Stäng fönster Kalmar kn, PÅRYD 1:124 KARLSLUNDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Karlslund Kyrka består av två kyrkogårdar. 1) Karlslunda (Gamla) kyrkogård från 1700-talet som ligger i direkt anslutning till kyrkan, väster om Ödbyholmsvägen, och som inventerades år 2005 av Liselotte Jumme. Denna kyrkogård består av tre kvarter, I,II & III. 2) Karlslunda Nya kyrkogård, som är beläget öster om Ödbyholmsvägen och som kom i bruk på 1960-talet. Den inventerades 2007, också av Liselotte Jumme. Båda kyrkogårdarna med respektive inventering redovisas nedan: 1) Karlslunda Kyrkogård (Karlslunda Gamla kyrkogård) Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogården ligger söder (kvarter I) och norr (kvarter II) om kyrkan. Den norra delen har en tydlig utvidgning med en del (kvarter III) som ligger något lägre belägen i landskapen än den äldre kyrkogården. Mellan den gamla och nyare delen finns den gamla kyrkogårdsgränsen kvar som en tydlig markering. Norr om utvidningen finns en gräsyta där minneslunden är anlagd. Både den södra och norra delen av kyrkogården har en enkel anläggningsform med rader av vårdar i gräsmatta. Kyrkogården omges av en sporadisk trädkrans förutom mot söder där det inte finns några träd alls. Den nya kyrkogården ligger på östra sidan om Ödbyholmsvägen. Omgärdning Mot öster (längs gamla kyrkogården) samt mot söder och sydväst: Halvmur av fogade stenblock av varierande storlek. Ovansidan är bevuxen med gräs och annan vegetation. Mot öster (längs kyrkogårdsutvidgningen): Halvmur av relativt jämstora, rektangulära stenblock. I väster: I ungefärlig höjd med kapellbyggnaden övergår den fogade halvmuren till att vara omsorgsfullt kallmurad av fältsten och blir högre. Längs den utvidgade kyrkogårdsdelen i väster är halvmuren kallmurad och av relativt jämnstora och rektangulära stenblock. I norr: Kallmurad halvmur av relativt jämnstora och rektangulära stenblock. Ingångar I söder: Ingång mitt framför kyrkans södra ingång. Svartmålad sirlig smidesgrind med knoppar av mässing mellan kraftiga, toppiga stolpar av granit. På den ena grinstolpen finns årtalet 1871 inhugget. I öster: Ingång i linje med kyrkans södra långsida. Svartmålad smidesgrind lika södra ingångens. Något smäckrare grindstolpar än i öster. Vid kyrkogårdsutvidgningen finns i öster en ingång med svartmålade smidesgrindar mellan kraftiga stolpar av granit. norr: En trappa mellan platsen för minneslunden och kyrkogården. Vegetation Trädkrans: En trädkrans omger kyrkogården mot väster, öster och norr. Träden är lindar av olika ålder. Övrigt: Murgröna växer på murarna kring kyrkogården, framförallt i öster och norr. Längs den norra kyrkogårdsgränsen växer en ligusterhäck. Vid kyrkans nordvästra hörn finns några vintergröna växter, bl a rhododendron. Gångsystem De få gångarna är asfalterade. En går från kyrkogårdens södra ingång mot kyrkans södra ingång. En går från gamla kyrkogårdens östra ingång och följer kyrkans södra fasad. Framför kyrkans östra fasad är marken också asfalterad. Ytterligare en asfalterad gång går från den utvidgade kyrkogårdsdelens östra ingång fram till bårhusets ingång. I övrigt finns inga markerade gångar. Gravvårdstyper På kyrkogården finns gravstenar av olika typer och ålder. De äldsta vårdarna är från 1800- talets mitt, men är bara några få till antalet. Merparten gravvårdar är från 1930-talet och framåt. Grå och svart granit dominerar som material men även röd granit förekommer. Dessutom finns ett par gravstenar av marmor och ytterligare några av andra stenmaterial. I kvarter I och II finns ett antal riktigt höga gravvårdar från 1800-talets slut och 1900-talets början, främst av svart granit, men i övrigt är merparten av vårdarna relativt låga. Ett starkt klassicerande formspråk är vanligt, speciellt när det gäller 1930-50-talets vårdar där man gärna använder sig av motiv och dekorationer som tagits från antika förebilder. Det kan röra sig om stenar som har formen av en tempelportik med pilastrar eller kolonner, eller om dekorationer i form av lagerkransar eller tofsdraperier. I kvarter III finns en stor gravtumba av grå granit vilket rymmer tre balsamerade kroppar. På kyrkogården finns inga gravvårdar av trä eller metall. Minneslund Minneslunden ligger norr om kvarter III och är under nyplanering. Lunden består av två cirklar, en jordningsyta i gräs och en cirkel lagd med kalkstensflis i vilken finns plats för blommor och ljus. I dess inre finns ett liksidigt kors lagt av kalksten. Byggnader Bårhuset, byggt 1951, står i det sydvästra hörnet av kvarter III. Byggnaden har vitputsade fasader och sadeltak lagt med tjärade träspån. Ingången är mot väster och mot öster finns ett runt fönster. Invändigt är det enda rummet öppet upp till nock. Utrymmet har golv av kalksten och vitputsade väggar. Det finns även en kyl för förvaring av avlidna samt ett enkelt kalkstensaltare. Klockstapeln, byggd 1840, står i kyrkogårdens sydöstra hörn. Stapeln är av trä och har en spånklädd och tjärad huv. I stapeln finns två klockor, den mindre är gjuten av P Mörck i Karlskrona 1841. Den större klockan bär inskriptionen ”År 1868 blev denna klocka gjuten på Arby kapellförsamlings bekostnad genom dåvarande åldermän Carl Gustaf Månsson i Träknifsmåla och Petter Olsson i Mjudehult. Gjuten i Kalmar af J P Forsberg”. Beskrivning av enskilda kvarter: Kvarter I Allmän karaktär Kvarter 1 ligger längs kyrkans södra långsida och rymmer omkring 200 gravplatser. Kvarteret avgränsas av kyrkogårdsmuren mot söder, väster och öster. Mot norr finns en asfalterad gång. Kvarteret består av rader av gravvårdar placerade i jordremsor i gräsmatta. I alla rader står vårdarna vända mot öster förutom utmed gången närmast öster om mittgången, vilken har gravvårdarna vända mot väster. I kvarterets sydöstra hörn står klockstapeln. Kvarteret delas upp i en östlig och en västlig hälft av den asfalterade mittgången som leder från kyrkogårdens södra ingång till kyrkans sydingång. Gravvårdstyper I kvarter I finns blandade gravvårdstyper från 1800-talets mitt och framåt. De äldsta är mestadels riktigt höga och av svart, i något fall röd, granit. De har tresidigt, vinkelställt eller asymmetriskt krön och står vanligen på en kraftig sockel. Den allra äldsta är daterad 1858 och rest över fabrikör Hellgren. Sammanlagt finns ca 10 gravvårdar från 1800-talets mitt och slut, men samma typ förekommer bland flera gravvårdar från 1900-talets första decennier. Två korsformiga, höga gravvårdar finns också, ett svart, rustikt kors över lantbrukaren J. Arbman d. 1917 och ett i grå granit över Carl Månsson, d..1921. En vård som utmärker sig är daterad 1869, av svart granit, kvadratisk i genomskärning och med toppig avslutning. Troligen är dock stenen inte så gammal som dateringen anger. En annan utmärkande vård är av vit marmor, daterad till1940-talet. De vanligaste gravvårdarna i kvarteret är låga och har rakt avslutat, vinkelställt eller något rundat krön. Några har tydliga klassicerande former med pilaster eller fristående kolonner, andra har enkel dekor med en blomma, en stjärna eller en oljelampa. Vid några av gravplatserna finns rester av stenramar som visar att platserna tidigare varit omgärdade och grusbelagda. Att ange by- eller gårdsnamn är mycket vanligt förekommande i kvarteret och en tradition som ännu omhuldas. Den dödes yrkestitel anges också på ett relativt stort antal stenar. Här är lantbrukare och hemmansägare vanligast. Andra som förekommer är folkskollärare (2), fotograf, snickaremästare, smedsmästare (2), fabrikör (2), byggmästare, kyrkvärd, landstingsman, handlare och snickare. Kvarter II Allmän karaktär Kvarter II ligger längs kyrkans norra långsida och rymmer omkring 300 gravplatser. Kvarteret avgränsas av kyrkogårdsmur i öster och väster. I norr finns gamla kyrkogårdsmuren som numera ligger mellan den gamla kyrkogården och den utvidgade delen, kvarter III. Inga grusgångar finns i eller kring kvarteret. På det gräsbevuxna området är gravvårdar placerade i rader. Längs ytterkanten i öster, norr och väster finns en enkel rad med vårdar som är anlagd som en ”ram” kring det inre området. Här är alla vårdar vända mot öster. Innanför ”ramen” finns ryggställda rader, där varannan rad har vårdar vända mot öster och varannan mot väster. I dessa sammanlagt sju rader står gravstenarna i jordremsor. På gravkartan syns att här tidigare funnits rygghäckar mellan de ryggställda raderna. I den yttre ramen av gravvårdar finns påfallande många höga, äldre gravvårdar från 1900-talets början, medan profilen mestadels är lägre i kvarterets mitt. Framförallt gäller det i den västra hälften. I kvarterets mitt finns rester av linjegravssystem från 1920-40 talen, men det finns också enstaka äldre gravvårdar. Gravvårdstyper I kvarter II finns blandade gravvårdstyper från 1900-talets första år och framåt. Den allra äldsta vården är dock från 1876 och utgörs av kyrkogårdens enda gjutjärnskors. Korset är ovanligt till sin form med genombrutet mönster med bl a en ängel, Dödens ängel, som står på korsets nedre del. Inga övriga vårdar i kvarteret är från 1800-talet. I kvarterets yttre rad mot väster, norr och öster finns en stor andel riktigt höga och påkostade gravvårdar av mestadels svart eller grå granit. Olika former förekommer, såsom kors på hög sockel, en obelisk, blankpolerade med vinkelställda krön och rustika stenar där bara texten polerats fram. Dessa senare har också gärna asymmetrisk avslutning. De höga vårdarna är mestadels från omkring 1900-1920-talet. I områdets mittparti finns lite äldre gravvårdar, med gjutjärnskorset och enstaka höga gravvårdar av svart granit från omkring 1900-1920. En tydlig grupp är i övrigt linjegravvårdar som kan följas i raderna i tidsintervallet 1925-1946. De är av svart, grå eller röd granit. Linjegravvårdarna utmärks av att de är mindre i storlek, står tätt och oftast bara rymmer namnet efter en person. I det här området har dock flera av linjegravplatserna senare blivit familjegravar. Detta kan man se exempelvis genom att en gravsten från 1930-talet har fått ytterligare ett namn inskrivet på 60-talet eller att stenen har bytts ut på 1960-talet men ändå tar upp en familjemedlem avliden på 1930-talet i inskriptionen. Dessutom finns ett mindre antal gravstenar från främst 1980-2000-talen. Att ange by- eller gårdsnamn på gravvårdarna är mycket vanligt förekommande i kvarteret. Att berätta om den dödes yrke är dock mindre vanligt förekommande, vilket beror på att området rymmer så många linjegravvårdar. Bland titlar som förekommer finns flera hemmansägare och lantbrukare samt en folkskollärare, handlare (2), kyrkovärdar (2) och en garverifabrikör. Kvarter III Allmän karaktär Kvarter ligger norr om kvarter II och rymmer närmare 200 gravplatser. Formen på kvarteret är närmast lik en trapets. I kvarterets sydvästra hörn ligger bårhuset. Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur mot väster, norr och öster. I söder finns den gamla kyrkogårdens mur. En asfalterad gång löper jämsides med denna från ingången till kyrkogårdsdelen i öster mot bårhuset i väster. Kvarteret är ordnat med gravvårdar i gräsmatta. I kvarterets mitt är raderna anlagda i jordremsor. Precis som i kvarter II finns en enkel rad av vårdar mot öster, norr och väster (endast få), medan mittområdet består av 5 dubblar rader bestående av ryggställda vårdar. Gravvårdarna utgörs av familje- och linjegravvårdar från 1930-talets mitt och framåt. Gravvårdstyper Kvarteret rymmer gravstenar från 1930-talet och framåt av grå, svart och röd granit. I kvarterets ytterkanter och i en rad längs en tidigare mittgång finns gravvårdar tillhörande familjegravar från främst 1930-talets mitt och från 1940-talet. Merparten av dem är enkla, rektangulära. Vissa bär tydligt klassicerande drag med ett formspråk som tagits från den klassiska antiken. Dominerande i synfältet är dock en gravtumba av grå, blankpolerad granit med flera urnor och vaser. Gravtumban har plats för tre kistor. Mittpartiets lock har ringar av brons. Gravplatsen är Elof Nilssons familjegrav som togs i bruk 1936 som en av de första platserna i kvarteret. Elof Nilsson var lantbrukare i Känagärde. En annan gravvård med en speciell form är en solfjärderslik sten av grå granit med inskription gjord i brons. Denna är från 1940-talet. Linjegravvårdarna är mestadels tydligt mindre än familjegravvårdarna och kan följas i tidsordning från 1947-62. Många av vårdarna bär klassicerande drag. I kvarteret finns nästan uteslutande gravvårdar från 1930-60-talet. Titlar anges i detta kvarter mycket sällan på gravvårdarna. De som förekommer är konditor, fabrikör och sjöman (2). Gårds- eller bynamn anges dock på merparten av vårdarna. 2) Karlslunda Nya kyrkogård. Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogården ligger norr om församlingshemmet och har en i det närmaste rektangulär form. Bara den västra hälften av området är tagen i bruk. Hela området är dock planlagt och förberett för att tas i bruk. Området omgärdas av en grön ridå av vegetation som delvis hör till kyrkogården, delvis hör till omgivande naturytor. Norr om kyrkogården rinner Åleboån. Kyrkogården består av gräsytor som indelats i olika ytor med hjälp av häckar och träd. Mittgången markeras av hängaskar. Gravvårdarna står i enkla eller dubbla rader, merparten mot rygghäckar. En rad längs med den södra gränsen av kyrkogården används som urngravsområde och har bara liggande gravstenar. Omgärdning Mot väster: Vallmur av oregelbundet stora, huggna granitblock sammanfogade av tunna betongfogar, ca 80 cm hög. I den norra delen växer en häck på murens krön. Mot norr: Stödmur av oregelbundet stora, huggna granitblock sammanfogade av tunna betongfogar i västra hälften, drygt 1 meter hög. Gjutna betongblock i den östra hälften, med upplagd grässlänt på insidan. Häck växer ovan mur och betongblock längs med hela norra avgränsningen. Mot söder: Gräsvall samt låg mur av oregelbundet stora, huggna granitblock lagda i betong i den västra delen. Enbart hög gräsvall i den östra delen. Mot öster: Gjutna betongblock med upplagd grässlänt på insidan. Häck på grässläntens topp Ingång I väster: Huvudentré via svartmålade järngrindar dekorerade med kors och trekanter. Grindarna är fästa mellan uppmurade, fyrsidiga grindstolpar av granit med fogning av betong. Stolparna är avtäckta av en kvadratisk granitplatta. I söder: En öppning i vallen och muren är utförd som förbindelse mellan kyrkogården och garaget under församlingshemmet. Kring öppningen har mur murats upp med natursten och betong. Från församlingshemmets tomt kan man via denna öppning komma in på kyrkogården. Vegetation Trädkrans samt häckar som omgärdning: En relativt sammanhållen trädkrans finns runt hela kyrkogården; oxel i väster och norr, björk i öster och rönn i söder. I sydväst och delar av den södra omgärdningen finns häck av spirea. I resterande södra delen samt i den östra består häcken av måbär. Övrig vegetation: Mittgången flankeras av hängaskar, tre stycken på varje sida. Häckmaterialet på den västra delen av kyrkogården består mestadels av tuja. I de västligaste delarna finns rabattrosor planterade mellan gravstensraderna. I sydost finns två häckpartier av ölandstok och i kyrkogårdens mitt två av måbär. Som en avgränsning mellan den västra delen som är tagen i bruk och den östra delen finns en häck av oxbär samt några oxlar. Ytterligen två oxlar står på kyrkogårdens mittersta del. I den östra delen finns tre utplacerade öar av vegetation som består av ölandstok och rönn. Gångsystem En grusgång löper från huvudingången i öster och fram till mitten av det område som är taget i bruk. Gången svänger sedan av söderut till garaget under församlingshemmet. Övriga gångar är omarkerade och består bara av gräsytor mellan rader och häckar. Gravvårdstyper På kyrkogården finns endast gravvårdar av sten. Grå och röd granit dominerar, men svart granit förekommer också. Fyra vårdar är av marmor och en av kalksten. De äldsta vårdarna är från 1960-talet. Samtliga vårdar är låga men olika storlekar förekommer, från de lite större familjegravvårdarna, exempelvis längs med mittgången, till mindre vårdar, ofta för en person vilket finns en koncentration av i den sydöstra delen. Vårdarna står mestadels mot rygghäckar eller mot rabatter med rosor. Samtliga vårdar i kistgravsområdet är placerade stående medan vårdarna i urngravsområdet ligger ned. Bland vårdarna i urngravsområdet finns ett par naturstenar. Den tidigare nämnda vården av kalksten är i form av ett kors och rest vid en barngrav. Ytterligare en korsformig gravsten av grå granit finns vid en barngrav. Tre av marmorvårdarna har samma utseende med en rektangulär mittsten, samt flankerande lägre sidopartier. Rektangulära gravstenar med raka, svagt rundade eller vinkelställt krön är det vanligaste och dominerar när det gäller vårdar från 1960-80-talen. Vårdarna är vanligen relativt jämnstora i de olika raderna. Motiven som förekommer är ibland klassicistiska med kolonner eller pilastrar, ibland finns ett enkelt kors, ett sädesax eller en solnedgång. Något friare utförande på gravstenar har sådana från 1990-2000-talen där asymmetriska former är vanligare. Bland dessa finns ett par med hjärtform. Motiven består ofta av blommor eller andra naturmotiv. På vissa vårdar på kyrkogården finns ett motiv som, man kan anta, hänvisar till den dödes intresse, såsom en lyra eller betande rådjur. Inskriptionerna på vårdarna innehåller alla namn och datum. Ortnamn förekommer på många av vårdarna, medan yrkestitlar bara anges i några få fall. Följande noterades: träslöjdslärare, lantbrukare, disponent, brevbärare, mejeriföreståndare, polismästare. Ytterligare inskriptioner såsom bibelcitat förekommer bara i något fall. Minneslund Minneslund finns i anslutning till kyrkogården som ligger väster om Ödbyholmsvägen. Byggnader Det finns inga byggnader på Nya kyrkogården |
