Stäng fönster Hultsfred kn, JÄREDA 17:1 JÄREDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Järeda kyrka ligger på kyrkogårdens norra del och är orienterad i öst-västlig riktning. I väster breder Järnsjön ut sig och i norr och öster jordbruksmarker. I kyrkoanläggningen finns ett bårhus inrymt under själva kyrkogården i öster. I sydöst på kyrkvallen finns parkering och en förvaltningsbyggnad som tillhör kyrkan. I det sydvästra hörnet av kyrkogården finns en modern servicebyggnad. Ca 150 m söder om kyrkan är prästgården belägen, liksom f d skolhuset som nu är församlingshem. KYRKOGÅRDEN - Kyrkogårdens omfattning på storskifteskartan från 1782 var sannolikt densamma även under medeltiden. Den då i det närmaste runda kyrkogården, formad av en naturlig förhöjning i landskapet, har utvidgats 1850 i öster, 1921 i väster och 1971 i söder vilket givit dagens oregelbundna form. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del och är orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkogården präglas av de förändringar som genomförts under årens lopp, vilket sammantaget har skapat dagens struktur. Som en följd av det kontinuerliga brukandet av kyrkogården kan de olika delarna berätta om olika tiders gravskick. Utmärkande är blandningen av gravvårdar av olika typer och framförallt från olika tider i samma område. Äldst är tre hällar av 16-1700-talstyp. En bevarad trävård, sk. trästav visar på en tradition som var vanlig i trakten under början av 1900-talet och kanske även tidigare. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET - På kyrkogården har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Järeda kyrkogård förekommer många titlar så som murarmästaren, lantbrukaren, prostinnan, kantorn, sergeanten, torparsonen och stationsföreståndaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar. Järeda kyrkogård utgör ett exempel på hur man använt de naturliga topografiska förhållandena i kyrkogårdens utformning. Kyrkogården präglas av de förändringar som genomförts under årens lopp, vilket sammantaget har skapat dagens struktur. I framtiden är det viktigt att bevara denna karaktär genom att bruka kyrkogården på ett sätt som inte förstör de olika tidsskikten. Detta innebär inte att nya gravläggningar i de gamla kvarteren helt ska undvikas, möjligen med undantag för kvarter B, utan att de ska ske på ett varsamt sätt. En viktig del i detta är att bevara de olika kvarterens utformning, gångsystemens sträckningar och vegetationens placering och art. Karaktäristiskt för Järeda kyrkogård är blandningen av gravvårdar av olika typer och framförallt från olika tider i samma område. De allra äldsta gravvårdarna är idag i princip borta. Enstaka undantag finns i form av de hällar som ligger vid tornet samt de musealt uppställda smidesvårdarna. Det tidigare utbredda grusgravskicket visar sig idag bara på enstaka gravplatser och bör där bevaras. De äldre gravstenarna härstammar överlag från 1880-talet och framåt, med relativt många representanter i kvarter A och B, samt enstaka i kvarter C. Stora delar av kyrkogården i Järeda upptogs länge av linjegravssystem där gravplatsen var gratis och de döda begravdes en och en vart efter de avled. I dag finns de tydligaste spåren i kvarteren C, D och E. Förutom trävårdar, som bara finns bevarat i ett exempel, var länge små vårdar av svart granit karaktäristiska för linjegravssystem. Ett urval av sådana vårdar bör i nämnda områden bevaras då de berättar om ett länge brukat gravskick. Här finns också ett socialhistoriskt värde då bruket berättar om sociala skillnader i samhället. Förutom i de olika kvarterens utformning och karaktär finns naturligtvis ett kulturhistoriskt värde även i enstaka gravvårdar. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. Vårdarna av smide ska tillsammans med kalkstenshällarna föras in på församlingens inventarieförteckning. Kulturhistoriskt värdefull och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen kring den gamla kyrkogården. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: · Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten och anpassningen till den lokala topografin. · Enstaka rester av äldre typer av gravskick är särskilt viktigt att bevara, som kalkstenshällarna, smidesvårdarna, trästaven och de enstaka grusgravarna. · Järeda kyrka och kyrkogård skapar tillsammans med kyrkvallen och näraliggande prästgård och skola en sammanhållen kulturmiljö av betydelse för socknens historia. |
