Stäng fönster Tomelilla kn, TRYDE 12:2 TRYDE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Tryde ligger nordväst om Tomelilla intill väg 19 i ett öppet, svagt kuperat jordbrukslandskap. Alldeles norr om byn rinner Trydeån, som också utgjort den norra gränsen till Ingelstads härad. Ån har sannolikt varit en viktig faktor vid etableringen av byn både som kommunikationsled, vattenförsörjning och näringsinkomst. Tryde by finns belagt i historiska källor sedan 1310 då den benämns Thruwӕth. Fornlämningsmiljön tyder på att bosättningar funnits i området redan under förhistorisk tid. På 1700-talet då den äldsta bevarade kartan över byn upprättas bestod byn av en klungby med kyrkan i dess sydöstra del. Prästgården låg på samma plats som idag, öster om kyrkan. Större delen av byn utgjorde frälsehemman till Kåseholms gods. Godsägarna till Kåseholms gods innehade även patronatsrätten till kyrkan. Vid enskiftet flyttades flera gårdar ut från byn. Numera består byn av ett par gårdar, ett tiotal boningshus och en skola. Den medeltida kyrkan finns inte kvar längre. En lång tids bristande underhåll under 1800-talet ledde till att den gamla kyrkan stängdes och slutligen revs ned till grunden. En ny kyrka byggdes nordväst om den gamla kyrkogården år 1868-69. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Tryde 53:1. Fornlämningen avser Tryde bytomt och skyddas enligt kulturmiljölagen 2 kap. Den medeltida kyrkans murrester dolda under mark är registrerade som fornlämning Tryde 1:1 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Kyrkogården består av två delar, den gamla och den nya kyrkogården. Den gamla kyrkogården ligger sydost om den nya kyrkan där en buxbomshäck markerar planformen till den rivna medeltida kyrkan. Den äldsta kyrkogården var liten, närmast kvadratisk till formen och omgav kyrkan. Den nya kyrkogården invigdes ett par år efter att den nya kyrkan byggdes 1870. Kyrkogården delades in i fyra delar efter socknens byar; Tryde, Tomelilla, Everöd och Sälshög. På gamla kyrkogården torde gravplatserna fortsatt ha varit fördelade efter hemman. År 1896 utvidgades nya kyrkogården mot norr och söder och den västra muren gjordes om året därpå. År 1984 görs en förändring av minneslund och urnlund på kyrkogården. En askgravlund invigdes 2007. Under 2015 renoverades kyrkogårdsmuren utmed gamla kyrkogårdens norra sida. Den gamla kyrkogården omges mot norr, öster och söder av en delvis gammal stenmur fogad med bruk och avtäckt med kalkstenshällar. Kyrkogården sluttar mot söder och norr och dessa mursträckningar har därför karaktär av stödmurar mot de intilliggande markerna. Grindöppningar med kraftiga murpelare och grindar av smidesjärn finns i öster till prästgården samt bygatan i söder. Nya kyrkogården avgränsas också av stenmurar med lite olika utseende beroende på kyrkogårdens höjd i förhållande till omgivningarna. Den norra muren är delvis endast en låg stenrad. Mot öster finns också en klippt buxbomshäck och mellan nya och gamla kyrkogården saknas mursträckning. Mot väster finns en låg mur av huggen granit med ett staket av smidesjärn. Två ingångar finns i väster med grindar av smidesjärn. Grinden framför kyrkan bär årtalet 1878. En trädkrans omger både nya och gamla kyrkogården. Några av kyrkogårdens äldsta och kulturhistoriskt mest värdefulla gravvårdar finns på södra delen av den gamla kyrkogården som till stora delen grässåtts och saknar gångar och gravplatsbegränsningar. Nya kyrkogårdens äldsta delar består av grusgravplatser med gravvårdar huvudsakligen från 1900-talets mitt och framåt. Norra sidan av kyrkogården består nästan uteslutande av gräsgravplatser och endast huvudgångarna är grustäckta. I södra delen av nya kyrkogården ligger minneslunden. Denna består av en gräsmatta med ett gatstensbelagt gångstråk och en central smyckningsplats med en rund planteringsyta och en natursten. Askgravplatsen är belägen alldeles väster om minneslunden och har liknande planläggning med gatstensbelagt gångstråk och en central minnesplats. Byggnader på kyrkogården På nya kyrkogården i den senare utvidgade delen mot norr ligger ett bårhus samt en ekonomibyggnad med toalett ritade av arkitekt Eiler Graebe och uppförda 1953. Byggnaderna ligger intill varandra med ett murparti emellan. Bårhuset är också något framskjutet i förhållande till ekonomibyggnaden. Båda byggnaderna är putsade och vitmålade med sockel av grå granit och sadeltak av rött, enkupigt tegel. Portar, dörrar och snickerier är svartmålade. I bårhusets ena gavelsida finns en port djupt indragen med murpartier vid sidorna och överkragad av yttertaket. Porten är stickbågsformad med dubbla dörrblad klädda med diagonallagd träpanel. Bårhuset har också ett rundbågigt fönster med blyspröjsat glas och fönsterbänk av grå kalksten. Källor Den medeltida träskulpturen i Skåne, produktion och förvärv, Lena Liepe, skånsk senmedeltid och renässans 14, Skriftserie utgiven av Vetenskaps-societeten i Lund. Lund 1995. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skånes konsthistoria för medeltiden, C.G.Brunius, Lund 1856. Skånes romanska landskyrkor med breda västtorn, William Andersson, Lund 1926. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Tryde kyrka, utvändig renovering, Linn Ljunggren, Antikvarisk medverkan, Regionmuseet Kristian-stad, E-Rapport 2015:51. Underhållsplan för Tryde kyrka. Ponnert arkitekter AB, 2005. Konstruktionen av det heliga, Altarna i det medeltida Lunds stift, Mattias Karlsson, Skriftserie skånsk senmedeltid och renässans 23, Värnamo 2015. |
