Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borås kn, BRÄMHULT 12:1 M.FL. BRÄMHULTS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster.
Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea.
Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893.
Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.