Stäng fönster Mörbylånga kn, BRÖTTORP 13:1 NORRA MÖCKLEBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Norra Möckleby kyrkogård är i det närmaste rektangulär till formen. Kyrkan ligger i norra delen av kyrkogården med de största gravytorna söder om kyrkan. Det finns dock gravplatser runt hela kyrkan. Kyrkogården är indelad i tre kvarter, A-C. I kvarteren blandas gamla och nya gravvårdar. Det finns också en hel del lediga gravplatser. På kyrkogården finns flera mycket ålderdomliga gravvårdar bevarade bl.a. en samling av kalkstenskors som står uppställda öster om koret. Omgärdning Hela kyrkogården omges av en kallmurad kalkstensmur. Bitvis har muren förstärkts med cement. På utsidan av muren i väster finns järnringar i muren. Här bands hästarna medan man var i kyrkan. I norr är delar av muren överväxt med murgröna. Ingångar Kyrkogården har tre ingångar som ligger i öster, söder och väster. De har dubbla svartmålade smidesgrindar mellan vitputsade stolpar. Varje stolpe täcks av en skiva kalksten. Grinden i väster bekostades enligt en inskription på grinden av byarna i den norra delen av socknen 1830 och den östra av södra delen av socknen 1831. Vegetation Trädkrans: En trädkrans finns runt hela kyrkogården. Enstaka träd har under de senaste 20 åren bytts ut mot nya. Flera sorters träd finns representerade: Ask, alm, lind, oxel, lönn och blodlönn. Övrigt: I anslutning till minneslunden är en tujahäck planterad. Gångsystem En gång går från kyrkans ingång i väster till ingången i öster. Den är i väster belagd med kalkstensplattor och i öster med grus. Från denna går en mindre gång, belagd med kalkstensplattor, fram till kyrkans ingång i väster. Tidigare gick en gång från kyrkans ingång i söder till kyrkogårdens ingång i söder. Denna är idag insådd med gräs men kan ännu tydligt urskiljas. Gravvårdstyper De äldsta gravvårdarna på Norra Möckleby kyrkogård är de kalkstenshällar som finns bevarade. De dateras främst till 1600- och 1700-talet. Ett fåtal av dessa ligger idag på kyrkogården. En ligger i kyrkans grund och en återfinns som trappflisa vid den södra ingången. Flera hällar ligger idag som golv i det kombinerade bårhuset och förrådet. Under 1800-talet försvann de liggande vårdarna till förmån för de stående. En vanlig typ av vård från 1800-talet på Norra Möckleby kyrkogård är kalkstenskors. Dessa ska ha tillverkats av en stenhuggare Jansson i Långrälla. Flera av dess står idag uppställda öster om kyrkans kor. I slutet av 1800-talet blev de höga vårdarna av svart eller grå granit moderna tillsammans med mindre vårdar i samma material och utförande. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön. Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan viktig influens som blir allt vanligare under början av 1900-talet är antiken. Denna konststil kallas klassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och dekorelement som urnor, draperingar och kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren på gravvårdarna var också den kristna symboliken naturligtvis också viktig. Vanliga kristna dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. På äldre fotografier kan man se flera gravkullar över hela kyrkogården, men inte så många gravvårdar. Den klassicistiska stilen blir alltmer framträdande när det gäller gravvårdarnas utformning. Viktiga drag hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar, så också i Norra Möckleby, infördes regler för hur höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare och mer enhetligt utformade. Vårdarna är rektangulära med ett enkelt kors eller blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med talldungar och uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900-talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus. På Norra Möckleby kyrkogård har funnits omgärdningar i form av häckar, stenramar och gjutjärnsstaket. Idag finns endast enstaka rester kvar av detta. Under 1900-talets första hälft var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på gravvården. På Norra Möckleby kyrkogård finns gravvårdar med titlar men inte i någon större omfattning. Titlarna försvann i det närmste i mitten av århundradet. Under senare år har en ny form dykt upp. Gravvården får en dekor som knyter an till den dödes intresse eller yrke, men detta har ännu inte blivit vanligt på Norra Möckleby kyrkogård. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Norra Möckleby kyrkogård finns det angivet på majoriteten av vårdarna. Minneslund Minneslunden ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn. Den avgränsas av en tujahäck som är öppen mot nordväst. Platsen markeras av ett kalkstenskors med texten minneslund. Detta står i en plantering med ölandstok, krypen och sommarblommor. Här finns också ställ för blomvaser och ett skåp för ljus. Mot tujahäcken står en bänk. I planteringen och vid häcken står flera låga ljusstolpar. Byggnader I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en byggnad av sten. Fasaden är putsad och avfärgad i vitt. Taket är belagt med rött tegel. I söder finns två gluggar och två dörrar av trä. De sistnämnda är svartmålade liksom övriga snickerier. Inne i byggnaden är golvet belagt med gamla gravhällar. Byggnaden används idag som förråd och redskapsbod. I södra delen av kvarter A står en klockstapel. I denna hänger en klocka som tagits ur bruk. Den göts 1643 av Gert Meyer. Klockan är idag spräckt men församlingen ansåg att den hade en vacker dekor och ville därför bevara den. Arkitekt Nils Carlgren har ritat den klockstapel som uppfördes i början av 1960-talet. Den består av två pelare av murad kalksten och täcks av ett tälttak i trä. Övrigt Äldre gravvårdar som tagits bort från kyrkogården är dels uppställda öster om kyrkan, dels sydost om kyrkogården. Man kan i kyrkogårdsmuren hitta rester av äldre tegelpannor märkta WNS. Dessa kommer från Wärnanäs tegelbruk som var i drift vid slutet av 1700-talet fram till sekelskiftet 1900. En stor del av deras produktion skeppades till Öland. Än idag kan man se rester av tegelbruket norr om den Oxenstiernska byggnaden på Värnanäs. Beskrivning av gravkvarteren A-C Allmän karaktär Kvarter A och B är belägna söder om kyrkan och kvarter C runt kyrkan i övriga väderstreck. Flest gravplatser finns i de båda kvarteren söder om kyrkan. Gravvårdarna är placerade i rader och vända mot öster eller väster. I kvarter A är samtliga vårdar vända mot öster. Flera lediga gravplatser finns i samtliga tre kvarter. Kyrkogården är öppen och överskådlig med en blandning ålderdomligt av och modernt. Gravvårdstyper På Norra Möckleby kyrkogård finns en blandning av gravvårdar från de senaste 200 åren. Äldst är pastor Jonas Lindströms gravhäll från 1804 i kvarter B. I kvarteren A och C kan man se en liten övervikt för gravvårdar från 1900-talets andra hälft men även i dessa båda kvarter finns gravvårdar från 1800-talet. Från slutet av 1800-talet och fram till idag följer gravvårdarna på Norra Möckleby kyrkogård den allmänna trend som beskrivits tidigare i rapporten. De höga stående gravvårdarna, ofta av svart granit, är framträdande trots att de inte är många till antalet. Den vanligaste typen av gravvård är de låga, rektangulära vårdarna med dekor typisk för olika perioder under 1900- talet. Majoriteten av gravvårdarna är av granit. Vanligast är svart och grå granit men även röd förekommer. Liksom på de flesta kyrkogårdar på Öland är kalksten som material i gravvårdarna vanligare än på fastlandet. Av särskilt intresse på N Möckleby kyrkogård är de ålderdomliga kalkstenskors varav det finns flera bevarade på kyrkogården. Majoriteten av dem står idag uppställda öster om kyrkan men några förefaller stå kvar på sina ursprungliga platser. De ska vara tillverkade av en stenhuggare Jansson från Långrälla. Förutom dessa material finns två kors av gjutjärn i kvarter B. I kvarter C finns en modern vård i form av en pelare som är tillverkad av cement och fyra gravkullar överväxta med murgröna. Tidigare var de flesta gravplatser omgärdade och belagda med grus. Idag finns en sådan gravplats kvar i kvarter C. Omgärdningen är här i form av en stenram. Ytterligare två gravplatser har kvar sin omgärdning i form av ett smidesstaket och en buxbomshäck men båda är insådda med gräs. Det finns också fyra gravkullar överväxta med murgröna. De yrkestitlar som anges på gravvårdarna har med några få undantag koppling till jordbruket eller kyrkan. Vanligast är titeln lantbrukare. Två ovanliga titlar är undantagshustrun och den fina titeln lantbrukarparet. På majoriteten av gravvårdarna är den dödes hemort angiven. Övrigt Israel Ahlqvist blev kyrkoherde i N Möckleby 1844 och prost över Ölands medelkontrakt 1866. Ahlqvist var en lång man som var mycket intresserad av jakt. Innan har blev kyrkoherde i N Möckleby var han bl.a. verksam som komminister i Runsten. År 1824 gjorde en dagboksskrivande ölandsresenär ett besök hos honom. Det var inga smickrande ord han hade att säga om komminsterns hushåll. Maten var dålig och sängplatsen bestod av råghalm på golvet. Man kan väl tänka sig att det blev bättre ordning när han gifte sig 1828. |
