Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kalmar kn, HOSSMO KYRKA 2:1 HOSSMO KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Beskrivning av kyrkogården

Allmän karaktär
Kyrkogården består av Gamla delen, den äldsta delen runt om kyrkan. Öster om den Gamla
delen tillkom 1927 den Nya delen och 2003 utvidgades kyrkogården med Södra delen. På
södra delen finns en minneslund. På 1970-talet anlades ett urngravsområde i björkhagen på
den Nya delen. Den Gamla delen rymmer naturligtvis de äldsta delarna av kyrkogården och
vårdarna står inte strikt i raka rader utan strukturen har växt fram under en lång tid. Nya delen
är stramt utformad med rygghäckar, jämna rader mellan raderna och inom kvarteren lika
långa rader. På Södra delen har minneslunden tagits i bruk men inte området i övrigt.
Övervägande delen av vårdarna är orienterade i öst-västlig riktning men det finns även de som
är vända mot söder eller norr. En trädkrans av olika lövträd omger stora delar av kyrkogården.
Mellan Gamla delen och de båda nyare är den gamla vallmuren bevarad.

Omgärdning
Hela kyrkogården, utom den Södra delen omgärdas av en låg vallmur. Den är uppbyggd av
naturstenar och kallmurad. Södra delen har ingen mur.

Ingångar
Huvudingången är genom stigluckan i norr. På västra sidan om stigluckan finns det en trappa
som leder in på kyrkogården över muren. Man kan se att den är gjord av gamla gravhällar.
I det nordöstra hörnet av kyrkogården finns en liten trappa som leder över muren in på
kyrkogården. Den skall enligt uppgift ha varit en trappa för prästen.

Vegetation
Trädkrans: På insidan av vallmuren är lönn, ask och lind planterade.
Övrigt: På vallmuren på den Gamla delen växer det i öster och väster syrenbuskar och i det
nordöstra hörnet murgröna. På en del gravplatser är det planterat låga buxbomshäckar och ett
fåtal murgrönskullar. På Nya delen är ett antal almar planterade. I övrigt finns det rygghäckar
av häckoxbär och tuja. På Södra delen är det måbär som planterats som rygghäckar.
Minneslunden omgärdas av pärlhagtorn.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
På Gamla delen finns en gång belagd med kalkstensplattor från stigluckan fram till
vapenhuset. Denna viker sedan av mot söder och ansluter till den Södra delen. På norra sidan
ligger kalkstensplattor längs långhusväggen. I Nya delen löper de grusbelagda gångarna i
nord-sydlig och öst-västlig riktning. På Södra delen är gångarna utlagda i ett rätvinkligt
system, nord-syd och öst-väst, och belagda med grus.

Gravvårdstyper
På den Gamla delen av kyrkogården finns mer påkostade, höga vårdar. Ett fåtal gravplatser
omgärdas fortfarande av låga buxbomshäckar och på några finns det gravkullar av murgröna.
Gravvårdarna på den Nya delen karaktäriseras av stående låga vårdar. En del vårdar har
klassicerande formspråk vilket exempelvis kan vara motiv i form av pilastrar, kolonner,
lagerkransar, draperier o dyl. Grå granit är det vanligaste materialet, på hela kyrkogården,
men även svart och röd förekommer. Ett gjutjärnskors står på Gamla delen och här finns ett
antal vårdar av kalksten. De liggande vårdarna finns på södra sidan om kyrkan. Några
grusgravar finns bevarade på kyrkogården runt om kyrkan. På Nya delen finns rester av ett
linjegravsystem.

Minneslund
Minneslunden ligger i den sydvästra delen av Södra delen. Den tillkom i samband med
utvidgningen av den Södra delen och ritades av Peter Bergholm, Outside landskapsarkitekter
Kalmar. Den är utformad som en cirkel av kalkstensplattor. Ytan i mitten är gräsklädd kulle
och i alla väderstreck rinner det vatten. I slutet av varje vattenkanal är det grusade ytor där
man kan sätta blommor och ljus. Utanför kalkstensgången är det planterat pärlhagtorn.

Byggnader
En stiglucka leder in på den Gamla delen. Den är uppförd 1639 och vitkalkad. Taket är av
tjärat träspån. Tidigare fanns det en ingång även i östra väggen

Väster om kyrkan står klockstapeln uppförd 1666. Konstruktionen är av trä och delvis
spånklädd samt helt tjärad. På huvens fyra hörn sitter spiror med små flaggor av metall. Även
på mittspiran sitter en flagga. Den lilla klockan är gjuten i Stockholm 1660 och den stora
1698.

I sydöstra hörnet på Nya delen finns bårhuset uppfört 1965. Byggnaden har vitputsad fasad
med tjärat spåntak.

Övrigt
Fastsatt i stigluckans södra vägg, in mot kyrkogården sitter en gravvård utav kalksten. Vården
är ursprungligen rest över byggmästare Jacob M Gripeswald 1603.
När Hildebrant år 1876 besökte Hossmo kyrka noterade han att ”i kyrkogårdsporten låg
gamla altarbordet med fyrkantig fördjupning i mitten”. Från 1926 finns en skrivelse från
Riksantikvarieämbetet där det påtalas att ett runstensfragment jämte en stenhäll med
relikgömma blivit uppbrutet ur golvet på stigluckan. Riksantikvarieämbetet rekommenderade
därför att runstensfragmentet skulle hängas upp på någon av väggarna i vapenhuset.



Beskrivning av enskilda kvarter/områden


Gamla delen
Allmän karaktär
Gamla delen är naturligtvis den del av kyrkogården som ligger närmast kyrkan. Gravplatserna
finns på alla sidor och rymmer ungefär 120 gravplatser. Området omgärdas av den gamla
kyrkogårdsmuren i norr och öster. I väster finns den Nya delen och i söder finns den nya
tillkomna delen, Södra delen. Den gamla vallmuren har sparats mellan den Gamla delen och
de båda utvidgningarna. Vid en del gravplatser är det planterat tuja och buxbom intill
gravvårdarna. Den Gamla delen skiljs i två hälfter av den kalkstensgång som leder från
stigluckan till vapenhusets ingång. En gång av lagda kalkstensplattor följer längs långhusets
norra sida fram till sakristian. Vårdarna är vända åt väster och öster. Klockstapeln är belägen
väster om kyrkan intill den gamla mursträckningen.

Gravvårdstyper
De södra och västra delarna av Gamla delen utmärks av höga gravvårdar. Enstaka liggande
vårdar finns. Vårdarna på norra sidan är generellt något lägre. Materialet är företrädelsevis grå
eller svart granit men det finns även ett antal vårdar i kalksten och ett kors i gjutjärn. En
granitvård har textyta av marmor. Gravvårdarnas utformning varierar. Några är utformade
som kors och ett antal vårdar har klassicerande drag. Ett flertal gravplatser kringgärdas av
låga buxbomshäckar och en del har stenramar. Två gravplatser har pollare av granit och
svartmålade gjutjärnskedjor. De omgärdade gravplatserna har kvar sin grusbeläggning. En av
gravplatserna är täckt med kalkstensplattor. På flera av de grusade gravplatserna finns
gravkullar med murgröna. Den äldsta vården är från 1833 och står väster om kyrkan intill
gamla kyrkogårdsmuren. Det är en röd kalkstensvård rest över Carl Hjalmar Sjögren. Det
finns ytterligare 13 vårdar från 1800-talet i området. De yngsta vårdarna är från 2002. I övrigt
är det en jämn spridning av vårdar från 1910 fram till 1990 vilket ger stor variation bland
gravvårdarna. På ett mindre antal vårdar är den dödes hemort angiven. Lantbrukare är den vanligaste
angivna titeln. Här finns också titlarna hemmansägaren, änkefrun, skomakarmästaren,
konstnär, lektor, kantor, fiskaren, regementspastorn, fabrikören, kyrkvärden, justitiekanslern,
landshövdingen över Calmar och Öland, ståthållaren, riddaren, sjökaptenen, förvaltaren,
löjtnanten, åldermannen, slaktarmästaren, konservatorn, nämndemannen, svarvaren,
båtsmannen, smedsmästaren och översten.

Övrigt
Precis intill kyrkväggen strax öster om vapenhuset är familjen Holmströms familjegrav.
Gravplatsen omgärdas av en halvmeterhög buxbomshäck och innanför finns det
murgrönskullar.


Nya delen
Allmän karaktär
Nya delen ligger väster om den gamla och anlades 1927. Området rymmer enligt gravkartan
ungefär 374 gravplatser. Den Nya delen omgärdas av kyrkogårdsmuren i alla väderstreck
utom i väster där den gamla vallmuren utgör gräns. Gavvårdarna står i strikta ryggställda
rader med rygghäckar av tuja eller häckoxbär. Vårdarna är vända åt alla fyra väderstrecken. I
den nordvästra delen finns en urnlund som tillkom på 1970-talet. I urnlunden står vårdarna
samlade i mindre grupper. I det sydvästra hörnet av Nya delen är ett bårhus uppför 1965. Det
ritades av arkitektfirman Delborn.

Gravvårdstyper
På Nya delen finns flera olika gravvårdstyper från 1930-tal till 2000-tal. Vårdar från 1960- till
1990-tal dominerar. Majoriteten av gravvårdarna är låga, rektangulära stående vårdar, men
här finns även de som är mycket breda vilket var vanligt på 1930-talet. De modernare
vårdarna kan ha olika former som till exempel formen av hjärta. Skulptören Edwin Böck har
gjort en gravvård med en båt uthuggen på ovansidan. I urngravskvarteret är vårdarna generellt
något mindre. Ett antal vårdar är liggande. I den östra delen av området fanns tidigare ett
linjegravsområde och ett fåtal av vårdarana är bevarade. Linjegravsvårdarna utmärker sig
genom att vara små, enkla och genom att de står i kronologisk ordning. Det dominerade
materialet är svart och grå granit men även röd förekommer. Här finns en vård av glas, ett par
vårdar av marmor och en i kalksten.

På ett fåtal vårdar omnämns den dödes hemort. Titlar är inte så vanligt förekommande på
gravvårdarna. Vanligast är dock lantbrukaren. De övriga som finns är smedmästaren,
båtsmannen, mjölnaren, åkaren, arkitekten, godsägaren, skomakaren, sjökaptenen, geol.
doktorn, banvakten, stationsföreståndaren, förskolläraren, köpmannen, rättaren och
trädgårdsmästaren.

Övrigt
Edwin Böck som gjort en av vårdarna i kvarteret är skulptör och bor och arbetar sedan 1991 i
Halltorp utanför Kalmar. Han är född i södra Tyskland 1956. Han fick sin utbildning i
Tyskland och Schweiz åren 1982-86 där han också hann med flera utställningar. Hans
skulpturer är ofta utförda i betong. De kan verka tidlösa, även om de gestaltar vår tids
vardagsliv. Böck har under åren i Sverige haft flera utställningar och utfört flera offentliga
arbeten men då främst i Kalmar län men även utomlands. Han gjorde ett monument i
Ölandskalksten till Kaliningrads 750 år jubileum Han har under många år även deltagit i
tävlingar i isskulptur i bl a Canada, Kina och Sverige.


Kvarter Södra delen
Allmän karaktär
Kvarteret ligger söder om den Gamla och den Nya delen och anlades 2003. I söder är en
ängsyta innan Ljungbyån inringar området. I öster som gräns mot åkermarken har man
planterat en häck av trubbhagtorn. I norr utgörs gränsen av den gamla vallmuren och i väster
är en syrenhäck planterad. I sydvästra hörnet av området ligger minneslunden. I övrigt har
inte Södra delen tagits i bruk. Hela ytan är insådd med gräs och måbär är planterat som
rygghäckar. Ett antal skogslönnar och askar har planterats på området och buskar av fågelbär.
Gångarna är grusbelagda och går i öst-västlig och nord-sydlig riktning. Intill ån är uppfört en
träbrygga.