Stäng fönster Tomelilla kn, ÖVRABY 48:1 ÖVRABY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Övraby ligger i sydöstra Skåne, omkring en halv mil söder om Tomelilla. Området som byn ligger i utgör en höjdrygg omgiven av de kuperade dalgångarna kring Nybroån och Örupsån. Fynd av forntida boplatser och gravhögar visar att området har varit ett attraktivt för bosättning i förhistorisk tid. Ortnamn med ändelsen –by kan härledas till folkvandringstid-vikingatid men en fast bosättning på den nuvarande bytomten tros ha etablerats något senare, vid övergången från vikinga-tid till medeltid. Hur den äldsta bebyggelsen sett ut och vilken utbredning den haft vet man inget om. Vid 1700-talet var Övraby en stor by med nära 30 gårdar som låg tätt uppradade längs en bygata i östvästlig riktning. I bygatans sträckning rann en liten bäck, ett biflöde till Nybroån. Mitt i byn, på bygatans norra sida låg sätes-gården Övrabyborg. Övrabyborg grundades som sätesgård vid mitten av 1700-talet genom en sammanslagning av flera hemman. Den nuvarande karaktärsbyggnaden är från 1809. Kyrkan låg i byns södra utkant i anslutning till prästgården och klockaregården. Radbyns utsträckning är ännu tydligt läsbar i byns topografi och kyrkan ligger ännu i dess södra utkant gränsande till det öppna åkerlandskapet i söder med milsvid utsikt. Intill kyrkan ligger kyrkstugan från sent 1800-tal och byns skola. I Övraby socken ingår också delar av Nedraby socken, tidigare kallad Arvelunda, som år 1635 delades upp mellan Benestad och Övraby socknar. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Övraby 31:1. Forn-lämningen avser Övraby bytomt enligt 1760 års lantmäterikarta och skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Övraby är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården av Riksantikvarieämbetet och skyddas enligt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap i Miljöbalken. Kyrkogård Den äldsta kyrkogården utgörs av den högre belägna marken närmast kyrkan. Omkring år 1877 utvidgades kyrkotomten mot norr med plats för ett material- och spruthus samt vänt- och hållplats intill kyrkogården. Ett område öster om detta avsattes också till framtida utvidgning av kyrkogården. Här finns numera ett ekonomihus tillhörigt kyrkan. Några år senare, omkring år 1880 utvidgades kyrkogården mot söder. En byggnad norr om kyrkan finns då med på ritningen vilket bör vara den nuvarande kyrkstugan. Kyrkogårdens östra gräsområde tillkom möjligen kring 1943 då förslag till utvidgning av kyrkogården upprättades. Kyrkogården har troligtvis varit inhägnad med en mur tidigare. Rester av murar anas intill de nuvarande hägnaderna i form av klippta avenbokshäckar. I väster och öster samt i gränsen mellan gamla kyrkogården och den östra, senare delen finns en trädkrans. Ingång till kyrkogården är via en grind intill kyrkstugan vid kyrkogårdens nordvästra hörn. Grinden är av smidesjärn med grindpelare av granit. Äldre fotografier från tidigt 1900-tal innan kyrkan byggdes om visar en förhållandevis lummig kyrkogård med gräsklädda partier mellan gångstråken och en hel del buskar, klippta häckar kring gravplatserna och trädkrans i kyrkogårdsgränsen. Numera är stora delar av kyrkogården grustäckt och växtligheten består av klippta buskar och höga barrträd. Enstaka buxbomsomgärdade gravplatser finns men flertalet markeras istället av stenramar och andra saknar omgärdning. Gravvårdarna har övervägande hög ålder och många kalkstensvårdar finns både i form av liggande hällar och stående vårdar. Övriga gravvårdar är huvudsakligen av sekelskifteskaraktär från 1800-talets slut och 1900-talets början av diabas eller granit. De nya kyrkogårdsdelarna i söder och öster ligger lägre än den gamla delen. Södra delen har modern karaktär med gravstenarna i raka rader utmed rygghäckar av bok. En askgravplats finns i sluttningen till den nya södra kyrkogårdsdelen. De östra och sydöstra delarna är grästäckta och saknar gravplatser. Byggnader på kyrkogården Inga byggnader finns på kyrkogården förutom kyrkan. På norra sidan om kyrkogården ligger en ekonomibyggnad med bårhus tillhörig församlingen. Byggnaden kan ha uppförts omkring 1923. Källor Kyrkor i Skåne, en kulturhistoria, Siegrun Fernlund, Lund 1980. Orgelinventering 2016, Anders Johansson, Lunds stift. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Theodor Wåhlin, Arkitekten och restaureringskonsten, Hans Ponnert, Malmö 2011. Underhållsplan för Övraby kyrka, Ponnert Arkitekter AB 2007. Och i hopp om det eviga livet, Inger Ahlstedt Yrlid, Lund 1976. Internet Lantmäteriet karttjänst historiska kartor Fornsök, Riksantikvarieämbetets söktjänst för registrerade fornlämningar,: Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér: |
