, advokaten, sjöingenjören, lärarinnan, kyrkovärden och
professorn. By/gårdsnamn anges på merparten av vårdarna.

Övrigt
Inne i kyrkan ligger minst ett avbrutet marmorkors som med största sannolikhet kommer från
någon av gravvårdarna i området.
Flera av de äldre kalkstensvårdarna är svåra att läsa.