Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Oskarshamn kn, MISTERHULT 1:90 M.FL. MISTERHULTS KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Till Misterhults kyrkomiljö hör förutom kyrkan och kyrkogården även de båda kapellen, varav ett ursprungligen var sakristia till gamla kyrkan, samt prästgården och församlingshemmet. Norr och söder om kyrkan fanns tidigare flera stallängor tillhörande socknens gårdar. År 1937 revs stallen och ett gemensamhetsstall uppfördes som ersättning. Det är detta stall som under senare år byggts om till kontor, förråd och toaletter för kyrkogårdens arbetare och besökare. Gamla kommunalhuset söder om kyrkan är numera daghem. Väster om den gamla kyrkogården ligger vid högvatten en liten göl, tidigare en insjö, och en liten bäck, Mistra eller Mistr å. Via bäcken kunde socknens östra inbyggare och skärgårdsborna långt tillbaka i tiden ta sig vattenvägen ända fram till kyrkan.
MISTERHULTS KYRKOGÅRDAR - Misterhults kyrkogård har tillkommit genom, i stort sett, fyra anläggningsfaser som skapat de olika kyrkogårdsdelarna; Gamla kyrkogården, Stora kyrkogården (kring kyrkan), Norra kyrkogården och Nya kyrkogården. Den Gamla kyrkogården har medeltida rötter, även om den nuvarande strukturen härstammar från 1800-talet. Stora kyrkogården som anlades i samband med att nya kyrkan uppfördes, bevarar många av de ursprungliga dragen. Dit hör bl a kyrkogårdens speciella form och skiljandet mellan köpta och allmänna gravar. Norra kyrkogården och Nya kyrkogården har tillkommit under 1900-talet.

KULTURHISTORISK BEDÖMNING FÖR MISTERHULTS KYRKOGÅRD I DESS HELHET
På Misterhults kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Framförallt på Gamla kyrkogården och på Stora kyrkogården förekommer titlar, så som exempelvis hemmansägare, rusthållare, kommendörkapten, riddare, mästerlots, skeppsredare, folkskollärarinna, nämndeman, fabrikör och skräddare, vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar.
Misterhults kyrkogård har tillkommit genom, i stort sett, fyra anläggningsfaser som skapat de olika kyrkogårdsdelarna. Den första har medeltida rötter, även om den nuvarande strukturen härstammar från 1800-talet. Den Gamla kyrkogården berättar på sätt och vis Misterhults historia genom sitt läge och genom de titlar och ortnamn som anges på vårdarna. Här finns höga kontinuitets - och traditionsvärden att ta vara på. Stora kyrkogården som anlades i samband med att nya kyrkan uppfördes, bevarar många av de ursprungliga dragen. Dit hör bl a kyrkogårdens speciella form och skiljandet mellan köpta och allmänna gravar. Till kyrkomiljön i Misterhult hör förutom kyrkogård och kyrka, även kapellen och prästgården som tillsammans skapar en värdefull kulturmiljö med lång kontinuitet.
I många av kyrkogårdens enstaka gravvårdar finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På Misterhults kyrkogård finns ett antal vårdar från 1800-talets mitt och slut som alla bör bevaras på plats. Det gäller även många av vårdarna från 1900-talets början. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staket i samma material ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Gravplatser som är belagda med grus och/eller omgärdade av stenram eller häck av buxbom minner om en tidigare vanlig företeelse, och bör behålla sin utformning. Trävårdar har under lång tid varit ett karaktäristiskt inslag på kyrkogården. I Misterhult finns än idag en av länets största koncentrationer av bevarade trävårdar. Här finns ett högt kulturhistoriskt värde att förvalta. Träkorsen bör vårdar så att deras livslängd blir så lång som möjligt. Med tiden kan delar av vården eller hela behöva bytas ut. Den nya vården bör tillverkas med den gamla som förlaga och inskriptionsbrickan åter monteras. Den tydliga uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar har ett socialhistoriskt värde då det visar på sociala skillnader i samhället. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är omgärdande stenmurar och trädkransar.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.
Sammanfattningsvis:
· Misterhults kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument.
- Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. Speciellt värdefull är den forna uppdelningen i köpta och allmänna gravar som ännu kan tydligt kan avläsas.
Text och värdering utförd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.