Stäng fönster Hultsfred kn, KYRKOGÅRDEN 3 HULTSFREDS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN - Kyrkan med kyrkotomt och kyrkogård ligger på en plan yta i den norra delen av Hultsfreds tätort och omges av Hantverkaregatan, Östra Långgatan, Norra Kyrkogårdsgatan och Fabriksgatan. I närområdet finns villor uppförda från 1920-talet och framåt. Väster om kyrkotomten finns ett område med flerfamiljshus av 1960-70-talskaraktär. Sydväst om kyrkotomten ligger församlingshemmet som uppfördes 1964 efter ritningar av A. Sjunnesson, Hultsfred. Församlingshemmet om- och tillbyggdes 1979 och består av flera sammanbundna byggnadskroppar med fasader av vitt tegel och plant tak. Längs Östra Kyrkogårdsgatan ligger en handelsträdgård med gamla anor, vilken i folkmun kallas Blomsterbacken. Nordväst om kyrkogården ligger Råsebäcksskolan, uppförd på 1950-talet. I detta väderstreck finns också en kyrkvaktmästarbostad uppförd på 1920- eller 30-talet. Den första prästgården i Hultsfred var byggd av ingenjör Robert Dufvander 1905 efter ritningar av Georg A. Nilsson, som också är arkitekten bakom stationshuset i Hultsfred. Denna prästgård brukades dock bara en bit in på 1920-talet då en villa på Storgatan inköptes. Församlingen sålde prästgården till en pensionerad kyrkoherde år 1998. KYRKOTOMTEN - Kyrkotomten utgörs av en i det närmaste kvadratisk yta som omger kyrkobyggnaden i alla väderstreck. Som omgärdning finns en kraftig mur utförd med cementfogade, huggna stenblock av röd granit. Ingång till kyrkotomten sker västerifrån framför tornet eller från kyrkogården via stigluckan i öster. Grusade gångar finns kring hela kyrkobyggnaden. I övrigt består ytan av gräsmatta. På kyrkotomten finns lönnar som fungerar som trädkrans mot söder och sydost. I övrigt finns grupper av björkar, tallar och någon enstaka gran. Längs gången kring kyrkobyggnaden är höga tujor planterade. Längs gången från kyrkobyggnadens torningång och västerut finns björkar planterade som en bred allé. Nordost om kyrkan finns mest lindar och björkar. Kring minneslunden som är placerad i kyrkotomtens nordöstra del, finns en häck av tuja och idegran planterad i en cirkel. I minneslunden är också björk och lind samt diverse perenna växter planterade. Kring kyrkobyggnadens nordöstra del finns plantering med spirea och ölandstok. Kyrkotomtens anläggningar med gångar och vegetation ger den mycket av parkkaraktär. KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården ligger öster om kyrkan och nås via en stiglucka i väster. Stigluckan var från början en klockstapel men byggdes om då kyrkan stod klar. På Hultsfreds kyrkogård har människor begravts sedan 1920-talet. Dessförinnan var det Vena kyrkogård som brukades av ortsborna. Hultsfreds kyrkogård får således anse som relativt ung och är starkt knuten till framväxten av Hultsfreds moderna samhälle. Kyrkogården togs i bruk efterhand som behovet fanns. Ännu på 1960-talet var inte hela den äldsta, västra och sydvästra delen i bruk. Kyrkogården anlades efter klassicistiska principer med rektangulära eller kvadratiska gravkvarter, med ett strikt gångsystem bestående av huvudgångar med alléer och sidogångar. I stort är denna struktur bevarad än idag. Gravplatserna anlades i grus med omgärdande stenramar och/eller låga häckar. Ett mindre antal grusgravar finns idag kvar på kyrkogården, speciellt längs huvudgången och kring kapellet. I åtminstone två av kvarteren (A och B) organiserades gravplatserna så att köpegravar/familjegravar lades som en ram kring en inre del med linjegravar/ensamgravar. Detta var ett vanligt sätt att strukturera upp gravkvarter vid 1900-talets början. Kyrkogården rymmer förutom den dominerande allén av lönnar även ett begravningskapell uppfört 1924 efter ritningar av M. Wernstedt. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Hultsfreds kyrkogård har människor begravts sedan 1920-talet. Kyrkogården får således anse som relativt ung och är starkt knuten till framväxten av Hultsfreds moderna samhälle. Kyrkogården togs i bruk efterhand som behovet fanns. Ännu på 1960-talet var inte hela den äldsta, västra och sydvästra delen i bruk. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn och i vissa fall titlar eller ort-/gårdsnamn. På Hultsfreds kyrkogård förekommer en del titlar som berättar om samhällets olika funktioner och näringar och om kunskap som vårdats av dess invånare. Hit hör exempelvis titlarna banvakt, stationsföreståndare, lokomotivförare, ingenjör, byggmästare, köpman, skräddaremästare, fabrikör, verkmästare, ombudsman och f d husar. Ort-/by- eller gårdsnamn anges på mycket få gravstenar vilket troligen beror på att hemorten självklart varit Hultsfred. På de flesta landsortskyrkogårdar är det mycket vanligt att ange en hemvist, som en angivelse om var man hört hemma och var man som hemmansägare ägt sin jord. Den annars mycket vanliga titeln hemmansägare/lantbrukare förekommer inte alls på Hultsfreds kyrkogård, vilket också berättar något om samhällets historia. Hultsfreds kyrkogård anlades efter klassicistiska principer med rektangulära eller kvadratiska gravkvarter, med ett strikt gångsystem bestående av huvudgångar med alléer och sidogångar. I stor är denna struktur bevarad än idag. Gravplatserna anlades i grus med omgärdande stenramar och / eller låga häckar. Ett mindre antal grusgravar finns idag kvar på kyrkogården, speciellt längs huvudgången och kring kapellet. Samtliga grusgravar bör även fortsättningsvis vara belagda med grus och omgärdas av stenramar. I åtminstone två av kvarteren (A och B) organiserades gravplatserna så att köpegravar/familjegravar lades som en ram kring en inre del med linjegravar/ensamgravar. Detta var ett vanligt sätt att strukturera upp gravkvarter vid 1900-talets början. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar kan ännu ses. Företeelsen berättar om sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. Ett antal av de tidstypiska små linjegravvårdarna bör långsiktigt bevaras på plats. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt, stilhistoriskt eller hantverksmässigt värde. På Hultsfreds kyrkogård är den starka kopplingen mellan kyrkogården och Hultsfreds samhället framväxt under 1900-talet särskilt påtaglig. Här finns många personer begravda som starkt påverkat samhället på olika sätt. Till miljön kring kyrkogården hör självklart kyrkan och kyrkotomten med all sin vegetation liksom kapellet och stigluckan. Tillsammans skapar de en kulturmiljö med stor betydelse för Hultsfreds samhälle. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: ·Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. ·Hultsfreds kyrkogård tillsammans med kyrka, kapell och stiglucka skapar en värdefull kulturmiljö. |
