Stäng fönster Hultsfred kn, MÅLILLA 21:1 MÅLILLA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Målilla kyrka och kyrkogård ligger i Mållia kyrkby utmed vägen mot Vetlanda. Kyrkbyn utgörs av en äldre villabebyggelse som ligger utsträckt utmed Vetlandavägen. På 1890-talet stod järnvägen mellan Kalmar och Linköping klar. Järnvägen drogs öster om kyrkbyn vilket gjorde att ett nytt centrum, Målilla stationssamhälle, växter fram i anslutning till järnvägsstation. Med tiden byggdes även järnväg mellan Nässjö och Oskarshamn vilken också den kom att gå genom Målilla. Mellan stationssamhället och kyrkbyn går vägen från Ålem till Linköping som längre tillbaka i tiden utgjorde en del av vägen mellan Kalmar och Stockholm. Väster om kyrkan ligger idag församlingshemmet. Byggnaden har under senare tid byggts till och rymmer samlingssal, kontor, lokaler för barn- och ungdomsverksamhet, personalutrymmen samt förråd och garage. Prästgården låg tidigare i Kvillerum, Rosenfors. Den såldes 1972 till privatpersoner. Ny prästgård blev fastigheten Vetlandavägen 33. Denna såldes 2004. De äldsta delarna av Målilla kyrkogård har anor sedan medeltiden. Redan när den första kyrkan byggdes bör en kyrkogård ha anlagts. Idag utgörs de äldsta delarna av södra delarna av kvarteren A och B. När den nya kyrkan byggdes 1822 innebar det också att kyrkogården utvidgades med områden söder och väster om kyrkan. Ytterligare utvidgningar har gjorts 1921, på 1940-talet, på 1960-talet samt 1983. I mitten av 1900-talet var stora delar av kyrkogården belagd med grus. Idag finns endast ett fåtal grusbelagda gravplatser bevarade. I övrigt står gravvårdarna i gräsmatta. På kyrkogården finns också rester av linjegravsområden bevarade. Nya tillskott är minneslunden och urnlunden som tillkom vid utvidgningen 1983. På Målilla kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. På Målilla kyrkogård förekommer yrkestitlar såsom exempelvis kyrkoherde, hemmansägaren, fabrikör, sjukhusintendent, gjutare, smedmästare, trädgårdsmästare och föreståndarinna vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Den dödes hemort är angiven på ungefär hälften av gravvårdarna. Målilla kyrkogård har troligen sina rötter i senmedeltiden. Den äldsta kyrkogården låg troligen söder om de träkyrkor som föregått dagens kyrka. Området motsvaras idag av södra delarna av kvarteren A och B. När den nya kyrkan stod klar 1822 innebar det att kyrkogården utvidgades söder och väster om kyrkan motsvarande kvarteren A-D samt södra delen av kvarter E. Detta område utgjorde kyrkogården fram till 1921 då man började anlägga ett nytt område, kvarteren E-J, norr och nordväst om kyrkan. Området fick en för tiden typisk utformning med köpta gravplatser i kvarterens ytterkanter och linjegravsområden i dess mitt. Nästa område som lades till kyrkogården var kvarteren K-P. Detta område tillkom i två etapper på 1940- och 1960-talet. Detta område har en enkel utformning med gravvårdarna placerade i rader. Det är enhetligt och rationellt. Den senaste utvidgningen gjordes på 1980-talet. Då tillfördes nya företeelser som minneslund och urnlund. Eftersom kyrkogården brukats under lång tid finns här flera olika typer av gravvårdar från mitten av 1800-talet och fram till idag. Ett fåtal gravplatser har kvar sin omgärdning och grusbeläggning. Dess utgör en sista rest av en typ av gravplatsutformning som varit mycket vanlig på Målilla kyrkogård. Samtliga dessa gravplatser bör därför bevaras. Gravvårdar från 1800-talets mitt, vårdar av gjutjärn och smide samt gjutjärnsstaket skall införas på församlingens inventarieförteckning. I anslutning till kyrkan finns byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum för administration och service i socknen och kyrkbyn. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen kring kyrkogården, kyrkan, bårhuset, kyrkogårdsmuren, grusgångarna och sockenstugan. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur med de olika tidsskikten som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. * Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Målillas historia. * Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsen betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden. |
