Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Oskarshamn kn, MALGHULT 2:181 M.FL. KRISTDALA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Allmän karaktär
Kyrkogården består av kvarter A- G, där alla utom kvarter G utgörs av sk köpegravsområden. Kvarter G rymmer linjegravar. En trädkrans av olika lövträd omgärdar kyrkogården. Kyrkogårdens oregelbundna, långsträckta form i öst-västlig riktning är ett resultat av de utvidgningar åt väster som utfördes i tre etapper under 1800-talet. Framför västtornet finns en öppen plan med en bronsfontän i mitten. Kvarter B-D har en strikt utformning med rygghäckar, relativt jämna avstånd mellan raderna och i de närmaste lika långa rader. Kvarter A har en friare utformning och domineras av två stora familjegravar. Kvarter F har en oregelbunden form och har också den mest oregelbundna utformningen när det gäller placering av gravvårdar. Här finns också några av de mer påkostade gravarna.

Omgärdning:
I söder: Stödmur av kallmurkonstruktion med blandat stenmaterial. Stenblocken är stora och oregelbundna till formen. Höjd: ca 1 meter. Låg häck innanför muren som i sydväst börjar i höjd med södra ingången till kyrkobyggnaden.

I norr: Omlagd kallmurad mur av blandat stenmaterial. Stenblocken är stora och oregelbundna till formen. Höjd: ca 1 meter, något högre i nordväst. Låg häck innanför muren, dock ej i nordväst.
I öster: Mur i kallmurkonstruktion med blandat stenmaterial. Stenblocken är stora och oregelbundna till formen. Höjd: ca 0,5-1 m.
I väster: Stödmur av kallmurkonstruktion med blandat stenmaterial. Stenblocken är stora och oregelbundna till formen. Höjd: ca 1 meter. Låg häck innanför muren.

Ingångar
I söder: Tre ingångar. En i sydväst och en i höjd med kyrkans sydportal. Båda försedda med ett par runda grindstolpar med koniska trätak försedda med kula och kors i trä. Grindstolparna är förbundna med en plåtbeslagen valvbåge. Stolparna är murade av tegel, putsade och kannelerade. De sydöstra paret står på en stensockel. Mellan portstolarna finns vid båda ingångarna grindar av svartmålat järn. Den tredje ingången i söder ligger mellan de båda andra ingångarna i höjd med västtornet. Denna utgörs av några få trappsteg av granit och en mindre grind av järn, målad i svart.
I norr: Öppning i kyrkogårdsmuren från parkeringen i norr.

Vegetation
Omgärdning: Trädkrans av stora träd av alm, lind, lönn samt en kastanj som omväxlande är planterade innanför och utanför kyrkogårdsmuren. Dominans av lönn i sydöst, av lind i syd och av alm i väster och norr. En enda kastanj står i norr vid norra kyrkogårdsingången. Innanför kyrkogårdsmuren löper i syd en häck av liguster som börjar vid grindstolparna i sydöst och övergår i berberis vid grindstolparna i sydväst. Berberishäcken fortsätter i väster och norr, dock ej längst i nordöst.
I kvarteren (förutom vegetation som ingår i gravplatser): Rygghäckar av omväxlande berberis, buxbom och oxbär. Mellan kvarter C och D längs grusgången, sex stycken hagtornsträd. I kvarter G finns två knuthamlade björkar, två oxlar, två syrener och fyra fosythior. Vid den öppna planen framför västtornet finns liguster planterad i bågar som omgärdar platsen men lämnar öppningar för gångsystemet. En hög tuja står i rundelns norra del. Vid kvarter D i början av två av raderna i norr står vardera en hög tuja.

Gångsystem
Grusgångar av finkornigt grus löper från alla tre ingångarna i söder och norrut där de ansluter till gången som går längs kyrkobyggnadens södra fasad och vidare västerut till kvarter F och G. Gången från den mittersta av de södra ingångarna är avsevärt smalare än de andra. Från grinden i sydväst når man den öppna, runda grusade planen framför västtornet. Från ingången i norr finns också en grusgång som leder till kyrkans norra sida samt fram till västtornet och ansluter till den öppna grusplanen.

Gravvårdstyper
En äldre häll av kalksten i söder. I kvarter F finns tre stycken musealt uppställda vårdar varav två är utformade som trädstubbar av granit. Sammanlagt finns några få grusgravar i kvarter A, B, D och F, varav två med omgärdande järnstaket. Totalt finns två träkors bevarade. Kvarteren A-F är köpegravsområden med enstaka mycket påkostade höga gravvårdar. Speciellt i kvarteren C och D är gravvårdarna relativt likriktade, av mörk eller ljus granit, medelhöga och medelbreda spridda i tid från 1930-tal och framåt. Kvarter A domineras av två familjegravar med minnesstenar. Kvarter G är ett linjegravsområden med påfallande många mindre gravvårdar

Minneslund
Finns på Södra kyrkogården, se separat rapport.
Byggnader
Mindre servicebod norr om kyrkan.
Övrigt
Belysningen på kyrkogården består av ett antal lyktstolpar av äldre karaktär. Fasad-belysningen består av strålkastare monterade på höga metallstolpar. En del av trädkransens träd står utanför kyrkogårdsmuren på mark som tillhör kommunen. Vissa av de stora träden är i relativt dåligt skick.

Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A omfattar ett 20-tal gravplatser och ligger på ett smalt område mellan koret och kyrkogårdsmuren i öster. Kvarteret domineras av två stora familjegravar omgärdade av häckar och med var sin minnessten av samma typ, resta på 1930-talet. Familjerna är Meurling och Weidenhielm. I övrigt finns fem andra gravvårdar som inte hör till dessa nämnda familjegravar. I tid sträcker sig gravvårdarna från Fredrika Meurling d. 1791, men med en senare sten, och 1869 (ryttmästare Stjerncreutz) och fram till nutid.
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i öster och avgränsas av kyrkan i väster. Till kvarteret kommer man genom någon av kyrkogårdens ingångar i väster och längs en grusgång som tar slut där kvarteret börjar. Kring Weidenhielms grav finns en låg häck av liguster och kring Meurlings grav en låg häck av oxbär. Mellan nämnda två familjegravar finns ett par små trappsteg upp på den låga platå som skapats i området ostligaste del. Platån består av jordlager som påfördes vid 1900-talts mitt för att möjliggöra begravningar. Här stötte man nämligen på sten när man grävde. Vid Meurlings familjegravs nordvästra hörn står en låg lyktstolpe med strålkastare för fasadbelysning.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns två minnesstenar av grå granit och av liknande typer, resta över familjen Weidenhielm respektive Meurling. I den meurlingska familjegraven finns också fem liggande rektangulära gravvårdar, alla av liknande utförande i grå granit, daterade mellan 1791 och 1993. Flera av dessa stenar är får anses vara minnesstenar, snarare än gravvårdar från tiden då personen dog. Dessutom finns på samma plats en ålderdomlig avvikande liggande gravvård av svart granit, daterad 1898. Tre av de övriga gravvårdarna i kvarteret är höga och av mörk granit i olika utförande. Förutom Meurlings och Weidenhielms gravar dateras de övriga till 1886 – 1980. Förutom de kyrkliga titlarna i Meurlings familjegrav finns en kyrkoherde och en ryttmästare nämnd bland de få övriga gravvårdarna.

Övrigt – personhistoria eller speciella typer
Kristdala är intimt förbundet med namnet Duraeus-Meurling, vilka släkter innehade kyrkoherdetjänsten från 1582 -1952 då Erik Meurling lämnade tjänsten. Prästfrun Fredrika Meurling, som dog 1791 var den som först begravdes på den då nya kyrkogården. Den ursprungliga gravvården finns dock inte bevarad. Familjen Weidenhielm var ägare till Hägerums gård.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B omfattar ca 260 gravplatser och ligger på den sydöstra delen av kyrkogården. Raderna löper i nord-sydlig riktning och gravvårdarna är omväxlande vända mot väster och öster. Förutom raden närmast kyrkogårdsmuren i öster har samtliga rader rygghäckar.
Tidigare grusgång i öst-västlig riktning i områdets södra del har såtts igen med gräs och nya häckbuskar i sen tid.
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur i öster och i söder. I norr avgränsas kvarteret av grusgången som följer kyrkobyggnadens fasad och i väster av grusgången som löper från den ostligaste av kyrkans grindar. Till kvarteret kommer man via denna ostligaste av kyrkogårdens ingångar eller via någon av de övriga ingångarna. Inga grusgångar finns inne i kvarteret. Rygghäckarna består omväxlingsvis av buxbom, oxbär och berberis. I övrigt finns ingen utmärkande vegetation förutom en större rhododendron som tillhör en av gravplatserna. Ungefär vid gravplats B 95 finns en fasadbelysning i form av en strålkastare på en modern lyktstolpe. I kvarteret finns också en serviceplats för vatten och avfall.

Gravvårdstyper
Blandad gravvårdskaraktär. Några höga gravvårdar av mörk granit varav ett par av obeliskform. Flertalet är dock medelhöga och medelbreda gravvårdar av svart och grå granit. Enstaka vårdar av ljus röd granit, sk Våneviksgranit. Enstaka liggande gravvårdar, varav en häll. Tre stycken grusgravar med stenramar, B ca 18-19, 20-21 och 59-60, daterade till 1940- och 50-tal. Ett träkors, ca B 157, daterat till 1904. En liggande häll daterad 1794 är kvarterets och kyrkogårdens äldsta, ca B 61-62. I övrigt finns några gravvårdar från 1800-talet, den äldsta daterad 1863. Några gravvårdar från 1900-talets första del finns även bevarade. De flesta är från 1930-talet och framåt. Många är familjegravar. Titlar är relativt vanligt även på vårdar långt fram i tiden. Titlar av vanlig typ som förekommer är arrendatorn, hemmansägaren, lantbrukaren, godsägaren och av mindre vanlig karaktär exempelvis, urmakaren, kantorn och organisten, sadelmakaren, handlanden, rusthållaren, fotografen, husägaren (1930-tal), bankkassören (1950-tal) och fabrikören. Många gravvårdar har också ortnamn angivna.
Övrigt – personhistoria eller speciella typer.
På kvarterets och kyrkogårdens äldsta gravvård, gravhällen som enligt den avlidne prostens önskemål ännu ligger utanför kyrkans sydportal finns följande inskription: Här under hvila fordom Probsten i Christdala Per Meruling. Född 1707. Pastor efter fadren 1737. Död 1794. samt des älskliga hustru JOHANNA Westius. Född 1715. Död 1787. SOLO DEO GLORIA.
Organisten och kantorn S. M. Körlings (d. 1900) finns också här. Denne hade under en period arrenderätten till den idag kallade Södra kyrkogården, under förutsättning att han höll den hägnad och gräsbevuxen. Tidigare hade brodern handlanden A.P Kjörlingen arrenderat gamla kyrkogården. Vid ca B 241-245 finns en gravplats med två gravvårdar efter en familj av sadelmakare i flera generationer, daterade från 1861 till 1997. I kvarteret finns också graven efter den i trakten kände fotografen Wahlin, som skänkt en mängd fotografier till hembygdsföreningen. Här vilar också den lokalhistoriskt kunniga författaren till ”Från flydda tiders Kristdala och Tunalän I-III”, Sven Bankeström (1913-2003).

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C omfattar ca 145 gravplatser och följer efter kvarter B i söder, med början vid kyrkans sydportal. Raderna löper i nord-sydlig riktning. Gravplatserna är fördelade över tre dubbla rader, parvis ställda med ryggen mot varandra och skiljda av rygghäckar.
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur i söder samt låg häck av liguster. I norr avgränsas kvarteret av grusgången som följer kyrkobyggnadens fasad och i öster av grusgången som löper från den ostligaste av kyrkans grindar. I väster fungerar en smal grusgång som avgränsning. Denna går från den lilla grinden som finns i kyrkogårdsmuren mellan de båda större ingångarna. Inga grusgångar finns inne i kvarteret. Rygghäckarna består från öster mot väster av oxbär, berberis och buxbom. I buxbomhäcken, vid den lilla grusgången, finns tre hagtornsträd planterade.

Gravvårdstyper
Relativt ensartade gravvårdar med mestadels medelhöga och medelbreda vårdar av svart eller grå granit. Några liggande vårdar. En grusgrav med stenram, ca C 74-75, daterad till 1901. Några få gravvårdar från 1800-talets slut och 1900-talets början. Merparten gravvårdar daterade till 1930-tal och fram till idag. Få gravvårdar har titel. De som förekommer är hemmansägaren, nämndemannen och den ovanliga titeln flaggunderofficeren.
Flera gravvårdar har också ortnamn angivna.

Övrigt – personhistoria eller speciella typer

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D omfattar ca 250 gravplatser och ligger på den södra delen av kyrkogården. De två första raderna i öster löper rakt i nord-sydlig riktning, medan resterande rader är snedställda i nordost-sydvästlig riktning. Gravplatserna är fördelade över sex dubbla rader, parvis ställda med ryggen mot varandra och skiljda av rygghäckar.
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur och häck av liguster i söder. I norr avgränsas kvarteret av grusgången och grusplanen som finns utanför västtornet. I öst och väster avgränsas kvarteret av grusgångar från två av kyrkogårdens ingångar. Inga grusgångar finns inne i kvarteret. Rygghäckarna består växlingsvis av buxbom, oxbär och berberis. Längs grusgånggen i öster finns tre hagtornsträd. Två stora tujor finns vid två av radernas början i norr. I nordväst finns också en ligusterhäck som hör till grusplanens omgärdning.
Dessutom finns en serviceplats för vatten och avfall.

Gravvårdstyper
Mestadels relativt ensartade gravvårdar med medelhöga och medelbreda vårdar av svart eller grå granit. Några liggande vårdar. En grusgrav med gjutjärnsstaket bestående av två stående gravvårdar av mörk granit, ett i form av ett kors. Vårdarna är daterade till 1886 resp.1927, ca D 204-205. I övrigt gravvårdar från 1929-talet och framåt och många från 1900-talets slut. En gravvård i form av ett hjärta, ett glaskors. Ett antal gravvårdar har titel angiven. De som förekommer är hemmansägaren, byggmästaren, lärarinnan, kassören, nämndemannen, distinktionskorpralen och sockerbagaren. Många har ortnamn angivna.


Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E omfattar 23 gravplatser i en rad i nordsydlig riktning. Gravvårdarna är vända åt öster och har rygghäck av berberis. Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur i söder samt låg häck av berberis. I norr avgränsas kvarteret av grusgången och grusplanen med fontänen. I öster avgränsa kvarteret av grusgången som leder från kyrkogårdens västligaste grindar. I nordost finns också en ligusterhäck som hör till grusplanens omgärdning.
Gravvårdstyper
Relativt ensartade gravvårdar med mestadels medelhöga och medelbreda vårdar av svart eller grå granit. Gravvårdarna är daterade från 1947 till 1999. Titlar som anges är kantorn och köpmannen. Några få har ortnamn angivna.

Allmän karaktär
Kvarter F omfattar ca 180 gravplatser och ligger på den nordvästra delen av kyrkogården. Kvarteret har en långsmal form. Raderna är relativt oregelbundna, korta och löper i nordsydlig riktning. Enstaka gravplatser bryter radernas linjer. Vårdarna är växelvis vända mot öster och mot väster, men bara en rygghäck finns, bestående av berberis.
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur och häck av berberis i norr och väster. I söder utgör grusgång och grusplan gräns och i öster finns grusgång och norra ingången till kyrkogården. Till kvarteret kommer man via den norra ingången eller via någon av de södra grindarna. Inga grusgångar finns inne i kvarteret.

Gravvårdstyper
Blandad gravvårdskaraktär. Några höga gravvårdar av mörk granit, varav en i obeliskform. En kraftig och hög minnessten av grå granit. En grusgrav med gjutjärnsstaket, ca. F 19-26. Två vårdar i form av trästubbar av grå granit. En tumba, kyrkogårdens enda. Ett större vitt marmorkors på en vård av granit. Ett kors av granit.
Tre gravvårdar längst i öster är musealt uppställda. Det gäller vårdarna i form av stubbar, daterade 1891, resp. 1927 och en äldre sten i svart granit, daterad 1877, med namnet Lars Larsson. I övrigt finns en vård i kvarteret från 1800-talet, 1876, ca F 126 tillhörande Augusta
Burström. I övrigt finns ett mindre antal gravvårdar från 1900-talets första decennier samt flera från 1900-talets mitt. En handfull är daterade 1980 och 90-tal. Många är familjegravar.
Titlar som förekommer är friherre, säteriägaren, nämndemannen, hemmansägaren, lantbrukaren och folkskolläraren. Många har ortnamn angivet.
En stor minnessten av mörk granit är rest över familjen Regnell 1790-1934. Kyrkogårdens enda tumba tillhör familjen Beijer som hade en framgångsrik produktion av råoljemotorer.

Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarteret omfattar ca 300 gravplatser och ligger på den sydvästra delen av kyrkogården. Detta är kyrkogårdens linjegravsområde. Raderna löper i regelbundna nord-sydliga rader. Förutom en rad i öster som är vänd åt väster och med rygghäck av berberis, är samtliga gravvårdar vända åt öster och saknar rygghäckar.
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur och låg häck av berberis i söder och väster. I norr fungerar grusgången som avgränsning. I kvarteret finns fyra knuthamlade björkar oregelbundet utplacerade. Dessutom finns två syrener och tre fosythior, samt två hagtornsträd. I kvarteret finns också en serviceplats för vatten och avfall.

Gravvårdstyper
Blandad gravvårdskaraktär, men inga riktigt höga och stora gravvårdar. Det dominerade är snarare mindre gravvårdar varav flera är liggande eller halvliggande. Grå och svart granit dominerar. Flera barngravar. Ett träkors från 1930 . En modern gravvård av gjutjärn i form av en fyrsidig spaljé med klängande solrosor. En gravvård från 1936 har återanvänts 2003 och har inskription på båda sidor.
Linjegravsanvändningen kan ännu tydligt avläsas från 1929 i väster till 1946 i öster. Därefter fortsatte man med linjegravar på den södra kyrkogården. I kvarterets västra del finns flera gravvårdar från 1930-tal och senare som ändå bevarar stildrag från decennierna tidigare; svart granit med klassicerande ornamentik. Insprängda i linjegravssystemet finns enstaka gravvårdar från 1980-tal och framåt. Titlar som förekommer är hemmansägaren, änkan, lägenhetsinnehavaren, arrendatorn, fd husaren, kyrkvärden, byggmästaren och torparen. Relativt få har ortnamn angivet.

Övrigt – personhistoria eller speciella typer
På det enda träkorset finns följande inskription på emaljplattan, f.d. Torparen Karl J. V. Jonsson Fr. Gröndalen Född den 25 okt 1852, död den 8 maj 1930. I Kristi sår jag somna in. De rena mig från synden min. Ja, Kristi död och dyra blod. Det är mitt liv min prydnad god. (korset kan vara utbytt i senare tid)