Stäng fönster Borås kn, CAROLI KYRKA 1 CAROLI KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Caroli kyrka ligger i öst-västlig riktning diagonalt på en närmast kvadratisk tomt, en parkliknande kulle omgiven av gator. Marken användes som begravningsplats till 1815, då en ny kyrkogård hade anlagts sydväst om staden, S:t Ansgars griftegård. Riksdagen hade då beslutat att begravningar i städer måste upphöra och förbud mot gravsättning inne i kyrkorna stadfästes. Tomten inramas av en låg naturstensterrass med något sluttande planteringar av låga idegranar och stentrappor leder upp till kyrkoplanen. Planteringarna avgränsas in mot kyrkotomten, med ett lågt, svartmålat gjutjärnsstaket med spetsbågsmönster mellan enkla mäklare. Strax innanför gjutjärnsstaketet finns glest planterade lövträd; kastanj, lönn och björk. De flesta är äldre och två träd är nyplanterade. Öster om kyrkan finns en rad med nyplanterade lövträd och ett äldre utanför gjutjärnsstaketet. Gången norrut inramas på ömse sidor av rhododendronbuskar. Breda gångar löper runt kyrkan som en oval runt kyrkan med utlöpare ned till gatorna i alla väderstreck utom i öster. De är belagda med gatsten. Mitt för västportalen finns en sentida trappa i natursten som leder från gatunivån upp till kyrkotomten. Trappan har enkla handledare av metall. Rakt söder om sydportalen liksom i kyrkotomtens sydöstra hörn finns liknande trappor. Framför västportalen är en gatstensbelagd plan. Från denna löper en svängd handikappgång av gatsten ned till gatan norr om trappan. Utanför södra vapenhuset har man genom olikfärgade gatstenar lagt ett stjärnmönster. Utmed gången finns ett fåtal spridda ljusstolpar av sentida modell. På ömse sidor av gången är kyrkotomten gräsbesådd. Marken i hörnan mellan långhus, sakristia och sakristians förbindelselänk är belagd med naturstensplattor. Ytan avgränsas åt väster med ett högt staket av svartmålad metall. Sydost om koret finns en rektangulär plantering som inramas av vintergröna växter. Sydost om det södra vapenhuset finns en gravhäll från 1780 i marken. På kyrkotomtens norra del finns en liten, rest sten av gnejs utan synlig inskription, som hittades där i jorden 1938. På kyrkotomtens sydvästra del avviker gångarna från sin ovala form på grund av en minneslund från 1995, som upptar kyrkotomtens sydvästra hörn. Här sker idag jordning av aska. Minneslunden avgränsas med smidesstaketet åt väster och söder och inåt kyrkotomten med en låg vintergrönhäck som löper i en trekvartscirkel. Gångar av naturstensplattor och mindre gatsten leder in till minneslunden som i övrigt är gräsbesådd och täcks av åkervinda. Där gångarna korsas finns en cirkelformad upphöjning som markeras med ett rektangulärt granitblock. Åt Österlånggatan var förr en lång sluttning utan snedschaktningar, vilka gjordes 1942. Mot Södra kyrkogatan fanns tidigare en hög mur med en lång dubbeltrappa med enkelt järnräcke och en grind med årtalet 1748, vilken flyttades till S:t Ansgars griftegård. Dit flyttades också sakristians gamla naglade och nitade dörr. |
