Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Grästorp kn, FLO 3:17 M.FL. FLO KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Den nyromanska salkyrkan ligger med koret åt öster i den södra hälften av en närmast trapetsoid kyrkogård. Denna inhägnas i norr och väster av en lövhäck och i öster av en hög barrhäck. I söder är en nyplanterad barrhäck och mot prästgården ett järnstaket med galler och några syrenbuskar. Här reser sig även några gamla lövträd. I övrigt står rader av nyplanterade lövträd utanför häckarna. Kyrkogården har fem portar. I väst och öst är var sin port med grindstolpar av kalksten som kröns av klot. De härrör från 1800-talets första hälft och uppbär var sin identisk pargrind i smide, som sannolikt är samtida med stolparna. I norr är en enkel grind i samma utförande, fast med betongstolpar vars krön är avfasade. I söder är en öppning till prästgården. Denna har grindstolpar av järn med krönande järnklot. Pargrinden är av samma utförande som ovannämnda. I söder finns vidare en mycket enkel pargrind till en avstjälpningsplats. Mellan kyrkogårdens och kyrkans portar löper krattade grusgångar som har några raka utlöpare på den norra sidan som där ramar in gravkvarteren. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i söder där de har en mer oregelbunden placering. Här återfinns även det äldsta gravbeståndet i form av såväl stående som liggande gravstenar i kalksten från 1700-talet. Mest anmärkningsvärd är den tumba som står nordost om sakristian. Denna restes 1742 åt prosten och skalden Olof Kolmodin, vilken även författat dess latinska inskrifter som finns på samtliga hällar. I en vall i kyrkogårdens sydvästra hörn ligger fyra gravhällar från främst 1600-tal. Den mest vittrade föreställer en man i rustning. Den var ursprungligen lagd inne i den föregående kyrkan och avbildar Mauritz Stake som dog 1566. Kyrkogården har vidare ett rikt bestånd av gravvårdar från tiden 1850-1950, varav flera med stenramar. I söder står en runsten i gnejs som påträffades i bogårdsmuren 1755. Den har över slingan ett enkelt inhugget kors, vilket talar för en datering till 1000-talets första hälft. Norr om tornet står en reslig bautasten, sannolikt på ursprunglig plats. På kyrkogården finns planteringar i form av några pilar och stora cypresser, samt raka häckar bakom några kvarter i nordväst. I kyrkogårdens sydvästra hörn är en ekonomibyggnad.
ÄLDRE KYRKA - Peringskiölds teckning från 1670-talet visar en romansk anläggning som 1667 utvidgats åt öster med ett fullbrett och rakslutet kor krönt av en takryttare. Kyrkan har västtorn med ursprungligen kolonettförsett kopplat rundbågsfönster. Detta torn rider på långhusgaveln. Framför sydportalen är ett timrat vapenhus. Före ombyggnaden hade kyrkan ett smalare kor vars avslutning vi ej känner till. Murarna skall enligt 1829 års inventering ha varit av gråsten. År 1746 breddades långhuset och försågs med ett nytt fullbrett kor vars avslutning var tidstypiskt tresidigt. Fönstren hade tresidiga överstycken. Drivande kraft bakom arbetet var prosten Olof Kolmodin. 1786 uppfördes ett nytt torn på grund av det gamlas brister. Det nya fick en hög kupol med lanternin. År 1871 var kyrkan i ett så dåligt skick att innermurarna fick stöttas med träpelare varför en omfattande ombyggnad började planeras. Den nuvarande kyrkan följer föregångarens grundmurar. Kvar från kyrkans inredning är altartavla, predikstol, dopfunt och två fyllningar från läktarbröstet.